0
UNIVERSELL TEOSOFI
[Översatt från Universal Theosophy sidan 1-171. Av dessa ingår 30 artiklar även i The Friendly Philosopher
under kapitlet "Föredrag om DE EVIGA SANNINGARNA" sid. 211-359]

AV

ROBERT CROSBIE

Huvudindex

© 2012 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

”En människa sägs ha blivit befäst i andligt vetande när hon kan försaka varje önskan och begär som kommer i hennes hjärta och är lycklig och nöjd av sig själv, i Självet och genom Självet. I olyckor och eländen är hennes sinne ostört. Hon är lycklig och nöjd i välgång och är främmande för oro, fruktan och förargelse. En sådan människa kallas en Muni. När i varje omständighet hon tar emot varje händelse, vare sig fördelaktig eller ofördelaktig, med samma sinne, som varken gillar eller ogillar, är hennes visdom stadgad, och möter hon gott eller ont varken jublar hon över det ena eller blir nedtyngd av det andra.”                                Robert Crosbie

Innehållsförteckning:

Grunden för religion  1

FÖR de flesta människor står ”religion” för något annat än mänsklig tillvaro och som lägger fram idéer om förberedelser för något okänt framtida liv. Några religioner bygger på att individers kunskaper lade grund för dem, andra förmodas komma ur något Högre Väsens uppenbarelser när världen skapades. I princip har varje folk en Gud för sig själv. Så många folk, så många Högre Väsen som motsvarar deras mentala idéer. Och så också med individer. Så som mänskliga individer vitt skiljer sig, så många individer, så många gudar.

Vår Gud och andra gudar   2

SOM folk talar vi om ”vår Gud”, och föreställer oss att vi alla har samma idéer, att vi alla menar samma sak med den termen. Människor i det förflutna hade sina meningar om ”vår Gud” och nuvarande människor säger också ”vår Gud och andra Gudar”, med föreställningen att deras begrepp är det enda sanna – alla andra osanna, falska. Det Stora Kriget var mellan så kallade kristna folk, som, så långt avses beaktande av kristendom, skulle ha dyrkat samma Gud, och fått sina tankar och handlingar ledda av rättesnören tillskrivna den Guden.

Det Majestätiska Mysteriet  3

DET ”majestätiska mysteriet” är Livet självt. Alla är vi Livet. Varje varelse överallt är Livet – uttrycker Livet. Men det finns en omständighet som föregår denna mystiska kunskap och som Krishna angav i början av Bhagavad Gitas nionde kapitel ”Till er som icke ser något fel skall jag nu göra denna mest mysteriösa kunskap känd och med den bliven känd och förverkligad av er skall ni befrias ifrån ondska. När människan som önskar lära sig inte är kritiklysten, när hon på ett eller annat sätt har förnummit att sanningen ligger åt ett visst håll och ger all sin uppmärksamhet däråt utan att kivas med termer eller idéer som läggs fram då har hon den sant studerandes hållningatt veta måste för stunden lägga alla förutfattade meningar stoltheter och fördomar som hon kan ha haft åt sidan. Då är hon redo att påbörja sina studier och ta första steget åt rätt håll.

Att erkänna Lagen  4

VI får ta för givet att detta vårt universum antingen är lagbundet eller av kaos, slump och en tillfällighet. Faktiskt vet vi fullkomligt väl att universum inte är av någon tillfällighet, för allt som vi använder och förstår ser vi som lagbundet och när något händer oss, och vars orsak vi inte kan urskilja, så antar vi icke desto mindre att någon orsak finns och försöker finna den. Vi kan inte ens tänka oss någon verkan utan orsak.

Det Ondas ursprung  5

Den kristna teologin uppger att ondska uppkom i världen genom den första människans synd att äta från trädet med den förbjudna frukten. Och i och med Adam syndade alla människor, ty på grund av Adams synd är och har varje annan människa varit syndare. Konstigt nog gjorde den Högsta Varelsen denna första människa till sin egen avbild, eller med andra ord fullkomlig; och ändå utan att kunna avhålla sig från att göra det som uttryckligen blivit förbjudet att göra. I själva den första början, av att ha blivit skapad som en avbild av det ”Högsta”, fanns en tendens att göra fel!

Vad reinkarnerar?  6

Vad det är som reinkarnerar är i många sinnen ett mysterium, för många finner det svårt att förstå sig på någon sådan permanens eller beständighet som då måste stå bakom upprepade inkarnationer. De vet att kroppen blir född, att den dör och upplöses, men sinnena är så identifierade med kroppen, i dess relationer och omgivningar, att de inte kan separera sig själva från den. De ser sig själva som personer, och som kroppar av fysisk natur, och kan då inte se var den förmågan att reinkarnera från liv till liv skulle kunna vara i dem.

Verkligt minne  7

Den vanliga idén ifråga om minne är att det helt beror på den fysiska hjärnans ordnade funktion och när den bringas i oordning förloras minnen. Det är helt sant att vissa minnesformer beror på hjärnan, såsom de två särskilda funktioner som kallas hågkomster och erinringar. I hågkomsten kan vi få en idé, men inte alla detaljer i vad som framkallat någon förfluten känsla, händelse eller omständighet. I erinringar kan en punkt få oss att återkalla alla andra punkter som är förenade med den. Men det finns en tredje minnesfunktion, känd som reminiscensen, och som inte alls beror på hjärnan. Den kommer mången gång i funktion inte av något nuvarande, eller av någon händelse som väcker uppmärksamhet i den riktningen, utan den uppkommer liksom direkt, ur själen själv. Det är en direkt varseblivning av vad som var. Det kommer från något bakom hjärnan. Hjärnan tjänar närmast bara som ett filter, en förhindrare eller översättare av intryck.

Orsaken till sorger  8

Här i världen är vi aldrig fria från smärtor, sorger och lidande. Nöjen kommer och går mycket lätt, men hela tiden har vi själva livets sorger och lidanden med oss. Om vi kunde se och förstå orsaken till sorgen som på alla håll pågår i världen – inte bara det vardagliga livets sorger, utan också de som kollektiva handlingar åstadkommer, sådana som krig – då skulle vi sluta med att förorsaka det.  Vi har tagit för givet att alla dessa sorger har externa orsaker, att de beror på högre väsen eller varelser, eller på någon yttre lag i universum, och aldrig på oss själva. Och för att vi aldrig har tagit det till oss, att vi på något sätt är knutna till orsakerna för de sorger som kommer i vår väg, så fortsätter vi att söka något externt, någonting utanför oss själva, för att befria oss från dessa sorger. Ingenting av alla religioner som någonsin funnits på jorden och ingenting av allt som vetenskapen så här långt har åstadkommit, eller kommer att lyckas med, kommer någonsin att ge oss den kunskapen. Ty sorgers orsaker ligger inte utanför, på någon utsida, utan den ligger inom var och en. Var och varenda människa bär den kraft inom sig som förorsakar sorger och hon har också den kraft som behövs för att frambringa dess upphörande.

Vad överlever efter döden?  9

Dag efter dag ställs vi hela tiden inför det faktum att vi alla är underkastade att dö. Hur vi än lever, och om våra liv i världens ögon medför misslyckanden eller största tänkbara framgångar, så står döden där till slut. Döden är så säker som våra födslar. Var och en vet att förr eller senare måste döden vara ens lott. Men vad vet man om livet därefter? Vad överlever? Om nu något? Religionsformerna som vi har hållit på med ger oss ingen som helst information i denna högst allvarliga fråga. Materialistisk vetenskap ger oss heller ingen lösning. Varken religion eller vetenskap har gett oss något riktigt fast och säkert att vila oss på, när den store erövraren av alla mänskliga kroppar framträder inför oss. Finns något levande hopp, att vad vi gör, tänker, tror och ser i livet må ha något värde efter döden? Huruvida vi kan svara på den frågan eller ej, innan döden når oss, så kommer mötet med döden. Stunden kommer.

Kan de döda kommunicera?  10

Sedan 1840-talet har spiritualister bejakat ett bestämt svar på den frågan och gjort anspråk på tillräckliga bevis för att intelligensen överlever det som vi kallar död. Men spiritualism är inte något nytt. För 500 år sedan eller mer, och tillbaka genom alla människors tider, har folk praktiserat vad som kallas Bhut-dyrkan, det vill säga tillbedjanden av de dödas ”andar”. Dagens spiritualism är bara en upprepning av tidigare sådana villfarelser, om än den nu återupplivats bland sådana som vi bedömer ha högre intelligens, ”djupa tänkare” och vetenskapsmän. Som alla tidigare ”kommunikationer” har inte heller dagens någon sann andlig natur i sig. De är helt och hållet fysiska, vilket meddelandena till Sir Oliver Lodge från hans son Raymond (genom ett medium, kom ihåg det) vittnar om. Enligt hans uppgift är hans liv efter döden mycket likt det han lämnat, människor där dricker fortfarande, röker cigarr och, faktum är (?), får sina cigarrer tillverkade för sig i ande-fabriker av cigarrämnen som hör till det slaget av materia.

Sömn och Drömmar  11

I var och en av oss finns något som går in i det tillstånd som kallas drömmar, sömn och död. Man kan inte få någon förståelse om sådana tillstånd i medvetandet – som vi går in i och återvänder ifrån – utom med den idén, att det finns ett Jag, en tänkare, en förnimmare, en som vet och en som erfar, – som inträder i de tillstånden och återvänder därifrån – och att detta Jag, den verkliga människan, bibehåller sin integritet igenom dem alla.

Oavsett hur högt vi kan ha beaktat vilket som helst av dessa tillstånd, så är vi själva mer än något av dem. Även om vi föreställer oss att ha nått eller kunde nå det högsta slag av intelligens och aktivitet, det som vi kallar det gudomliga, så är det vi som skulle nå det. Så vi kan inte komma till någon förståelse av de tillstånd vi går in i, förrän vi erkänner att det finns ett DET i oss som går igenom dem alla, och sedan måste vi försöka förstå vad detta någonting är, och i det bemödandet börja precis där vi nu är. Vi kan aldrig börja med något från någon annan plats eller position än där vi just då befinner i oss.

Instinkt och Intuition  12

Instinkt är en direkt förnimmelse av vad som är rätt, inom sitt eget område. Och är intuition en direkt uppfattning av vad som är sant inom alla ting. Med instinkt och intuition i balans råder förnuft. Djur har rätta instinkter i vad de skall äta och i vad som är farligt för dem, för deras instinkter är förvärvade erfarenheter. Men de resonerar inte om instinkterna, utan känner dem. Vi resonerar och överlägger både kring våra instinkter (för några har vi) och våra intuitioner och med falska grunder vanligtvis för tankarna hamnar vi i falska positioner.Förnuft är ett verktyg och hjälpmedel som vi arbetar med och om vi startar med felaktiga antaganden och förutsättningar måste vi komma till falska slutsatser, hur felfria resonemangen än må ha varit. Arbetar vi logiskt är det bara med en evig, oändlig och oföränderlig premiss som vi kan komma till rätta, riktiga, hela och fulla slutledningar. I våra sätt att se på saker och ting skall vi på inget annat sätt någonsin kunna fastställa det rätta, riktiga och hela.

Den Skapande Viljan  13

Den natur, som vilken som helst varelse har, går verkligen inte att förstå och intelligent förklara, förutom genom Evolution, som alltid utvecklar sig, inifrån och utåt, och så att ande eller medvetande kommer till uttryck, genom förvärvad intelligens. Andens vilja i verksamhet har alstrat allting som finns. Om vi förstår att den intelligenta viljan ligger bakom allt som existerar, att den är orsaken till allt som finns , det vill säga, är Skaparen i universum, kan vi kanske få någon idé om vad som är nödvändigt för oss att veta, för att riktigt kunna använda våra förmågor.

Människan, synlig och osynlig 14

”Det finns två slags varelser i världen, de som är delbara och de som är odelbara. De delbara är alla föremål och levande varelser. Det odelbara kallas Kutastha, eller det som står högt och är opåverkat, oberört. Men det finns en annan ande, som benämns Den Högsta Anden – Paramatma – och som genomsyrar och upprätthåller de tre världarna.” — Bhagavad Gita.

När vi begrundar sådana utsagor tenderar vi att genast separera och dela upp det hela i våra sinnen. Men för att över huvud tagit förstå naturen och för att över huvud taget förstå oss själva kan vi inte göra några sådana delningar. Både det delbara och det odelbara, såväl som det högsta andliga, existerar inom var och varenda varelse. De ”tre världarna” finns i människans natur, i hennes varelse. Människan ”synlig och osynlig” är människan ”delbar och odelbar”

Försakelse av handling 15

Det skulle vara ett stort misstag att tänka att man befriar sig från handlingars konsekvenser genom att inte handla. Det skulle vara en falsk uppfattning om att försaka handlingar. Hela universum är handlingar. Först och sist och hela tiden är det oupphörlig rörelse som ligger bakom allting som är. Bland alla varelser är handlingar och aktioner också impulser för att gå vidare och framskrida. De kommer från själva det andligas natur och kan inte bestridas.Inte heller kan människan någonsin upphöra med att handla och inte göra vad som borde göras, inte ens om hon så skulle tänka och tro, för i själva tanken råder handling. Tanken är handlingens verkliga plan och det som föranleder och framkallar vilka som helst slag av aktiviteter. Utan handling finns inget manifesterat liv. Medan vi lever handlar vi hela tiden. Det finns inte ett ögonblick när handling upphör, vare sig den sker genom ett förnuft i en kropp, eller fortskrider i ett inre instrument, själens hölje, sedan de jordiska sinnena och kroppen för en tid lagts åt sidan.

Korrespondensernas lag 16

”Korrespondensernas lag”, är ett större ämne än vi ofta anar; ändå vet vi alla något om korrespondenser genom enkla fakta i naturen – såsom spektrumets sju färger och skalans sju toner. Varje färg  i varje oktav korresponderar med samma färg i en annan oktav. Och vi ser bara ett visst antal  vibrationsgrader. Men ovan dem som vi kan uppfatta finns andra, som för oss är alltför fina att förnimma med våra fysiska sinnen och nedan dem är vibrationerna alltför grova för oss. Vi är som i mitten av ett stort område av möjliga förnimmelser och känner bara en del av det universum som vi lever i. Detsamma är sant om ljud. Från noten do upp till si korresponderar do med varje annan do i de sju oktaver som vi kan förnimma fysiskt men dessa sju oktaver är bara en del av alla naturens stora områden, både ovan och under oss. Genom hela naturen råder korrespondenser mellan det höga och låga, eftersom Livets stora Centrum av Medvetande och Förnimmelse är detsamma i varje varelse, av vilken grad som helst; därför att det är inifrån detta Centrum som all handling sker. Användandet av förmågan att handla, som är inneboende i detta Centrum, är orsaken till allt som manifesterats.

Uppodlandet av Koncentration 17

Koncentration, att hela tiden eller ihärdigt och uthålligt vara uppmärksam i riktning mot något man vill göra, har länge tagits som det mest effektiva för att fullt uttrycka våra krafter och energier. De forntida kallade kraften att fokusera uppmärksamheten på ett ämne eller objekt så länge som behövs, och med uteslutning av varje annan tanke eller känsla, för ”en-punktsinriktning”, att vara inriktad mot en enda punkt. Bland oss vanligt folk är koncentration svår att uppnå, för grundtonen i vår civilisation är faktiskt förvirring, snarare än koncentration. Hela tiden och i varje riktning erbjuds våra förnuft föremål eller ämnen, det ena efter det andra, för att fånga vår uppmärksamhet och för att sedan dra bort det igen från vad vi lägger in i det. Våra förnuft har alltså lagt sig till med tendensen att hoppa från det ena till det andra; att flyga till en trevlig idé, eller otrevlig; och att förbli passiva. Att förbli passiv är normalt att sova; och när det inte är normalt leder det till mental sjukdom. Att vi har vant oss vid dessa förvirringar, och inte förmår hålla våra sinnen vid en given sak någon längre tid, kan var och en lätt bevisa. Om man sätter sig ner och försöker tänka på en enda sak, på ett enda föremål eller ämne, bara fem minuter, så kan man lätt på bara några få sekunder se sig mentalt ha vandrat miltals iväg, från vad man avsåg att ha i förnuftet.

Mentala helanden och hypnos 18

Mentalt helande, metafysiskt helande, sinneskur, andligt helande och Kristen Vetenskap (Christian Science) gäller alla samma ämne. I vidden av deras verksamheter, och grunden de bygger på, skiljer de sig inte åt. Alla är former av själv-hypnos. Men hypnos är något särskilt, i sig självt, och  kräver att uppmärksammas i större utsträckning. Hypnos bygger på konstlad katalepsi. Vem som än hypnotiseras kastas ut från sina normala uppfattningsförmågor, hans egna utåtriktade uppfattningar är stängda för honom, och han ser bara utifrån den grund som operatören lägger fram för honom. Mentala helare och företrädare för Christian Science använder sig av vissa idéer och abstrakta formler, som tar förnuftet bort från kroppen, fastän man i allmänhet tror att helandet äger rum med tanken som medel. Men tanken varierar till sin natur och förhållanden i enlighet med tänkarens kunskap och att använda en föreskriven bekännelseformel, som anhängarna av dessa helande kulter gör, innebär inte på något vis att använda tanken. Vad som tas som ”tanke” är idén att sjukdomar orsakas av att tänka på dem och att enda sättet att få bukt med dem är att tänka på vad som inte är sjukdom. Detta är naturligtvis bara en bekännelseformel.

Naturens ockulta sida 19

När ordet natur används i sin vidaste mening, som när vi talar om den Stora Naturen eller Moder Natur, står det för alltings utsida, allt som är externt för oss, träden, de öppna fälten och människors värld. Men vi vet faktiskt inte vad naturen är, för den visar oss något som för våra uppfattningar är ytligt. Vi talar om ”naturens lagar” och ser att naturen alltid beter sig på ett ordnat sätt, men utan att faktiskt alls veta varifrån dessa lagar kommer ifrån och inte heller vad de beror på. Naturen kan emellertid inte existera av sig själv, inte vara till bara genom sig själv, och komma från ingenting. Den måste komma från en tillräcklig orsak. Och av nödvändighet måste det finnas en ockult sida i naturen. För den ”tillräcklig orsaken” ligger i verkligheten på plan som är osynliga för oss, men som utgör delar av naturen. Den osynliga sidan är den alstrande sidan – den orsaksmässiga sidan – av vad vi ser; alla lagar som är kända på den synliga sidan existerar verkligen i naturens osynliga sida och utgår och framträder därifrån.

Mänsklighetens Förbund 20

När nu det mest fruktansvärda och destruktiva kriget som är känt i historien är över [första världskriget] uppstår frågorna i varje tänkares förnuft: Vad har vi lärt oss från kriget? Har några läxor lärts? Tror vi för ett ögonblick att slut på kriget också gjort slut på våra bekymmer? Ser vi inte att mänsklighetens moln samlar sig i skyn?

Uppenbarelser av alla slags sprids likt universalmedel för oss. För några tecknar sig en önskan att föra människor till ”en moralisk känsla” – en känsla som de tror tillhör den kristna religionen. Så de försöker åstadkomma att kyrkorna smälter samman och tänker sig att det är botemedlet för att förhindra krig och få människor att vara mer humana mot varandra. Men den moraliska känslan fanns i andra religionsformer, i tider innan den kristna religionen ens var påtänkt, och all religion grundar sig på moral. Hur kommer det sig, om kristendomen skulle vara botemedlet, att efter ha varit grunden för tankar och handlingar i nästan 2000 år, att en sådan strid funnits som pågått mellan kristna nationer? Ger kristendomen något löfte alls, om vad som borde råda? Skulle det finnas någon gott i att återvända till kristendomen, vars hela historia handlat om intolerans och förföljelse? Om den kristna kyrkan haft makten idag, skulle den då vara mindre dogmatisk och intolerant än den var på spanska inkvisitionens dagar?

Nyårslöften  21

Alla har säkert gett nyårslöften med bestämda föresatser och alla har vi lika säkert misslyckats med att hålla dem. Våra misslyckanden måste bero på något, såväl som också det är när en viss årstid kommer, som vi känner oss böjda att avge sådana löften. Orsakerna ligger dolda i våra varelsers djup. Kanske omedvetet för oss själva förnimmer vi naturligt en ockult lagbundenhet i och med våra observationer vid denna särskilda tid på året. De forntida höll högtid vid ”Solens födelse”, och förstod sig på vad som kallades så, med andra ord solens återkomst i dess norra förlopp, som började den 21 december. De visste att vid solens återkomst har alla ockulta krafter i naturen en uppgående och tilltagande tendens. När solens strålar blir varmare och starkare blir alla krafter bakom själva solen, och bakom oss själva, starkare inom oss. Med en stigande våg av andlig och psykisk förnyelse och återupplivning är allt som vi önskar göra mer pådrivande än annars under året.

Ockult Kunskap 22

Ockult kunskap betyder kunskap som är ”dold”. Men det betyder också kunskap som är känd. Om det är kunskap som är känd måste det finnas De som har den; utan några som känner till den kan ingen kunskap finnas. Sann ockult kunskap kan bli förvärvad bara av dem som följer vägen till den. Och den vägen beskrevs av De Som Vet; alla som så vill får och kan nå den kunskapen. Vägen är inte öppen bara för vissa personer; den är öppen för varje levande människa, och begränsad bara av de gränser som vi själva med våra val och okunskaper sätter upp omkring den.

Mycket hörs nu i världen om föregivna ”ockulta kunskaper”. Många experiment under det namnet pågår i olika riktningar; vi har samfund för psykisk och psykologisk forskning och det pratas mycket om psykiska och astrala ”erfarenheter” och ”kommunikationer” med de döda. Alla dessa varierande forskningsmetoder är nerifrån och uppåt och kommer aldrig att nå målet. Vetenskapliga, psykologiska och spiritualistiska metoder är likadana, de utgår alla från särskilda förhållanden till universella. Enskildheter är oändliga och de som bara följer den vägen går oundvikligen förlorade i dess oändliga utlöpande förgreningar och utan vunnen kunskap. Målet står att finna från ovan, till nedan – från det universella till det särskilda – och inte tvärtom.

Suggestionens förmåga 23

Suggestionens förmåga betyder många olika saker för många sinnen. Det är förenat med tanken om hypnos, där hypnotisören kan få subjektet att tänka, säga, handla eller inbilla sig vad han än önskar. Det är möjligt genom subjektets abnorma tillstånd. Medlen och metoderna för att framkalla dessa abnorma tillstånd är inte allmänt kända, om än några utövare har kommit på varierande sätt att försätta en del människor i hypnos.

Men vad som nu skall tas upp här är själva suggestionsförmågan, allmänt betraktad, och så som det påverkar alla människor. Människor är överlag inte medvetna om att de agerar nästan helt genom på suggestioner. Från födelsen omges vi av människor som föreslår oss vissa idéer som sanna och vi följer dessa suggestioner. Mycket lite av ursprungliga tankar finns någonstans alls och särskilt sant är detta på de områden som vi i allmänhet ger den största uppmärksamheten, det vill säga politik, religion och vetenskap. Vilket tankesätt som än presenteras för oss så lägger vi oss till med det. Vi följer vad som ges oss genom suggestion, utan att försöka nå grunderna som suggestionen vilar på. Fundamentet som suggestionen vilar på tas som given, till och med i livets viktigaste ting.

Sann klärvoajans 24

Ända sen den Teosofiska Rörelsen började uttrycka sig i det yttre år 1875 har termen klärvoajans (klart seende) för många människor blivit familjär. Under 1800-talets senare och 1900-talets första delar blev många slag av dessa observerade och erfarna. Klärvoajans hade i sig själv sin egen egenartade utveckling och färdighet. Klärvoajansens olika slag gällde varierande grader av att förnimma materia utan att det fanns något fysiskt att se och till händelser som ägde rum på långt avstånd från den seende. Men tyvärr hade alla dessa slag av klärvoajans begränsade utsträckningar och var bara delvisa och partiska.

Samfund för psykologi och psykisk forskning har tagit på sig uppdraget att finna ut vad de klärvoajanta förmågorna kan vara, eller inte vara, och detta utifrån hjärnan eller bara fysisk existens. De söker då de nödvändiga orsakerna för verkningar som själva satts i rörelse av orsaker som är dolda och följaktligen är deras forskningar begränsade.

Sann moral 25

Sann moral är ingen sak för ord och fraser eller för något sätt att handla på, inte heller kan dess grund hittas i de många moraliska idéerna som varierar i tider och platser i världen. Vad som en gång är ”moral” är en annan gång ”omoral”. Det finns överhuvudtaget inte någon grund för denna förändrade attityd i handlingar och förändrade klassificeringar av gott och ont, i en förändrad ”uppdelning av universum”. Det säkra resultatet är då intolerans; för de som berömmer sig över sin egen särskilda sorts ”moral” är alltid intoleranta mot andra som inte godtar den sorten. Sann moral grundar sig på insiktsfull förståelse av människans andliga natur och måste av nödvändighet följa av sådan förståelse, oavsett alla konventioner, skick och bruk. Vi måste känna till vår egen innersta natur för att kunna veta vad moral i sanning är.

Tankens förråd 26

När vi tar itu med begreppet tanke måste vi beakta att det inte kan finnas tanke utan tänkare. Inga tankar uppstår av sig själva. De uppkommer alltid av intelligenta varelser, oavsett vilka slags tankar det är.

Tänkare är vi alla och vi förutsätter alla att vi har förnuft. Men vad består förnuftet av? Vad vi kallar förnuft är i verkligheten alls inget förnuft. Själva förnuftet är förmågan att tänka. De knippen av idéer som vi kallar våra förnuft är tankeförmågans produkter; verkningar av intelligensens ideation, och för att komma till deras orsaker måste vi utgå från deras verkningar och gå allt längre tillbaka.

Själva förnuftet är inte begränsat; vi har alla obegränsade förmågor att tänka, åt vilket håll som helst och åt alla håll. Men vi föds alla in i, eller kommer i kontakt med, olika tankeformer, som vi medvetet eller omedvetet övertar, eller håller oss fast vid. Ändå borde vi nu redan från början inse, och göra det verkligt för oss, att vi själva inte är dessa idéer, för vi kan ”förändra våra förnuft”. Om vi faktiskt vore idéerna skulle vi inte kunna förändra dem, aldrig kunna få någon ny idé och inte heller göra oss av med någon gammal.

Själens Språk 27

I de forntida lärorna framställs Själen som det verkliga Självets människa. Det finns många olika föreställningar och begrepp om vad människan och själen är. Med de kristna lärorna fås vi att tro att människan har en själ som vi kan frälsa eller förlora — den allmänt hållna idén i västerlandet. Men de forntida människornas uppfattningar, och teosofins, som representerar den eviga och ständiga idén, är annorlunda. Läran är den, att Människan är en Själ, att Själen faktiskt är den som uppfattar och begriper, att den är själva synförmågan, ren och enkel, oförändrad och opåverkad, och att den ser direkt på idéer, begrepp och föreställningar.

Denna idé gäller, att i vilket tillstånd som människan än befinner sig i, vare sig sovande eller vaken, vare sig i fysisk kropp under livstiden, eller i någon annan kroppsform efter döden, eller före födelsen, eller före den här planetens eller detta solsystemets existens, så var den verkliga
Människan samma Förnimmare, då som nu, samma Själ hela tiden, som en Skapare av alla förhållanden som uppkommit, som detta universums intelligenta Skapare, i förening med alla varelser nedan henne och med alla varelser ovan henne. Människan bildar således en del av ett stort broderskap och det bandet av broderskap sträcker sig från början till slut, från de lägsta varelserna till de allra högsta.

Teosofi i det dagliga livet 28

Många människor tror att religion betyder att förbereda sig för döden eller för något i framtiden. I praktiken betyder religion förberedelse för och kunskap om livet och att leva våra liv så som det borde levas. Det som förbereder sig för döden är livet och det lever för alltid. Formella religioner besvarar inte ens frågan varför döden finns och inte heller någon av de andra brinnande frågorna om dagligt liv. Varför har vi lidanden och sorger? Varför är vi här? Vad var människans ursprung? Varför så många olika förhållanden för mänskligheten, varför föds några till att lida och andra till glädje, varför några till ringa omständigheter och andra till höga, varför några med stora förmågor och andra med få och ringa? Rättvisa fordrar svar, men som religionsformerna inte erbjuder, med deras ”Skapare”, för om människan är skapad av en skapare kan hon inte hjälpa sig själv och är absolut oansvarig. Vilken varelse som helst om den var ”perfekt”  skulle bevara rättvisa; men orättvisor finns bland människor. En skapares nycker och infall förklarar inte svårigheten. Vilken som helst varelse, om än hur stor och hög som helst, måste med nödvändighet vara begränsad, ändlig, ofullständig och ofullkomlig – någonting utanför oss, något som inte innehåller universum, men som finns däri.

Tre slag av tro 29

Varje människa har tro. Hon tror på något, något ideal, något begrepp, någon religion, någon formel. Men om än olika människors trosformer har ett eller annat föremål eller syfte så kommer själva tron från det Högsta, och den bor i varje varelses hjärta. Tro är själva grunden i vår natur. Vilken väg vi än följer beror på den tro vi har – övertygelsen om att den vägen är den bästa. Att världen är full av falska trosformer beror på de olika idéerna, troendena och filosofierna som begränsar tron som sådan, till de medel som anses nödvändiga, för att nå ett särskilt syfte med tron.

I Bhagavad-Gitas sjuttonde kapitel sägs tro vara av tre slag: en troskvalitet som kallas sattwa, det goda och sanna; en troskvalitet som kallas rajas, av handling och passion; och en troskvalitet av tamas, av oberördhet och okunnighet. Dessa tre troendenas beskaffenheter är faktiskt de tre begränsningar som varje mänsklig individ ger åt tro; för trons kraft i sig själv är gränslös. När tron finns inom ramar för mindre ting eller syften, och som bygger på yttre förhållanden, begränsar vi ideligen hur trons kraft kan verka. ”Då den förkroppsligade själen är begåvad med tro, så är varje människa av samma natur, som de ideal, som hennes tro är fixerad vid”. Människan har den kvalitet i sin tro som stämmer med hennes benägna läggning; och ständigt rör hon sig mot den idealiska natur, som gör hennes tro stadig. Då är det tydligt att vi borde bli säkra i den trons natur, som våra ideal bygger på.
 

Planetariska inflytanden (30) [Denna artikel ingår inte i The Friendly Philosopher]

TEOSOFINS filosofi täcker alla aspekter av manifestation och pekar på alla tings inbördes förhållanden. Vår personliga räckvidd omspänner våra egna intressen – vår religion, vårt system av tankar, våra idéer – och när vi rör oss inom dessa snäva gränser, når vi till slut den punkt då vi lever uteslutande för eget syfte, då vi drar nytta av alla andras strävanden, tankar och idéer enbart för vår egen tillfredsställelse. Vi behöver därför lyfta vår blick och våra sinnen till en vidare syn av vad själva det stora universum är.

Denna jord är en planet som vi alla vet. Men det finns också andra planeter som med all sannolikhet är lika bebodda som denna. Likaledes är detta solsystem enbart ett i raden av otaliga solsystem i universum. Alla är delar i det stora hela och följaktligen står alla i förbindelse med varandra. Det fanns en tid när kunskapen om dessa förbindelser existerade och undervisades i de uråldriga templen som en del av den Stora Invigningen. Detta var den sanna Astrologin – inte vår tids Astrologi, vilken har förlorat den forntida kunskapen, precis som religionen förlorat sin sanna innebörd med tidens gång. Liksom det existerar några få sorgliga rester av religiös kunskap i världen av i dag så appliceras den astrologiska kunskapens rester nästan enbart på personligheten i det fysiska livet. Med diagrammens och tabellernas hjälp räknas endast ut de planetariska inflytanden som påverkar människans fysiska angelägenheter. Det fysiska utgör endast ett verkningsfält – det enda, om vi hyser inställningen att planeter endast utgör fysiska förkroppsliganden. Men det finns andra aspekter av planeternas natur, som vi måste lära oss förstå om vi ska få någon sann idé om planetariskt inflytande

Arbeta för teosofin (31) [Denna artikel ingår inte i The Friendly Philosopher]

Det är fåfängt att godta uppenbarelser för att någon säger så. De ger ingen kunskap och det är verklig kunskap som behövs av var och en. Löften [Shibboleths] och formuleringar är bara ord, inga kännetecken på sanning.

Teosofi finns i världen för att lägga fram möjligheter som var och en själv kan förvärva kunskap med. Dess studium och tillämpning framkallar omdöme och urskillningsförmåga som ligger latent i själva människan.

Sanning är inte en människa, eller en bok, inte heller ett utlåtande. Sanningens natur är universell. De som i någon grad besitter den skall befinnas uttrycka universalitet, i tankar, tal och handling. Deras strävan skall vara för mänskligheten, oavsett kön, trosbekännelse, kast eller hudfärg. De kommer aldrig att finnas bland dem som gör anspråk på att vara Gudomlighetens valda talesmän och fordra vördnadsbetygelser av sina medmänniskor. Sant Broderskap omfattar den minst utvecklade såväl som de allra högsta. Vi måste söka ge stöd åt alla i sökande sanning. Vårt värde och bistånd i detta stora arbete kommer att vara just vad vi ger dem genom vårt motiv, vårt omdöme och vårt uppförande.

_________________________________________________________

Ytterligare 12 Föredrag som inte finns med i The Friendly Philosopher  av Robert Crosbie

IS THEOSOPHY A PROGRESSIVE SYSTEM OF RELIGION? ( ännu ej översatt, se engelska originalet nedan)

Den Enda Verkligheten (32)

Om Medvetandet är den enda Verkligheten, Den Som Vet, Upprätthållaren och Upplevaren, då är varje förutsättning eller tillstånd mer eller mindre ett tillfälligt framträdande. Alla klassificeringar avser bara Medvetandets handlingar – universum är ”förkroppsligat medvetande,” en formskapelse genom former, så att säga, ett uppbyggande av det stora från kombinationer av de små. Ni kommer väl ihåg att HPB sade ”Det är självklart att liv och död, gott och ont, det förflutna och framtiden, alla är tomma ord, eller, i bästa fall ett bildligt uttryck, de är alla i själva verket förändringar av tillstånd, inte mer. Verkligt liv finns i livet hos det andliga medvetandet, i en medveten tillvaro i Anden – inte i materian. ”Hon sa också att hon hade förgäves försökt att förmedla denna idé till teosofer i stort, och med denna grundidé blir alla de övriga lätta; men tusentals teosofer läser påståendet och liknande påståenden, gång på gång, utan att förstå dem.

SLUT

Översatt från Universal Theosophy. Utgiven av The Theosophy Company Los Angeles, USA, 1963.

mera Robert Crosbie Online på svenska
 

Additional 12 articles by Robert Crosbie published in the magazine Theosophy vol 9, 10, 11.

   RC  ARTICLES NOT IN FRIENDLY PHILOSOPHER put together by the Phoenix Lodge USA
published for the first time in january 18th 2017 on this website

 

IS THEOSOPHY A PROGRESSIVE SYSTEM OF RELIGION?     Theosophy vol. VII p.257

THE ONE REALITY (översatt till svenska, se ovan)                           Theosophy vol.  XI, p.85
THE DIVINE BIRTH                                                                             Theosophy vol.  XI, p.86
Planetary Influences (översatt till svenska, se ovan)            Theosophy  vol.  IX, p.69

DEUS  EST  DEMON  INVERSUS                                                     Theosophy vol.  IX,  p.111
Dweller on the Threshold,  The                                        Theosophy vol.  IX,  p.113

In Memory of  H.  P.  B.,                                                                 Theosophy  vol.  X.  p.193

Judge, In Memory of W Q Judge                                             Theosophy  vol. X.  p.129

STUDIES THE ASTRAL BODY                                                           Theosophy   vol. X,  p.40

THE COMING RACE*                                                                           Theosophy   vol. X,  p.358

Growth of the Soul                                                                    Theosophy   vol. X,  p.164

Magic, Black and White                                                                Theosophy  vol.  X,  p.411 

SOMETHING NEW                                                                               Theosophy   vol. X,  p.167

 

______________________________________

 | till Helena Blavatsky  Online | till William Q Judge Online  | till Robert Crosbie Online |  till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

 

Copyright © 1998-2016 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2017-03-16