ARCANA

En teosofisk föredragsserie från Malmölogen U.L.T. 
© 2010  Online-versionen  •  Teosofiska Kompaniet Malmö •  Malmölogens transaktioner
www.teosofiskakompaniet.net


 


Jacob Böhme

Föredrag hållet i Teosofisalen, Kärleksgatan 1,  Malmö, den 18 januari 1995.


Nr 31 • Serie 3 • Online versionen den 6 december 2010  •  ISSN 1401-3835


Dorje1.gif (4461 bytes)

[I denna utskrift har en del redigering gjorts från kassettinspelning nr 247  för att göra föredraget så lättläsligt och begripligt som möjligt.]

 

INLEDNING 

E.M. Jag hälsar alla välkomna till U.L.T, United Lodge of Theosophists, och till kvällens föredrag. Det ska handla om Jakob Böhme, ännu en person som ingår i ett led där vi försöker belysa Stora Teosofer genom tiderna. För dem som inte har varit här tidigare kan vi nämna vårt nya Programblad som går bra att ta. Nästa vecka är vi inne på Ockulta Samtal, som vi har den sista onsdagen i varje månad. Då ska vi ta upp och tala om Den Hemliga Läran. Tanken är att alla frågor som vi har samlat på oss under veckornas gång om Den Hemliga Läran diskuterar vi just den kvällen. 

När det gäller kvällens tema så finns det inget specialnummer av T.R. om Jakob Böhme utan bara om den Teosofiska Rörelsen. Vi ser de stora personligheter som framträder gång på gång i mänsklighetens historia och i princip för fram samma budskap, fast i lite olika klädedräkt. Då går det ganska snart upp för oss att det här rör sig om en särskild rörelse och ett enda stort Brödraskap där förmedlarna arbetar inom samma nätverk. Även om vi kan tycka att det är isolerade personer som verkar fristående från varandra, så tror jag vi kommer att märka under kvällens gång att det i allra högsta grad inte ligger till så, utan det finns en Organisation bakom deras framträdanden. Vi ingår alla i den då vi tar del av dessa tankegångar, genom att på vårt sätt i vardagen förmedla och dela med oss till andra och genom att hålla dessa tankegångar levande. Detta gör vi också när vi träffas på onsdagar och i andra sam­manhang närhelst vi strålar samman och aktualiserar teosofins filosofiska idéer. 

Vi har två nummer av Teosofiska Rörelsen, det är nr 31 och nr 67 till ett specialpris i kväll. Vi har också fått färdigt några nya broschyrer, bland annat en om alla teosofiska föredrag vi har bandat. Är det någon speciell titel ni är intresserad av så kan vi ofta hjälpa till att även ta fram tidskrifter som korresponderar med föredraget. Vi kan också välja andra föredrag som ligger i samma linje, om ni är speciellt nyfiken på något ämne. Vi har också en broschyr om tidskriften Teosofiska Rörelsen, där teman står i alfabetisk ordning så att man lättare hittar de ämnen som tidskriften har tagit upp. Vi har också vår nya Litteratur- och Prislista, för dem som vill ta del av den.

Avsikten med U.L.T. är att tillhandahålla vissa grundläggande teosofiska tankegångar. En av de tankegångar som vi framför allt kommer att tangera i kväll är just att se att det finns en broderskapstanke, att vi alla har samma resurser inom oss att utvecklas och bli – likt Jakob Böhme – en stor Mästare, och att vi alla bär på de resurserna. Detta är gemensamt och grundläggande och binder oss samman, och det leder helt ofrånkomligt tanken in på det Universella Broderskapet. Vi tillhör olika delar av helheten, olika aspekter av det stora livet där vi för fram teosofin på lite olika sätt, men vi är alla sammanlänkade.

Om vi tycker att vi är ute är i periferin då vi tänker på de stora Mästarna, så ska vi ändå veta att dessa länkar är väldigt starka och att Mästarna kan­ske står oss mycket närmare än vad vi anar. Den inre Mästaren är det viktigaste. Det är inte så att teosofin vill att vi ska gå ut och dyrka de stora Mästarna utan mer att de belyser för oss hur vi ska hitta oss själva.

Vi ska nämna att vi träffas denna termin regelbundet i Dhamragruppen, där vi nästa gång kommer att studera en artikel som heter Nyårslöften. För den som är intresserad och vill fördjupa sig lite mer har vi alltså Dharmagruppen från klockan sex till klockan sju, där vi går lite mer på djupet.

All verksamhet är som ni vet frivillig, alla bidrag tas tacksamt emot. Det kan gälla ekonomi och det kan gälla andra insatser, allt är varmt välkommet. Jag lämnar nu ordet över till I.M. som ska läsa vår Deklaration, och sedan kommer vi in på själva föredraget.

 

 

 

U.L.T: s DEKLARATION

Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter.

Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den skall hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare förverkligande av SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap.

Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära och har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar.

Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja enigheten.

Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön, ställning eller organisationstillhörighet, och

den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och som genom studier eller på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra.

Den sanne teosofen tillhör ingen kult
eller sekt men tillhör likväl dem alla.

 



1. Jacob Böhme född i April 24, 1575, död 17 november 1624,
tysk religionsfilosof och kristen mystiker född i närheten av Görlitz.

 

Jakob Böhme

P.B. Det tackar vi för och går raskt inpå själva föredraget. Ni har väl alla klart för er vem det ska handla om i kväll? Han heter Jakob Böhme och han växte upp på 1500-talet. Han föddes 1575 och dog 1624. Han ingår i den grupp som vi kallar för medeltida teosofer. Blavatsky gav honom titeln medeltidens prins inom de esoteriska lärorna, och det är ganska intressant.

För er som samlar på vår tidskrift Teosofiska Rörelsen så finns i nr 5 1980 – den första årgången vi gjorde – ett långt stycke hämtat ur H.P.B: s Teosofisk Ordbok som på engelska heter Theosophical Glossay. Det står bland annat:

”Jakob Böhme. En stor mystisk filosof, en av medeltidens mest utmärkande teosofer. Han föddes omkring 1575 i gamla Seidenburg ungefär två mil utanför Görlitz (Silesia, alltså i tyska delen) och dog 1624, nära femtio år gammal. I sin barndom var han en vanlig fåraherde, och efter att ha lärt sig läsa och skriva i en byskola blev han lärling till en fattig skomakare i Görlitz. Han var klärvoajant av naturen med de mest underbara förmågor. Utan att ha fått någon utbildning eller ha stiftat bekantskap med vetenskapen skrev han verk som nu har visat sig vara fulla av vetenskapliga sanningar: men han själv säger att det han skrev om 'såg han liksom i ett stort Djup i det Eviga'.”

Så han hade inga av de kvaliteter som utmärker en stor författare, han hade inte den utbildning som man skulle förvänta sig, att han skulle ha gått på universitet och genomgått en mängd olika skolor. Utan han var ett naturbarn från början. Det står bland annat att han var klärvoajant av naturen och hade en av de mest underbara förmågor när det gällde att avläsa naturen klärvoajant. Och utan att ha fått någon utbildning eller stiftat bekantskap med vetenskapen, skrev han verk som nu har visat sig vara fulla av vetenskapliga sanningar.

Men som han själv säger, han skrev vad han såg liksom i ett djup inom sig – evighetens djup. Han hade en ingående syn på universum som öpp­nade sig inom honom emellanåt som en djup klyfta.

Vidare står det: 'Han var allt­igenom född mystiker och uppenbarligen av mycket hög kvalitet. En av de mest fina naturer, vars materiella hölje inte på något sätt hindrade honom från en gemenskap mellan det intellektuella och det andliga jaget. Det är detta Jag som Jakob Böhme liksom så många andra otränade mystiker misstog för att vara Gud. Människan måste inse – skriver Jakob Böhme – att kunskapen inte är hennes egen utan från Gud, som manifesterar visdomens idéer till människans själ i det mått som behagar Honom.

Och nu kommer det intressanta. Blavatsky skriver: ”Hade denne store teosof bemästrat österländsk ockultism skulle han kanske ha uttryckt det annorlunda. Då skulle han ha vetat att Guden som talade igenom hans enkla okultiverade otränade hjärna var hans eget gudomliga Jag, den allvetande gudomen inom honom själv, och vad den gudomen gav ut var inte det mått som behagade Honom, utan i det mått som motsvarade den kapacitet som den dödliga och temporära boning hade, vilket DET upplyste, alltså det gudomliga Jaget.”

Här har vi en sammanfattning, menar teosofin, att det som många som har gudomliga upplevelser tol­kar som om de vore komna från Herren själv, kommer egentligen från det som vi kallar för det Högre Jaget, specifikt från det Gudomliga Jaget. Och även Jakob Böhme var, enligt Blavatsky, en sådan person som gjorde enorma insikter. Men han var ändå inte så långt kommen att han helt och hållet förstod vad som skedde med honom. Vi ska under kvällens lopp ytterligare förklara var­för han ändå nådde så långt som han gjorde.

Jag har tagit med mig ur min egen boksamling en del av hans mest för­näma verk som finns översatta till svenska. Skrifterna är näst intill obe­gripbara men de finns dock, och de är gjorda av baron Eric Hermelin. Han översatte inte bara Jakob Böh­me utan gick sedermera också över till att översätta en hel del känd sufi­litteratur. Men det blir ett annat föredrag.

När det gäller att förstå Jakob Böhme så kan man undra varför man inom teosofin lyfter fram honom som en av de stora teosoferna. Vi har tidigare talat om Pico della Mirandola, som vi betraktar som en mycket stor filosof. Han införde kabbalismen inom kristendomen. Vi har talat om Paracelsus, medicinens fader i mo­dern tid skulle man kunna säga. Han har gjort en mängd banbrytande upptäckter så att vi medicinskt vetenskapligt har kunnat använda en mängd olika element i naturen och bruka dem i medicinen.

                                       

2.  Paracelsus Filippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim,  född 10 november 1493 i Sihlbrücke, död 24 september 1541 i Salzburg.

Vi har tidigare talat om Saint Germain, en person som synkroniserade och kopplade ihop nästan alla frimu­rarloger under 1700-talet. Men innan Saint Germain dök upp hade vi alltså Jakob Böhme, och vi får väl säga att han liksom Paracelsus lade grunden till den alkemistiska uppfattningen. Framför allt hade han en kunskap om astrologi och kristen mystik. Han kunde alltså läsa in kabbalistiskt det som finns mellan raderna bland an­nat inom Bibeln, någonting som idag verkar vara helt förlorat inom kyr­kans kretsar.

 



3 .  Greve Saint Germain målad av en okänd konstnär.

Jag har försökt hitta några citat av Böhme som kunde vara av intresse. Han finns citerad åtminstone på fyra ställen i Den Hemliga Läran, enligt indexet. Jag tänkte nämna några intressanta påståenden, där det bland annat visar sig att Böhme lade grun­den till många av Newtons tanke­gångar, någonting som få känner till. Han finns omnämnd i del 1, sidan 517, för den som är intresserad att läsa vidare, jag ska bara ta några utdrag. Det står bland annat så här:

”Det finns obestridliga bevis som ådagalägger att Newton fick all sin kännedom om gravitationen och dess lagar från Böhme, enligt vilken gravi­tationen eller attraktionen är naturens första egenskap. För enligt hans ut­sago visar oss hans (Böhmes) system insidan av tingen, under det att den moderna fysiska vetenskapen nöjer sig med att betrakta deras yttersida. Och vidare: Elektricitetsläran, som ännu inte var känd då Böhme skrev sina arbeten, finns där (i hans skrif­ter) på förhand angiven, och Böhme inte endast beskriver alla de nu kända yttringarna av denna kraft, utan med­delar oss även själva elektricitetens ursprung, alstringssätt och upp­komst, och så vidare”

Och då kommer vi till något ganska spännande. Det står bland annat så här: ”Alltså har Newton, vilkens djupt skådande blick lätteligen läste mellan raderna i den store siarens skrifter och utforskade hans andliga tanke i dess mystiska förklädnad, för sin stora upptäckt att tacka Jakob Böhme, denne 'geniernas (Nirmana­kayornas) älskling', som av dem övervakades och leddes, och om vil­ken författaren till den nyssnämnda artikeln så sant anmärker: ”Varje ny vetenskaplig upptäckt är bara ett nytt bevis på hans djupa, andliga inblick i naturens hemligaste arbetssätt.

Här kommer vi till en tankegång som är lite specifikt teosofisk. Vad är en Nirmanakaya? Han var alltså en Nirmanakayornas älskling. För er som återigen har gått in på teosofin och studerat speciellt Tystnadens Röst, där det mesta om denna esote­riska lära som är värt att veta står för­klarat, visas att en upplyst själ har tre vägar att välja. Antingen att gå in i Nirvana och anta den kropp man inom buddhismen kallar för en Dhar­makaya. Eller så kan man bli en sann Sambhogakaya, en som väljer att lämna jordelivet men tar del i solsystemets utveckling, eller en Nirma­nakaya som när man väl har blivit en Mästare och lämnar det jordiska livet stannar kvar i jordens omedelbara närhet, vilket de större Mästarna gör. De inspirerar, inkarnerar eller över­skuggar – som den tekniska termen heter – individer som har möjlighet att påverka en större grupp av tän­kare på planeten.

Så tanken med detta är att det finns hemliga Mästare vilka vi läste om när vi studerade Eko från Orienten av W. Q. Judge och kapitlet om Nirma­nakayor liksom på många andra ställen. Förutom de levande Mahatmor som undervisade Helena Blavatsky, som rör sig i fysiskt kött och blod och är full­komliga hela människor, finns det som sagt en grupp andliga Mästare som vi kallar för Nirmanakayor. De är före detta Mahatmor som när de en gång lämnar sina fysiska kroppar går över i sin andliga Nirmanakaya­kropp eller sin Permanenta Astral­kropp, som vi talade om för ett tag sedan. De fortsätter att inspirera och direkt påverka vissa individer. Jakob Böhme var en sådan person under medeltiden som fick en viss hjälp att föra ut sin esoteriska kristendom genom vissa Nirmanakayor.

Vad är det då som gör Jakob Böh­me så speciell teosofiskt sett, kan man fråga sig. En sak står helt klar, att något som är väldigt intressant teosofiskt sett är hela hans tanke om hur naturen – som vi har talat om i olika sammanhang – är uppbyggd som en sjufald.

 

4. Den Andlige Mästarens vägledning

Hela naturen har ju som sin grund Sju Hierarkier. Logos strålar ut i Sju Strålar vilka blir de sju ursprungsandarna, de sju Hierarki­erna, de sju Strålarna, de sju grupper­na, de sju principerna, de sju heliga planeterna, de sju dagarna i veckan. Allt det där hänger samman. Sjutalet som är kopplat till månen, månens fyra faser, 28 dagar, en månad. Sjutalet är även kopplat till födelser av olika slag.

Förutom att Jakob Böhme kunde läsa – som han hade lärt i byskolan, och det var väl inte mycket med det – kunde han precis som Paracelsus läsa naturen som en öppen bok. Det är sådana ockult begåvade personer som teosofin tycker är så intressanta. Att man inte bara har en kunskap man har skaffat på ett universitet som vem som helst kan tillgodogöra sig, utan man har hämtat kunskapen från Naturens Universitet. Man har genom sin klärvoajanta förmåga och genom sin förmåga att läsa i Akasha, där allting finns registrerat, och ge­nom att avläsa växternas och djurens och människornas aura, kunnat lyfta fram den kunskap som inte är åsikter nedskrivna i böcker utan är levande fakta.

Den person som har den förmågan kan såklart skriva fantastiska böcker, sådana som Det Gudomliga Väsen­dets tre principia, Om människans trefaldiga liv och andra. Ni får gärna efter föredraget titta på de magnifika symboler som Jakob Böhme har ef­terlämnat och som har cirkulerat i nästan 300 år i många västerländska esoteriska skolor. Och fortfarande skulle vi kunna säga att många av dem är förseglade böcker.

Även för den som är teosofiskt orienterad finns det en hel del som kan vara svårt att förstå, men efter­som det finns så många referenser till Jakob Böhme som varande prinsen bland medeltida mystiker kan vi inte lämna en sådan personlighet åt sidan. För den som verkligen vill förstå vad som har hänt i Europa under 2 000 år från Kristi födelse och fram till vår tid är det synnerligen intressant att följa denna ockulta strömning som teoso­fin står för. Då inte bara Teosofiska Samfundet som instiftades 1875 och Helena Blavatsky, utan hela den tra­dition som den teosofiska filosofin representerar och som hela tiden har gjort sig gällande bland olika per­soner.

Jag ska ge mig på ännu ett citat av H.P.B. Det står bland annat så här, detta är ett citat från sidan 654 i DHL del II: ”Sjutalet är nära förbundet med månen, vars ockulta inflytande städse yttrar sig i sjutalsperioder. Det är månen som leder den ockulta si­dan av den jordiska naturen, under det att solen reglerar och bestämmer det manifesterade livet. Denna san­ning har alltid klart uppfattats av siare och adepter. Genom sitt fast­hållande vid grundläran om de sju egenskaperna hos den oförgängliga modern naturen visade sig Jakob Böhme vara en stor ockultist.”

Sedan kommer en lång förklaring över hur sjutalet hänger samman, men det ska vi inte gå närmare in på nu, utan vi är bara ute efter att förstå grunddragen av vad Jakob Böhme skrev ner redan 1620. Det han skrev ner har idag blivit föremål för väldigt många studier.

 

 5. Claude de Saint Martin, född Januari den 18 1743,
död 14 Oktober 1803, känd som den "okände filosofen".
 

Det fanns även en ockultist som hette Claude de Saint Martin och det finns en bok som heter Teosofisk korrespondens, där Jakob Böhmes elev brevledes förklarar hans principer, inte bara från de mag­nifika verk som han har sammanställt utan också i form av förklaringar där vi kan avläsa hans ingående förstå­else av medeltida magi, alkemi och tidigt frimureri, allt det som många rosenkreutzare sedermera sysslade med efter 1600-talet, när de olika manife­sten kom. Att Jakob Böhme var en fantastisk person, det är helt klart.
 Vidare sägs det i ett annat citat ur Den Hemliga Läran del 11:692, när det gäller sjutalet. Blavatsky skriver således: ”Den som studerar Böhmes skrifter finner i dem mycket om des­sa sju ursprungsandar och primära krafter som under medeltidmyste­riernas alkemistiska och astrologiska skede betraktades såsom sju egen­skaper hos naturen.” Och tillägger: ”Böhmes anhängare ser i allt detta en gudomlig uppenbarelse genom hans inspirerade förmåga att blicka in i tingens väsen. De vet inget om den naturliga världsdaningen, om den forntida visdomens eller de brutna länkarnas historia och fortbestånd, och förmår inte känna igen de fysiska dragen av forntidens sju andar under dennas nutida metafysiska eller alke­mistiska förklädnad. En andra före­ningslänk mellan Böhmes teosofi och det fysiska upphovet till egypternas tankesystem har vi i fragmenten av Hennes Trismegistos.

 

     

6.  Pico della Miramndola född 24 februari 1463 i Mirandola, Italien, död 17 november 1494 i Florens, var en italiensk humanist och filosof.

Här har vi återigen en koppling till den hermetiska filosofi som Pico della Mirandola gjorde så oerhört mycket för att få fram. Alltså Hermes Trismegistos, den egyptiske vise, den trefaldigt store, stjärna nummer ett som alla hämtade sin kunskap ifrån. Hermespelarna, som Pythagoras studerade och Platon förde vidare, som alla de gamla grekerna livnärde sig på, fördes bland annat genom Pico della Mirandola och genom Jakob Böhme fram till vår tid. Det är dessa personer som har hållit dessa gamla texter levande, som har gjort någonting åt dem och som har beva­rat denna gamla teosofiska hållning.

Hela idén om sjutalet finns också inom astrologin i mångt och mycket, just de sju heliga planeterna. Nu har man lämnat dem för modern astro­logi, men håller man sig till den gamla astrologin så arbetade den oerhört mycket med sjutalet. 1 sjutalet finns också inbyggt en mängd annat som inte bara har med ren astrologi att göra, det har också med någon sorts filosofisk astrologi att göra. Så vi ser Jakob Böhme som en man som från att ha varit en skomakarlärling skri­ver dessa fantastiska verk, som till ex­empel Om människans trefaldiga liv.

En annan bok handlar om Det Gudomliga Väsendets tre principia. Att bara översätta dem måste ha berett Hermelin en enorm glädje. Var och en som ögnar igenom någon liten sida ur de här texterna kommer att häpna över den visdom som bara väller fram. Jakob Böhme är alltså en mycket speciell man. Här finns till exempel skrifter som De fyra lynnena; O, gudomlig försyn; Om födelse på nytt; Mysteriets pansoficum och så vidare. Man kan göra listan ganska lång och vi här i Sverige kan känna oss oerhört tacksamma att vi har en sådan gedigen samling skrifter av Jakob Böhme översatta från latin, i ett försök att föra över medeltida alkemi till vår tid.

Det finns få kända personer som har gjort något ockult arbete eller forskning i Sverige. Vi hade Sweden­borg sedan har vi i Norden över huvud taget ingenting, absolut ingen­ting. Swedenborg var en person som låg 200 år före sin tid. Jakob Böhme låg 300 år före sin tid, en ”Nirmana­kayornas älskling”.

 

7. Naturens Hjul enligt Böhme.

Att göra sig mottaglig, att leva ett liv så att man kan kanalisera ner andlig kunskap är någonting som teosofer med en djupare syn på livet borde sträva efter. För vi kan alla bli redskap för höga gudomliga kvalite­ter. Dels kan vi lära oss att kanalisera vår egen inre kunskap, vår egen gu­domliga kärna. Men vi kan också ställa oss till förfogande, som Jakob Böhme gjorde, för den Hierarki av Osynliga Hjälpare som hela tiden verkar genom den andliga dimensio­nen, i den gudomliga astrala dimen­sionen. Alla Mästare som har levt på denna jord, som har valt att inte gå vidare i solsystemet utan vill arbeta för mänsklighetens bästa, har alla tagit ett Bodhisattvalöfte.

Ett sådant löfte innebär att jag inte ska söka frälsning enbart för egen räkning utan också för att dela med mig. Jag ska inte ingå i Nirvana förrän alla andra har nått samma nivå. Kan man tänka sig en större uppoffring än en sådan tanke? Att bara hoppa över semestern, det är ungefär som om man skulle jobba hela året och sedan säga: ”Jag gillar det här arbetet så himla bra så jag hoppar över min semester och jobbar hela semestern. Och jag tar inget betalt, jag gör det helt gratis. Och det gör jag nästa år också.”

Det är nästan helt obegripligt för oss att förstå vilken uppoffring det innebär att lämna ett gudomligt till­stånd, vår förtjänta vila. Efter en lång mödosam väg att uppnå ett Nirma­nakaya–stadium eller ett Mästerskap accepterar de inte sin beskärda del, det vill säga att verka genom de ast­rala dimensionerna och att utföra en mängd intressanta arbeten. Utan återföds för att besjäla och inspirera människor. De har över huvud taget inte något annat intresse än att hjälpa andra. En oerhört stor tanke.

Ni får tänka er hur stark katolska kyrkan var under Tysklands medel­tid. Luther började så småningom förändra den, men det fanns en tid – och den finns delvis fortfarande – då kyrkan var oerhört stark. Vilka kato­liker vågar ens i dag ifrågasätta på­ven, som drar miljontals anhängare i Filippinerna? Folk bara ger sig ut på gatorna för att möta denne person som de ser som en representant, en Guds förlängda arm. Det är helt obe­gripligt att det kan vara så 1995.

Vi kan bara föreställa oss vilken makt kyrkan hade på den tiden och hur många människor som fick sätta livet till för att de hade en avvikande åsikt. Det är en sak som också förvå­nar mig lite grand, att man lät Jakob Böhme vara ifred. Jag har inte lyckats ta reda på hur det kunde komma sig att man inte satte dit honom. Det var likadant med Paracelsus, man jagade honom länge och väl, från stad till stad, och man gjorde det oerhört svårt för Paracelsus att ta sig fram. Men det var kanske inte så konstigt, eftersom han bland annat som lärare på ett universitet tog ut all känd litte­ratur och gjorde ett stort bokbål på skolgården. Han betraktade all skol­kunskap som meningslös. Det är be­gripligt att en och annan lärare och rektor fick nog, det kan man förstå.

Men utifrån Jakob Böhmes syn­vinkel vet vi från de artiklar som är skrivna – inte bara i teosofisk littera­tur, för det är magert där om hans liv – att det fanns väldigt många som jagade honom. Han fick det svårare och svårare i livet, han fick flytta från stad till stad. Det sägs också att han hade fyra döttrar och tre söner, så han hade ett tufft familjeliv. Alla som försöker leva ett sådant liv vet hur hårt och arbetsamt det kan vara. Dessutom skulle han försöka skriva ner alla dessa fantastiska texter som han har författat.

Vi vet också att han var mycket framgångsrik i de esoteriska cirklar som än i dag är hemliga. Vi vet att väldigt många människor möttes på olika sätt och en mängd olika alkem­istiska texter cirkulerade. Om en sådan man som Newton kunde insupa så mycket kunskap som han sedan blev känd för – att ha ”upptäckt” vissa naturlagar som man krediterar honom för – om han kunde hämta sådan kunskap i den tidens teosofiska litte­ratur, vad tror ni inte dagens veten­skapsmän kan hämta ur Den Hemliga Läran som är dagens kunskapskälla, om de bara förstod de grundprinciper som finns i Den Hemliga Läran.

Men många blir distraherade av den mängd information som finns insprängd bland de esoteriska san­ningar som spridits ut här och där. Så vår uppgift är i dag att med öppna ögon studera traditionen, den esote­riska tradition som teosofin har för­medlat. Det sägs att Einstein hade Den Hemliga Läran på sitt skrivbord varje dag. Det beskrivs bland annat i den senaste biografin över Helena Blavatsky som Sylvia Cranston har skrivit. Det är hon som har skrivit de berömda reinkarnationsböckerna där vi finner samma påstående. Så nog finns det många i dag som tar till sig kunskap från alla möjliga håll utan att egentligen avslöja källan. Nu tänker jag på esoteriska ”kretsar” som cirkulerar i så kallade vetenskapliga sammanhang.

David Bohm är ett exempel, och många andra kända moderna kvantfysiker har alla varit mycket filoso­fiskt orienterade. De är fortfarande eller har varit oerhört bevandrade i den esoteriska litteraturen. Det är få som känner till det, men så är fallet. Men vi ska inte hänga upp oss vid det utan vi ska fortsätta med frågestun­den. Så ordet är fritt.

8. Ett av Böhmes diagram om Evigheten

A.A. Bodde han i Tyskland hela livet?

P.B. Nej, han reste runt överallt. Men han föddes i Tyskland och han rörde sig runt en hel del. Exakt var han höll till hela tiden kan jag inte svara på. Jag vet för litet om honom som per­son för att dra de slutsatserna. Men vad jag kan konstatera är att han rörde sig ganska mycket inom vissa områden såsom Tyskland och Öster­rike.

I en artikel står det bland annat att han vid 24 års ålder blev utexami­nerad skomakare. Ett år senare brän­des Giordano Bruno på bål, som vi alla känner till.

B.B. Nej, inte jag.

P.B. Du vet inte det? Finns det någon här som vet vem Giordano Bruno var? INGEN som VET vem Giorda­no Bruno var?! Jamen det här är ju katastrof!

L.S. Han var ju en kättare enligt kyrkan.

P.B. Vad gjorde han då som var så obehagligt?

L.S. Det var väl hans påpekande att jorden inte var universums centrum utan det var solen. 

P.B. Åtminstone vårt solsystems cen­ter. Och det blev han så illa bemött för att de brände upp honom. Och han ändrade inte en millimeter av sina åsikter som så många andra gjor­de. Galileo och andra tog ju tillbaka sina åsikter. De var alla oerhört in­fluerade av alkemi, astrologi, herme­tism och ett visst slags gnostisk teosofi. Bruno växte upp i ett klimat där det inte var speciellt gynnsamt att skriva om sådana esoteriska ämnen. Han behövde inte resa till Rom för att förklara sina teser som Pico della Mirandola gjorde, men Inkvisitionen hade länge haft noga kontroll på Brunos åsikter.

9. Giordano Bruno född 1548, död Februari 17, 1600. Bränd på bål i Rom.
 

 E.M. Jag tyckte det var en intressant tankegång du tog upp med Nirmana­kayor, att Jakob Böhme skulle vara en Nirmanakayornas älskling.

P.B. Det är inte bara jag som säger det, utan även Blavatsky.

E.M. Nej, men som förmedlar det. Du nämnde också att det borde varje sann teosof sträva efter, att göra sig till ett redskap för sådana nirmana­kayiska krafter. Och då är min fråga: hur skiljer man på den typen av infly­tande och på vad som kanaliseras ner av olika medier på många olika stäl­len världen över?

P.B. Det vet man kanske inte ens om man heter Jakob Böhme. Det vet vi nog inte alla gånger. Karaktären av kunskap som väller fram ger en viss insikt. Detta är ju kunskap som över huvud taget inte finns förmedlad av någon, men som har ett inneboende esoteriskt system som var och en kan förstå. Vi får här också utgå ifrån att Jakob Böhme var initierad. Han deltog i inre kretsar och han hade ett särskilt syfte. Han hade en uppgift och han förmedlade i sin tur andra grupper, han initierade en mängd människor. Han skrev böcker och det är inte vem som helst som har äran att göra den här varianten. Han reste till Prag och Dresden. Han reste inte bara runt som vi gör när vi är på semester, utan han etablerade ett center här och ett center där. Det växte och folk från alla håll började ta itu med hans idéer och förde dem vidare. För ingen av förmedlarna påstår sig ha uppfunnit dem. Han sade att han hade fått det ifrån Gud. Men det var också ett sätt för honom att undgå inkvisitionen. Nu ska jag inte säga mer, nu har vi en hel rad händer uppe, varsågoda.

E.E. Menar du att han föreläste också? Reste han runt och hade regelrätta föreläsningar?

P.B. Ja, han höll regelrätta föreläs­ningar för vissa kretsar. Ändå hade han ingen professur, han var bara ut­bildad i en byskola och ägde knapp­händiga skolkunskaper.

E.E. Jag tänkte på att det kanske var ännu känsligare med föreläsningar på den tiden än böckerna han gav ut, för böckerna var det egentligen väl­digt få som kunde förstå.

P.B. Han var inte så avancerad som Paracelsus, som hade en professur och tog sig an att undervisa som lä­rare. Jakob Böhme gjorde inte på det sättet. Han hade sin familj och han höll mer i kommunikationen inom de inre esoteriska kretsarna. 

A.F. Var han klärvoajant från början tror du?

P.B. Han var en naturbegåvning. Det var inte så att han genom ockult trä­ning och meditation utvecklade en klärvoajans, utan han hade det som en naturbegåvning. Man kan läsa in mellan raderna att det har att göra med hans koppling, med att en del av hans väsen hade en direkt synkroni­sering med en andlig Nirmanakaya. Han hade alltså en andlig vägledare på andra sidan i form av en högt utvecklad själ.

 

10. Bokomslag som illusterar Böhmes andliga världar genom symboler.


M.N.
Hur stor är han då i förhållan­de till dåtidens vetenskapsmän och prästerskap? Kan man säga att de fördömde det hela? Hur stod han i relation till dem? 

P.B. Att döma av att vetenskapsman­nen Newton läste igenom en hel del av hans skrifter, så kan vi vara klara över att många andra vetenskapsmän också läste hans skrifter ingående. Och man kan då konstatera, som man gör i DHL, att Newton stude­rade Böhme. Så det fanns och finns fortfarande ett stort intresse bland vetenskapsmän att studera hermetis­mens läror. Jag har aldrig mött det här påståendet någon annanstans, så jag kan inte bekräfta att det är 100 procent riktigt. Men Böhme skrev till exempel en tjock bok som heter Au­rora. Den finns inte på svenska men den blev väldigt uppskattad och läst av många.

Här i Sverige är Jakob Böhme inte så speciellt känd, men det är väldigt intressant att vi har så mycket på svenska av honom. Det finns säkert mellan åtta och tio skrifter som är direkta översättningar från origina­len. Det är oerhört intressant för den som vill sätta sig in i Jakob Böhmes idéer, tankevärld och föreställningar om den medeltida magin som man kallade för gudomlig magi.

B.G. Står han upptagen som teosof om man vill läsa om honom i något lexikon? 

P.B. Det är tveksamt, men när man läser i gamla lexikon över teosofer så nämner man gärna Jakob Böhme som den teosofiske skomakaren, det har jag sett på mer än ett ställe.

A.R. Jag vill bara veta om man kan låna dessa böcker som är översatta till svenska på biblioteket?

P.B. Ja det kan man. Det är nog inte någon större turlista. Från och med i dag kanske det blir så, men det är nog inte många som är ute efter honom just nu. Jag vet att hans samling finns på Stadsbiblioteket.

E.M. När det gäller Jakob Böhme, var han medveten om att han hade en andlig vägledare?

P.B. Nej, han var inte medveten om det. Det är ju det som är så märkligt. Han trodde att det var Herren själv som öppnade det Stora Djupet i det Eviga, så att han kunde läsa av eller få vissa insikter.

E.M. Men du talar om honom som en initierad.

P.B. Han var en initierad chela. En Nirmanakaya besjälar inte vem som helst utan det finns en kedja av olika personer som vi kan betrakta som initierade på en viss nivå. Vi måste ha kommit en ganska lång väg för att ha förvärvat ett sådant hölje som Blavatsky beskrev i Theosophical Glossary, varur vi citerade från num­mer 5 av vår tidskrift T.R. Han hade ett särskilt hölje, det auriska höljet eller hur man nu vill uttrycka det. Den del av vårt väsen, den substans – Suddhasattva – som gör att vi kan ta emot andliga kvaliteter var alltså väl utvecklad hos honom. Det är det första kriteriet.

Sedan var han en naturbegåvning sett ur ett klärvoajant perspektiv. Förutom det karmatiska måste han också ha utvecklat sig till en position där han blivit initierad. Det måste ha funnits personer runt omkring ho­nom som har hjälpt honom i hans andliga utveckling. Det nämns ingen­ting om detta, åtminstone inte i vår litteratur.

Förutom att man uppfyller vissa av dessa krav är det så, enligt teosofin, att vid vissa tidpunkter finns det ett antal själar som har till uppgift i varje århundrade att föra ut en viss portion av andlig kunskap. Och Jakob Böhme är helt klart prinsen i medeltida magi och mystik. Alltså platsade han mer eller mindre medvetet. Han uppfat­tade Gud när teosofin egentligen menar att det var ett samspel mellan hans högre gudomliga Jag och en Nirmanakaya, som så att säga inspi­rerade och förde ut viss kunskap genom honom.

Men han själv måste ha varit av en viss kvalitet och karaktär för att kun­na utföra denna förmedling. Det går inte bara att förmedla sådana här kunskaper till vem som helst. ”Nu vill jag förmedla och så kommer plötsligt en Nirmanakaya och så får jag till­gång till världens kunskap.” Så fun­gerar det inte, utan det har med de cykliska eller astrologiska förutsätt­ningarna att göra. Det har med sär­skilda impulser att göra, där varje århundrade har format en viss ak­tivitet.

Vi har talat om Paracelsus, Jakob Böhme och Claude de Saint Martin, den grupp av teosofer som alla var verksamma ungefär samtidigt. Gior­dano Bruno ingår också i den grup­pen. Men en och annan av dem för­svann ju naturligt i leden. Giordano Bruno fick sätta livet till, han blev bränd på bål år 1600 för sina åsikters skull. Han vek sig inte en tum av förklarliga skäl, han kunde ju inte ”erkänna” inför påven att hans idéer var osanning.

 



11. Esoterisk Kristendom enligt Böhmes andliga syn.


Kyrkan har idag svårt för att accep­tera det man har gjort. Det betyder inte att teosofin inte erkänner Kristi sanna lära, men kyrkan och präster­skapet har varit en stor broms och är det fortfarande i många samman­hang när det gäller esoterisk kristen­dom.

UJ. Vad prästerna har förkunnat och det esoteriska är två skilda läror.

P.B. Ja det är det. En del lever i en vaken, andra lever i en sovande värld var det någon som sade, jag tror det var en grek.

A.B. Får jag också bara säga att jag måste uttrycka min stora beundran för just Jakob Böhme, som har hunnit teckna ned allt detta. Detta var före skrivmaskinens upptäckt och således fanns det inga sådana moderna hjälp­medel. Boktryckarkonsten var väl just uppfunnen då. Men manusen skulle skrivas. Vad hade man att till­gå, det var väl gåspenna. Det var kanske inte så billigt med papper heller. Jag tycker det är så fantastiskt.

P.B. Det var kanske lite lättare på Blavatskys tid, då hade man ”astrala tryckpressar”. Ni känner väl till Mahatmabreven?

UJ. Men det skulle ju i alla fall först och främst utformas.

P.B. Ja självfallet. Men det var tre­hundra år senare.

UJ. Jag måste också uttrycka en väl­dig beundran för Eric Hermelin. Han måste också vara älskling för någon annan makt som plockade fram alla dessa fantastiska skrifter som han i sitt ganska eländiga jordeliv fick till­fälle att överföra till oss andra.

P.B. Någon har sagt att han förmodligen står för Sveriges största över­sättargärning. Han behärskade per­siska, han behärskade tyska, han behärskade latin, han behärskade olika indiska dialekter. En svensk skånepåg från Lund som satt inspär­rad på Sankt Lars mesta delen av sin tid och av sina samtida betraktades som en dr Jekyll och mr Hyde. På sina lediga stunder när han hade gjort färdigt ett av sina bättre verk, sägs det att han knöt ihop ett par lakan, hoppade ut genom fönst­ret, tog på sig två kostymer och åkte till Köpenhamn. Där sålde han den ena kostymen och drack sig full för pengarna han fick.

Sedan hittade man honom till slut plakat någonstans på en bakgård, varpå han mycket osobert fick trans­porteras hem till Sankt Lars igen och avtorkas och rustas upp av familjen. Han hade eget rum och när han väl hade vaknat till så gick han på nästa verk, och då var han åter en annan person. Då gick han fullt in för över­sättningsarbetet och sedan var det samma visa igen.

N.N. Han tog i alla fall en semester­vecka.

P.B. Det var en riktig Jekyll. Och ibland var han mr Hyde. Jodå, det finns mycket att säga om Eric, vår glade översättare. Jag har hört att det nyligen har kommit ut ett nytryck av Lustgården, som är ett större poetiskt verk av en mycket känd man som kallas för Apotekaren, Attar. Han tillhörde också en av de mer kända sufi-legenderna och han blev över 100 år gammal.

L.T.H. Jag tänkte på det du sade om att Jakob Böhme trodde att kun­skapen kom från Gud. Jag kan ha en viss förståelse för att han tyckte det, för man kan få inspiration från det Högre Jaget eller från någon hög andlig ledare. Det är inte så lätt att veta.

P.B. Nej, det kan ju vara från någon utomjording, vad vet man?

L.T.H. Ja, ursprunget är egentligen inte det viktiga. Om han benämnde det så, så stör det inte mig.

P.B. Nej, det stör inte mig heller.

L.T.H. Det är uppkomsten av det.

P.B. Ja precis. Det enda som är in­tressant är att koppla ihop det, sett ur ett mer esoteriskt perspektiv. Allt beror ju på hur vi betraktar fader Gud. Om det är en lärd klok man som sitter någonstans och sänder ut sin kunskap till sina lärjungar, eller om det är en gudomlig princip. Om det är en gudomlig princip så är det en prin­cip vi alla är besjälade av, och då har vi alla en del av Gud inom oss. Böhme hade det mera aktivt än latent.

Så ska vi följa den esoterik och den esoteriska tradition som steg för steg sedan 1300-talet har blivit mer och mer öppen, då ser vi att Jakob Böhme i ett försök att förklara kristen mystik gick väldigt långt för att förklara vad Bibeln står för. Men vi kanske får gå ännu längre för att förklara hela Bi­beln. Vi får säkert gå flera steg till innan vi har kommit förbi den dekor som Bibeln är omgärdad av.

E.M. Det kanske också var så att under den tid han levde så var hans skrifter en otroligt stor provokation.

P.B. Ja, det kanske man kan läsa in. 

E.M. Att han blev inspirerad direkt av Gud. Jag menar steget att säga att det är en gudomlig princip och att det inte är Gud som kyrkan betraktar det. Det var säkert så att man fick arbeta inom de ramar som fanns. 

P.B. Jag rekommenderar alla er som är djupt intresserad av Jakob Böhme att studera Claude de Saint Martins teosofiska korrespondens, som ägde rum 1792-1797. Den finns tyvärr inte på svenska men den finns på engel­ska. Det är synnerligen läsvärda brev mellan Kirchberger, Baron de Lie­bistorf och den mycket kände Claude de Saint Martin – Jakob Böhmes lär­junge – som kallades för siffertalens mästare under medeltiden. Han har fått stor uppskattning speciellt bland teosofer och antroposofer, där han betraktas som en stor man.

A.R. Jag bara funderar på denne fantastiske Hermelin, han gjorde pe­riodvis ett otroligt arbete. Kan man tänka sig att han var som du uttryckte det överskuggad av någon slags bufflig elemental eller någonting sådant?

P.B. Nej, en bufflig elemental vill vi inte dra till med. Det var nog hans buffliga ego, vad vet vi? Men en elemental är ett fristående väsen. En bufflig elemental skulle vara någon som inte hade nått upp till mänsklig nivå ännu. När vi talar om elementala energier i form av levande väsen som har tankar och känslor så har de ju inget eget individuellt liv, utan det är omedvetna energier som får sin kraft av människorna.

A.R. Jag tänkte på det som ligger i de lägsta astrala skikten.

P.B. Jag förstår vad du menar, men som en individuell karaktär så kan man inte kalla en elemental en indi­vid som påverkar andra. De har inget eget liv utan de är färgade av våra tankar och känslor.

I.P. När började han med sina över­sättningar eller skrifter?

P.B. Det sägs att han var utexamine­rad 1599.

I.P. Hermelin? 

P.B. Hermelin, förlåt. Ja han kom något senare.

I.P. Lite senare ja. Men när?

P.B. Jag kan inte svara exakt. Den här boken är gjord 1918 till exempel.

I.P. Och sedan skrev han ju ett flertal skrifter och det ena med det andra i det här sammanhanget. Han höll väl på med dem i åtta år?

P.B. Ja säkert. Det finns en fin bok som är gjord 1920 om Det gudomliga väsendetsprincipia, vilken är en av de första han gjorde. Han började med ett tiotal Böhme-skrifter, sedan gick han över till sufilitteraturen. Hans litterära produktion omfattar över 40 böcker. Det är till 90 procent sufi­litteratur. Så jag tror han höll på en bra bit inpå 1940-talet. Han kan inte ha åstadkommit alla dessa böcker från 1918 till 1920, det finns inte en chans. Det måste ha tagit minst ett år att översätta en sådan här lunta. Hans böcker om Jakob Böhme gavs ut under åren 1913- 1920. 

I.P. Hur gammal blev han innan han satte sina skor?

P.B. Himla bra fråga. Jag tror han satte sina skor i Lund, och där står de fortfarande för dem som vill titta på dem. Hans före detta arbetsrum eller cell är i dag museum i Lund. Så den som åker till Sankt Lars i Lund och har lust att hämta inspiration från denne man, denne dr Jekyll eller mr Hyde, kan besöka hans ande, hans buffliga elemental om man så vill. Något av hans väsen finns där. Hans penna finns där och hans lakan är där, de har fortfarande knutarna kvar.

Det finns ett stort antal böcker av Hermelin, och vi hoppas att innan detta år är slut få hit

Per-Erik Lin­dahl. Han är den man som har vigt sitt liv åt att sammanställa och hade i viss mån kontakt med Hermelin själv. Och några antikvariat i Lund säljer en del av Hermelins böcker. De be­tingar alla ett högt pris, det är dyra böcker i dag. Per-Erik Lindahl har vi försökt få hit till Lotusgruppen, och nu blir det mer aktuellt om vi kan få ihop lite folk som är intresserade av ett föredrag som beskriver Eric Her­melins öden och äventyr. Lindahl har gett ut åtminstone fyra böcker om olika skeden i Eric Her­melins liv, och han är väl bevandrad i allt som jag inte kan svara på nu; det kan han säkert svara på mycket bättre. Jag är mer intresserad av översättningarnas innehåll än Her­melins liv, öden och äventyr.

Det finns en oerhört spännande bok som heter Ångerhjulets svängningar, en antikvarisk bok som innehåller ax­plock från olika böcker Hermelin har översatt. Där finns också en kort his­torik av honom i början. Så jag får väl läsa på till nästa vecka.

N.N. Gjorde han direkt jäkelskap mot andra, som dr Jekyll och mr Hyde, eller söp han bara ner sig?

P.B. Det jäkelskap han gjorde var ju att han visade två sidor av sin natur, en andlig sida och en lite mer jord­nära sida. Han var allmänt obekväm för sin familj. Det var ju en adlig släkt och han var ett mycket svart får. Han var ytterst jobbig för dem.

I.P. Jag vill minnas att han dessutom hade tre bröder. Var inte han den fjärde i familjen?

P.B. Jag vet inte hur många de var i familjen. Han har i alla fall lämnat många spår i oss. Ni som vill får gärna bläddra i dessa fantastiska skrifter av Jakob Böhme översatta av Hermelin som jag har tagit med mig. Vi tackar för i kväll och på återseende.

(Sammanställt den 20 december 2010.)

 

Källor:

Den Hemliga Läran av Helena Blavatsky
Theosophical Glossary av Helena Blavatsky
Böhme and the Secret Doctrine av William Q Judge
Den Teosofiska Rörelsen, T.R. nr 31
Människan och sjutalet, T.R. nr 5 Teosofi – den gudomliga visdomen, TÅ. nr67
Jakob Böhme:
De poenitentia, 1918
Det Gudomliga Väsendets tre principia, 1920
Gudomlig syn, 1918
Mysterium pansophicum, 1918
Om de fyra lynnena, 1918
Om den heliga bönen, 1918
Om den sanna hängivenheten, 1918 Om födelse på nytt, 1918
Om människans trefaldiga liv, 1920

 Ur Företalet till AURORA 

Vem har sopat ut ur kyrkan påvens snikenhet, avguderi, finanser och bedrägeri i Tyskland? En stackars föraktad munk. Genom vad för makt eller kraft? Genom Guds, Faderns makt och genom Guds, den helige Andes Kraft.

Vad är ännu förborgat? Kristi rätta lära? Nej, men filosofin och Guds djupa grund, den himmelska hän­ryckningen, uppenbarad av änglar­nas skapelse, uppenbarelsen av det fasaväckande fallet av djävulen, var­ifrån det onda kommer hit, denna världens skapelse, den djupa grunden och hemligheten av och om männi­skan och alla kreaturen i denna värld, den yttersta domen och denna värl­dens förändring, hemligheten av de dödes uppståndelse och det eviga livet.

Detta skall gå upp i djupet i stor enfald: varför inte i höjden, i konsten? På det att ingen kan djärvas berömma sig över att han har gjort det, och här genom djävulens högfärd ska bli avslöjad och gjord om intet. Varför gör Gud det? Av sin stora kärlek och barmhärtighet över alla folk och för att härmed tillkännagiva, att numera är tiden förhanden att återbringa det som är förlorat, då människorna skola skåda och besitta fullkomligheten, och vallfärdas i den rena, ljusa och djupa insikten i Gud.

Därför ska förut uppgå en morgonrodnad, varvid man kan prövande skönja eller märka dagen. Den som nu vill sova, han sover alltjämt, och den som vill vakta och pynta sina lampor, han vakta alltjämt. Se brudgummen kommer: den som nu vakar och pyntad är, han går med in till det eviga bröllopet; men den som sover, när HAN kommer, han sover alltid och evigt i vredens mörka fängelse.

Därför vill jag ärligt varna läsaren, att han läser denna bok med flit och inte förargar sig över auktors enfald; för Gud ser icke på det höga, för Han är endast hög, utan Han ser till, hur Han kan hjälpa den förne­drade.

Om det kommer så långt med dig, att du griper tag i författarens ande och mening, så ska det inte mer behö­vas någon maning, utan du ska i det­ta Ljus fröjda dig och glad vara, och din själ ska däri le och triumfera.

Jakob Böhme: Aurora, Lpz 1832.

 

 

ARCANAs  föredragsserie
ONLINE versionen 
ARCANAs föredragslista

  

         SERIE 1:

         1.   Meditation - Paramita-Stigen

         2.   Gnostikernas syn på kvinna och man

         3.   Dzyans Bok, intuition och meditation

         4.   Pico della Mirandola

         5.   Medvetandets olika processer

         6.   Den Sjunde impulsen

         7.   Den Heliga Graalen

         8.   Greven av Saint Germain

         9.   Karma, den fria Viljan och Profetior

       10.   U.L.T. - en teosofisk skola

       11.   Devachan och Kama-loka

       12.   Helena Blavatsky

        SERIE 2:

       13.   Varför reinkarnerar vi?

       14.   Spiralen som symbol

       15.   Den Tibetanska Dödsboken

       16.   Teosofi, Äktenskap och uppfostran

       17.   William Quan Judge

       18.   Människans yttre och inre cykler

       19.   Korsfästelsens Esoterik

       20.   Pistis Sophia

       21.   Paracelsus

       22.   Karmas tre stora vägar

       23.   Astral berusning

       24.   Rosenkreutzarnas mystik

   

       SERIE 3:

       25.   Teosofin och den nionde insikten

       26.   Spiritualism och channeling

       27.   Omar Khayyam och sufismen

       28.   Reinkarnationsminnen och hypnos

       29.   Mystiker eller medium

       30.   Den Vita Logen - ett Heligt Brödraskap

       31.   Jakob Böhme

       32.   Vit eller svart Magi

       33.   HPB och Tystnadens  Röst

       34.   Meditation, drömmar och visioner

       35.   Cornelius Agrippa

       36.   Avatarer och Kristusväsen

   

      SERIE 4:

      37.   Den Hemliga Läran och konsten

      38.   Patanjalis Yoga-system

      39.   Atlantis - myt eller verklighet?

      40.   Den avslöjade Isis

      41.   Karmalärans Mysterium

      42.   Miljö och hälsa

      43.   De invigda Mästarna

      44.   Franz Anton Mesmer

      45.   Maria, den feminina principen & den svarta Madonnan

      46.   Thomasevangeliet

      47.   Kan vi kommunicera med djuren?

      48.   Mästarna inför Millennieskiftet

      49.   Zodiakens Mysterier

 


ARCANAs föredragsserie började utges höstdagjämningen 1995 och kan beställas från:
TEOSOFISKA KOMPANIET Roslins väg 6, 217 55 Malmö. Tel 040 26 22 11 eller 070 376 47 47

 

_____________________________________________________________________________________

 | Helena Blavatsky  Online | William Q Judge Online  | Robert Crosbie Online | B P Wadia Online ULTs hemsida | ARCANAs föredragslista

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23