ARCANA

En teosofisk föredragsserie från Malmölogen U.L.T. 
© 2010  Online-versionen  •  Teosofiska Kompaniet Malmö •  Malmölogens transaktioner
www.teosofiskakompaniet.net


 


Paracelsus
Föredrag hållet i Teosofisalen, Kärleksgatan 1, Malmö, den 12 oktober 1994.


Nr 21 • Serie 2 • Online versionen den 26 oktober 2010  •  ISSN 1401-3835


Dorje1.gif (4461 bytes)

[I denna utskrift har en del redigering gjorts från kassettinspelning nr 236 för att göra föredraget så lättläsligt och begripligt som möjligt.]

 
INLEDNING
 

E.M. Hej och välkomna till ULT och välkomna till ännu en kväll där vi kommer att tala om Stora Teosofer genom tiderna, stora ockultister och stora mystiker. I kväll ska vi tala om en väldigt spännande man, Paracelsus. Alla dessa stora mystiker som vi har haft i Västerlandet tillhör ett och samma nätverk, vars syfte är sprida tankegångar och idéer som kan inspirera och leda oss mot vårt eget andliga center, där vi förstår sammanhangen inte bara i den synliga naturen utan också i den som är lite mindre synlig. 

Vi ska alldeles strax få höra mer om det, och med tanke på att Paracelsus var väldigt engagerad i läkekonst på många olika nivåer så har vi tagit fram tre stycken olika teosofiska tidskrifter. Dessa är nummer 6 som handlar om Healing och Hälsa, vilken innehåller en artikel av Franz Hartmann, ett utdrag från boken Occult Science and Medicine som vi varmt kan rekommendera. Nr 49 är också ett temanummer om hälsa och Holistisk livssyn, och i nr 61 finns ett utdrag från Den Hemliga Läran av Helena Blavatsky om vår Tvillingsjäl, Dhyani-Buddhan. 

Sedan kan vi också berätta att vi i Dharmagruppen nu är inne och studerar olika enskilda artiklar. I dag har vi studerat Spiritualism och Channeling och nästa gång kommer vi att studera Hypnotism. Är någon intresserad kan ni säga ifrån så tar jag fram det temanummer som gäller för nästa Dharmastudie. 

I denna månad talar vi nästa gång om Medvetandets olika processer, att känna till de olika drivkrafterna i oss. Det känner väl alla att det drar åt lite olika håll inom oss, och det tar vi upp nästa vecka. Den sista träffen i månaden har vi Ockulta Samtal, och på den ockulta träffen talar vi om Karmiska effekter i astralkroppen, som knyter an till det vi har varit inne på under hela månaden. 

Som vanligt är vi ytterst tacksamma för alla slags bidrag för att klara vår ekonomi. Även olika arbetsinsatser är välkomna, som till exempel att ta en runda med moppen här på golvet, vi kan alltid arrangera en tid som passar samtliga. Det finns andra uppgifter också, jag är säker på att ni har många förslag själva som inte vi har tänkt på. Så ni är välkomna med detta. Jag ska lämna ordet över till A.P. som ska läsa Deklarationen i kväll, och sedan följer föredraget.
 

ULTs DEKLARATION 

Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter. 

Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den ska hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare förverkligande av SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap. 

Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära, och har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar. 

Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja enigheten. 

Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön, ställning eller organisationstillhörighet, och 

den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och  som genom studier och på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra. 

Den sanne teosofen tillhör ingen kult eller sekt men tillhör likväl dem alla. 

[Vi går nu direkt över till själva föredraget.] 

 

PARACELSUS 

P.B. Ja som sagt, hjärtligt välkomna. I kväll ska vi tala om Paracelsus en ockult Budbärare från den Vita Logen enligt Helena Blavatsky, i det femtonde århundradet. Philippus Theophrastus Bombastus von Hohenheim, känd som Paracelsus, föddes 1493 och dog 1541, en renässansmänniska på många sätt och vis. Han fortsatte sitt arbete i de fotspår som Pico della Mirandola och Christian Rosenkreutz utstakat i sina sätt att till oss i västerlandet överföra de hermetiska skrifterna, alltså den kunskap som Hermes Trismegistos stod för och som var livgivande i Grekland och Egypten under långa tider.  

Kunskap om kabbalismen, den heliga tradition som den judiska mystiken står för, är ett måste om vi vill förstå den magi som Paracelsus talar om. Det är också synnerligen viktigt att känna till den alkemistiska traditionen. Man skulle kunna säga att Paracelsus var medeltidens och förmodligen Europas största alkemist, och en mycket säregen man på många sätt. Jag tar fram HPBs Teosofisk Ordbok och konstaterar Blavatsky där betraktar honom som den största ockultisten under medeltiden.
  


1. Paracelsus,
1493-1541

Han var schweizare född i Zürich och en mycket rörlig person. Han vandrade oerhört mycket, han var en person som skaffade kunskaper på många olika sätt. Han satt inte mycket hemma och studerade, han menade att det inte är bara i skolan som man finner kunskapen, utan det gör man genom att möta olika människor, genom att studera naturens mångfald, genom att möta olika kulturer men framförallt genom att studera de esoteriska vetenskaperna. Han blev naturligtvis en mycket, mycket fruktad man och även hatad i många sammanhang, då speciellt av kyrkans försvarare, inte minst bland sina kollegor inom läkekonsten. Och varför det blev så ska vi försöka reda ut lite grand tillsammans.  

Vi kan kort konstatera att han slutar sitt liv lite märkligt, han blev 48 år, alltså inte speciellt gammal. Vi kommer ihåg att Pico della Mirandola, som var den andre Budbäraren från den stora Logen, bara blev 31 år. Så båda använde sin tid väldigt effektivt. Över 100 böcker finns författade av Paracelsus, däribland givetvis en hel del filosofi och läkemedelsböcker. Femtio böcker handlar om praktisk och filosofisk medicin, sju om alkemi, nio om naturhistoria och filosofi, tjugosex om magi samt femton böcker om olika ämnen som alkemi, ockultism och så vidare. Jag har en bok här i min hand som tar upp väldigt mycket av det han har skrivit, och vi kommer att citera ett och annat från honom ur denna bok – Occult Science in Medicine av Franz Hartmann.

Den är en ganska fin sammanställning av Paracelsus teorier, och där står bland annat så här: ”Det som av en generation anses vara toppen av mänsklig kunskap anses ofta som en absurditet av den nästkommande, och det som betraktas som vidskepelse under ett århundrade kan komma att forma grunden för nästa århundrades vetenskap”. Och med det menar Paracelsus att vi reviderar ganska snabbt vår uppfattning, och det vi i dag tycker är märkligt är självklarheter om 100 år. Och vi kommer att se att mycket av det Paracelsus var inne på är i dag accepterat i många kretsar. 

Vad var det då som var så speciellt med Paracelsus vad kom han för att lära ut? Jo, han lärde bland annat ut sambandet mellan mikrokosmos och makrokosmos och han delade in människan i sju grundprinciper. Liksom teosofin talar om att människan har sju principer och kosmos har sju kosmiska plan, så delade han med hjälp av alkemin in människan i de olika kvalitéerna. Här ser vi den kaldeiska stjärnan – sjustjärnan – som används ganska ofta inom alkemin i olika syften. I kväll nämner vi den helt kort för att illustrera de sju heliga planeterna som används i all alkemi och i all ockult  undervisning.

-6

 2. Sjustjärnan

 Men likväl kan vi konstatera att Paracelsus hade ett fördolt språk. Teosofin menar att Paracelsus just därför klarade sig undan kyrkans män. Vi ska veta att när han började undervisa, efter olika vandringar i Europa, Afrika och Asien, så träffade han till exempel som 18-åring en man som hette Johannes Trithemius. Denne var en mycket speciell ockultist och lärare till Cornelius Agrippa, 1486-1535, som skrev Den Ockulta filosofin.  Den betraktas fortfarande som ett mycket stort magiskt verk, som sammanfattar i stort sett den ockulta vetenskapen som den var känd under den tiden. Och till denna tid kommer Paracelsus, och tar till sig det mesta av det som är förmedlat på hans tid, speciellt då vad Agrippas Den Ockulta filosofin undervisar, vilket i grund och botten bygger på sjutalet. De sju heliga planeterna, de sju elementen som är mycket bärande inom alkemin.

Paracelsus börjar så småningom studera naturen och även resa runt en hel del. Vi ska inte nämna alla platser han har varit på, för det spelar mindre roll, men han reste runt till många ställen i Tyskland och i Frankrike. Han var i Ryssland och studerade och han var långt borta i Indien och inhämtade kunskap. Han var alltså en mycket berest man som till slut fick en professur i Basel, bland annat i medicin. Paracelsus författade då en hel del ockulta skrifter. 

Han var en ganska drastisk man. I stället för att som alla andra undervisa på latin så började han undervisa på tyska, han levde alltså i den tysktalande delen av Schweiz. Så han började helt resolut mot alla principer slopa latin och tala på enkel tyska ut, och han blev oerhört populär bland folket. Han började också utveckla uppfattningen att det var allra viktigast att studera naturen, så han utförde till och med bokbål. Han drog ut alla böcker som fanns på skolan och brände upp dem på skolgården. Han menade att alla de saker man fick lära sig i den traditionella skolan som ganska mycket byggde på Aristoteles, hela den filosofin som låg till grund för den arabiska kulturen som vi hade anammat ville han inte vara med om. Han ansåg istället att vi ska studera ockultism, vi ska studera filosofi och vi ska studera naturen, ja, allt det vi teosofer tycker är väldigt spännande. Paracelsus blev snart hindrad i sitt arbete, för nu började man förstå vad han var för en karl. Så han fick fly nästan hals över huvud efter två år som professor i Basel, för då hade han förmodligen hela Basels akademiska elit emot sig. 

Paracelsus gick för hårt fram i sitt försök att förklara alkemi, i sitt försök att förklara sambandet mikrokosmos-makrokosmos, att människan är en direkt kopia av de kosmiska krafter som rör sig i naturen. Han menade att om vi kan lära känna naturen som den är uppbyggd helt och hållet, genom att studera filosofi i huvudsak, genom att studera astrologi och vissa särskilda hermetiska kunskaper, så kunde vi på mycket kort tid lära oss oerhört mycket om människan.

Paracelsus stora tes är bland annat att hela naturen är besjälad av ett fluidum, en essens, en sorts kvintessens, det så kallade femte elementet. Alkemin talar om jord, eld, luft och vatten och att de tillsammans är förenade i en sorts eter. Denna eter skulle då bilda det femte elementet, och det var just det femte elementet, detta fluidum som allting kom ifrån. Allting gick att lösas i detta Mysterium Magnum som man kallade det för, denna mystiska essens där allting löstes upp, allting gick att återföra till sitt ursprungliga element. 

Helena Blavatsky skriver i Den Hemliga Läran del I s 297-298 följande: Enligt Paracelsus. hermetisk-kabbalistisk filosofi var det Yliaster – stamfader till den nyligen upptäckta, av professor Crookes i kemin införda protylen – eller den första urmaterian, som ur sig evolverade kosmos. 

Då skapelsen, evolutionen, ägde rum, delade sig Yliaster . . . den smälte och upplöstes så att säga och utvecklade ur sig själv Ideos eller Chaos, även kallat Mysterium Magnum, Iliados, Limbus Major eller urmaterien. Detta urämne är av enhetlig natur och manifesterar sig inte endast såsom vital aktivitet (livsverksamhet) – utan en andlig kraft, en osynlig, ofattlig och obeskrivlig makt – utan även såsom vital materia, varav levande varelsers substans består. 

Denna urmaterias Ideos, det enda modersskötet för allt skapat, innehåller alltings substans. Den beskrives av de gamle såsom det kaos . . . varur makrokosmen och sedan genom uppdelning och evolution i Mysteria Specialia [*] varje särskild varelse erhöll tillvaro.
____________________________

[*]  Detta ord förklaras av dr Hartmann i enlighet med Paracelsus originaltexter på följande sätt: Enligt denne store rosenkreutzare är allt, varur något kan utvecklas, och som endast innehåller detta såsom frö, ett mysterium. Fröet är växtens ”mysterium”, ägget fågelns, och så vidare. 

Allting och alla elementära substanser innehölls däri in potentia, inte in actu. 

Med anledning av detta anmärker översättaren, dr F Hartmann, med rätta, att Paracelsus synes ha gått den moderna upptäckten av ”materiens inneboende kraft” trehundra år i förväg (s 42).

Paracelsus Magnus Limbus eller Yliaster är således helt enkelt vår gamla vän, ”Fadern-Modern” i dess inre tillstånd, innan den framträdde i rymden. Det är det universella modersskötet för kosmos, vilket i sin tvåfaldiga karaktär av makrokosm och mikrokosm (världsalltet och vårt klot) [*] personifieras av Aditi-Prakriti, den andliga och fysiska naturen.

____________________________

[*]  Det var först medeltidskabbalisterna som, i likhet med de judiska kabbalisterna och en eller två nyplatoniker, använde termen mikrokosm om människan. Den gamla filosofin kallade jorden en mikrokosm i makrokosmen och människan en produkt av dem båda. 

För vi finner hos Paracelsus följande förklaring: Magnus Limbus är det alstringssköte, varur alla skapelser har utgått, i samma mening som ett träd växer upp ur ett litet frö; dock med den skillnaden, att den stora Limbus har sitt upphov i gudomsordet, under det Limbus minor (den jordiska grodden eller fröet) har sitt i jorden. Den stora Limbus är det frö, varur alla varelser uppkommit, och den lilla Limbus är varje slutlig varelse, som reproducerar sin form, och som själv är en produkt av den stora.

Den lilla Limbus äger alla den storas egenskaper, på samma sätt som en son är gestaltad i likhet med sin fader. Då Yliaster upplöstes, började Ares, den delande, differentierande och individualiserande makten (Fohat, en annan gammal bekant) sin verksamhet. Allt alstrande var en följd av söndring. Ur Ideos alstrades elementen eld, vatten, luft och jord, vilka dock inte uppkom på något materiellt sätt eller bara och bart genom sönderdelning, utan på andlig och dynamisk väg, inte heller genom sådana sammansättningar som till exempel mekanisk blandning i motsats till kemisk förening, alldeles som eld uppkommer ur flinta eller ett träd ur ett frö, fastän det ursprungligen inte finns någon eld i flintan eller något träd i fröet. 

Anden är levande, och liv är ande; liv och ande (Prakriti-Purusha) frambringa allting, men de är till sitt väsen inte ett eller två. Elementen har dessutom vart och ett sin egen Yliaster, eftersom all verksamhet hos all slags materia är bara ett utflöde ur samma källa. Men liksom ur fröet rötterna med sina fibrer växa fram och sedan stjälken med sina grenar och blad samt slutligen blommorna och fröen, på samma sätt föddes alla varelser ur elementen och består av elementära ämnen, ur vilka andra former kan utvecklas med samma utmärkande drag som föräldrarnas. (Denna för 300 år sedan förkunnade lära är, anmärker översättaren, identisk med den, som revolutionerat det moderna tänkandet, sedan den av Darwin blivit utarbetad och framställd i en ny form. Den är ännu mer utarbetad av Kapila i sankhya-filosofin.) Elementen, alla skapade varelsers mödrar, är av osynlig, andlig natur och har själar. [*]
____________________________

[*] Den österländska ockultisten säger, att de styrs och besjälas av andliga väsen, vilka verkar i de osynliga världarna och bakom slöjan av den ockulta naturen eller naturen in abscondito. De härleder sig alla från Mysterium Magnum.  

Detta försökte han överföra till människan. Vi fick lära oss att där finns vad vi inom teosofin och inom neoplatonismen kallar för astralljuset, det kallar man i Asien för akasha. Det finns alltså ett sideralt ljus, det finns en kosmisk energi som genomströmmar allting, en sorts magnetism, som han började kalla det för. Hans stora uppgift var att bota sjuka. Han förde alltså fram en helt ny kunskap på sin tid.  

3. Alfabetet av Magi uppfanns av Theofrastos Bombastus von Hohenheim (även känd som Paracelsus) på 1600-talet. Han använde den för att gravera namnen på änglar på talismaner som han menade skulle behandla sjukdomar och ge skydd.

 

Ni ska tänka er att han levde på 1500-talet, då det var väldigt svårt att ställa en riktig diagnos. Man började undersöka människors kroppar och skar upp dem för att se om det fanns någon sjukdom. Det var till slut bara ett lik kvar och där kunde man inte få fram någonting, menade Paracelsus. Det som var väsentligt att förstå var den magnetism som strömmar igenom hela kosmos, växterna, djuren och oss människor, och att vi är laddade med en form av magnetism. Och det är nu kvalitéerna kommer in i bilden, man börjar förstå att här finns guld, järn, tenn och andra ämnen. Alla de olika elementen i naturen, de sju heliga planeterna har alltså ett förhållande till sjukdomar. Man börjar nu klassificera naturen, man börjar dela in naturen i olika kvalitéer, i sju olika grader som motsvarar de olika elementen. Sedan utvecklas korrespondensläran, det vill säga att solen står för guld som metall, men det står också för hjärtat. Och så vidare, järn och gallan och planeten Mars, de hänger samman.

 

 

4. Giordano Bruno

 

Så han för ut en kunskap som vidareutvecklas, skulle jag vilja säga, av den ockulta grupp personer som också är verksamma på 1500-talet. Giordano Bruno (1548-1600) känner väl alla till. Han blev bränd på bålet, han grillades fullständigt år 1600. Han arbetade hårt med att fastslå att jorden inte var världens mittpunkt, eller rättare sagt byggde vi då vår uppfattning om livet på att solen inte är världens mittpunkt utan allting rör sig kring jorden. 

Robert Fludd (1574-1637) var den som offentligt framförde att det fanns en kunskap, att det fanns ett ockult nätverk. Han var en av de första som påvisade att det fanns Mästare i Österlandet och att det fanns en esoterisk kunskap som man kunde ta till sig.  

Alla dessa arbetade mer eller mindre i Paracelsus fotspår, och man skulle kunna säga att alla personer som tidigare nämnts tillsammans hade till uppgift att föra ut den ockulta traditionen under 1500-talet och vidare in i 1600-talet.  

5. Jakob Böhme 

Sedan har vi Jakob Böhme (1575-1624) som bland annat var en av de första i modern tid som använde ordet teosofi. Den teosofiske skomakaren och småbarnspappan var fullt engagerad på många olika håll och författare till en mängd intressanta böcker. Jag vet inte om ni känner till att det finns fyra svenska översättningar av Jacob Böhme, gjorda av baron Eric von Hermelin. Mycket intressanta böcker, som till exempel De poenitentia/Om den sanna hängivenheten/Om den heliga Bönen (1918); Om de fyra lynnena/Gudomlig syn/Om födelse på nytt/Mysterium Pansophicum (1918); Det gudomliga väsendets tre principia (1920); Om människans trefaldiga liv (1920) och andra, mer eller mindre jämställda med Den Hemliga Läran. Alltså mycket speciell litteratur, men med ett ganska tungt språk som förklarar den esoteriska kristendomen.

 

6. John Wycliffe 

John Wycliffe (1320-1384) som översatte Bibeln från latin till engelska, Pico della Mirandola som försökte föra in den judiska mystiken – Zohar och kabbalismen – och se sambandet mellan kristen mystik och kabbalism, samt Paracelsus som försökte knyta an detta till människan, är alla tre Budbärare från den Vita Logen med lärjungar omkring sig, och de har på olika sätt till uppgift att sprida den esoteriska kunskap som Tsong-kha-pa initierade.  

Han tog nämligen enligt teosofin ett heligt löfte att i en gudomlig plan som skulle sträcka sig över sju århundraden förmedla ockult kunskap i Västerlandet, alltså kunskap om den sanna naturen, sanningen om människan, på ett sätt som låg vida bortom det sätt kyrkan mer eller mindre hade präglat oss under mycket lång tid.  

De försöker återknyta till den gamla gnostiska kulturen och den mer orientalisk-persiska filosofin som har legat till grund för så mycket filosofi. Paracelsus arbetade hårt med att försöka göra människor friska, så han blev mycket populär, för det fanns inget fall som inte han kunde bota. De mest knepiga fall får han till uppgift att lösa, och hans dekokter och stora kunskap om magnetism gör att han får en enorm framgång med sina talismaner och sin kunskap i astrologi.   

Vi kan konstatera att den gamla kunskap, den renässans inom läkekonsten som Paracelsus återuppväcker är en kunskap som varit bevarad i långa tider på Kos i Asklepios-templet, alltså i den grekiska kulturen där medicinen mer eller mindre började utvecklas. Vad gäller Paracelsus lära så arbetade han fram ett system som kallas signaturläran. Han arbetar bland annat med olika former i naturen som liknar våra kroppsdelar. En viss blomma till exempel som liknar en bröstvårta skulle bota bröstcancer eller liknande sjukdomar.  

Han har alltså en idé som fungerar väldigt bra och som blir mycket populär så småningom, och det är just signaturläran. Han arbetar också med vissa delar av en växt, där exempelvis blomman korresponderar med huvudet, stammen korresponderar med kroppen och rötterna korresponderar med regioner lite längre ner. Paracelsus utvecklade alltså många spännande idéer, men hans mest framträdande tankegång är kännedomen om alkemi och astrologi och hans förmedling av vad han kallar för alkahest, alltså detta universella gudomliga ljus som så att säga cementerar alltsammans varifrån allt kommer till vilket allt återgår.  

Denna kunskap gör att han får en sådan framgång i sitt utövande och i spridningen av sin filosofi att han nästan blir jagad Europa runt. Ni kan tänka er en person som har en så stor kunskap, talar många språk, kan bota nästan vilken sjukdom som helst, är mycket bevandrad i astrologi och skriver böcker. Man kan undra, varför jagar inte Inkvisitionen honom, varför fängslar de inte honom och slänger ner honom i en källare som de gjorde med alla andra.  

Men han är mycket skärpt, och eftersom han arbetar med en mängd olika kunskaper parallellt så förstår de sig inte riktigt på honom. Han arbetar med kabbalism, alltså talmystik, han stuvar om bokstäver, ord och idéer så att de oinvigda inte begriper vad han talar om. Han har ett så hermetiskt språk i sina skrifter att man aldrig kan peka på vad han egentligen säger, för han har ett hemligt språk bakom det vanliga språket, liknande kabbalismen. Man kan säga att han är hal som en ål, de får inte tag i honom. Och han kan hela tiden uppvisa sina talanger, för jämt och ständigt ger de honom knepiga fall att lösa som han hela tiden botar, de mest omöjliga fall. Detta medför att Paracelsus hela tiden växer, och hans kapacitet som ockult förmedlare och hans medicinska teoriers ryktbarhet blir ännu större. 

E.M. Om vi ska försöka applicera de här tankegångarna på oss själva så har vi många gånger varit inne på precis det som Paracelsus talar om, ljuset som omger oss, och det ligger en väldigt stor nyckel till vårt välbefinnande i just det ljuset. Vi har talat om att ljuset omsluter oss helt och hållet, omkapslar hela jorden och genomsyrar allting. Och vi vet att det har en spegeleffekt. Vi vet att vi själva gör intryck i det här ljuset och våra tankar, känslor och agerande kommer att reflekteras tillbaka till oss igen. Så med denna tankegång kan vi inte bara bota vår egen kropp, utan också bota globalt hela den situation vi befinner oss i dag.

WQJ skriver i någon artikel om hur man redan på grekernas tid i astralljuset kunde se att gudarnas former började bli stympade. Vissa saknade en hand, andra saknade ett huvud, åter andra saknade en fot och så vidare, därför att traditionen i det gamla Grekland höll på att förfalla. Dessa tankegångar och vördnaden inför den gudomliga höll på att förfalla, och därför förföll också de astrala formerna. Under många århundraden senare har vi genom medeltiden inpräntat helt andra bilder i astralljuset som vi i dag upplever effekterna av. 

Därför gjordes det ett försök av triaden som P.B. nämnde, med Bruno, Fludd och Böhme inspirerade av Paracelsus. Tsong-kha-pa initierade dem i ett led i sju århundraden framåt för att skapa kanaler i detta kompakta ljus.  

För när vi glömmer bort vår andliga kunskap har vi en tendens att prägla astralljuset med en massa negativitet, det vill säga en massa materiella och mer själviskt inriktade tankegångar. Och då behövs nya kanaler från de stora Mästarna att komma genom för att luckra upp mörkret. 

Det är tack vare dessa stora Mästare, tack vare sådana långt komna människor som Blavatsky som vi i dag mer och mer börjar ta till oss dessa tankegångar. Se vad som har skett de sista 20-25 åren, hur många olika tankegångar som nu florerar kring ockultism och om reinkarnation. Astrologi är i dag någonting som var och en talar om. Tankegången att en känslomässig laddning inom oss kan yttra sig i en kroppslig sjukdom är också vardagsmat.  

Vi kunde till exempel höra på TV här om dagen, att om någon utvecklar en fåra i örat, i öronsnibben, så vet läkevetenskapen i dag att den personen – om den befinner sig i 40-årsåldern – inom loppet av tio år kommer att utveckla en hjärtinfarkt.  

Detta är någonting som går tillbaka till gammal filosofi, där varje yttre organ som öronen till exempel är en yttre representation för ett inre organ. Man kunde i människans fysiska konstitution läsa inre skeenden. Så det finns olika nivåer av medicinsk kunskap, det kände alla invigda till och har försökt förmedla till oss. 

Det är här vi kan starta vår egen alkemiska process. För att bota oss själva innebär egentligen bara att bli hela människor, och helhet, hälsa och helighet är en och samma sak. Och detta kan vi göra genom vårt sätt att leva. När teosofin talar om de Sju Dygderna så brukar vi säga att det är inte bara för att vi ska leva ett altruistiskt liv, utan det finns också en hel Andlig Vetenskap bakom detta. För varje dygd motverkar en last eller en negativ tendens, och varje dygd i sig utgör nyckeln till att utveckla någon ockult förmåga.  

Den som är intresserad av detta kan läsa Patanjalis Yoga-Aforismer i tolkning av WQJ eller se vad Blavatsky skriver i Tystnadens Röst. Att utveckla dygder har en alldeles speciell betydelse, inte bara att vi ska bli snälla utan det är en vetenskap i sig, nycklar till att öppna kanaler till korrespondenser på olika plan och nivåer. För att inte göra det så ockult och abstrakt så kan var och en redan i vardagslivet börja bemöda sig att tänka tankar i den här riktningen. Bara det faktum att vi träffas så här i kväll gör att vi håller dessa tankegångar levande. De får lite ny energi som inte bara vi här kan ta del av, utan också andra som ligger på samma frekvens kan låta sig inspireras. Inom all ockult undervisning är punktlighet samt en cyklisk lagbundenhet när man träffas det viktigaste. Att hålla en sak tillgänglig på exakt samma tidpunkt på samma dag har?/ger? ett speciell inflytande och innebär att starta en rytm, en puls i naturen. Vi kan dra nytta av den cykliska lagen för att göra positiva intryck i astralljuset.

Och detta är någonting som var och en av oss kan göra varje dag i vårt dagliga liv. När vi håller dessa tankar levande, när vi avsätter en del av vår vardagstid till att tänka över och begrunda sådana här saker, då ska vi vara medvetna om att varje gång vi gör detta så hjälper vi inte bara oss själva på traven utan vi bidrar också till att skingra de tunga moln som skymmer detta ljus, så att vi återigen kan göra det mer levande.

 



7. Mån-talismaner

P.B. Vad som är intressant att koppla samman är planeterna och människans olika principer. Om vi tittar på de olika planeterna så ska vi veta att när Paracelsus talade om solen eller om Mars eller om någon annan planet så talade han inte om planeter över huvud taget, utan han talade om människans inre tillstånd. Och det är återigen ett annat sätt att närma sig det, när han beskriver de olika stadierna i vår utveckling och de sju olika principer som vi på olika sätt har förklarat teosofiskt. I några av sina tal kanske han refererade till Mars men talade egentligen om människans begär, vår fjärde princip, vårt känsloliv och våra emotioner som vi måste handskas med, vilka i sin tur är kopplade med levern och gallan och så vidare.  

Hela den undervisning som vi kan säga Paracelsus står för blir grunden för Samuel Hahnemann och homeopatin. Den blir också grunden längre fram för en annan mycket känd man, Franz Anton Mesmer. Anton Mesmer betraktas också som en av de stora Budbärarna, och han hade samröre med Saint Germain och Cagliostro. Vi kommer att ta upp dem vid en annan sammankomst, denna ockulta triad med Mesmer och hela läran om animal magnetism kontra hypnotism.  

Franz Anton Mesmer arbetade nästan som Paracelsus, han arbetade med magneter från början. Han arbetade också med talismaner men gick ett steg längre. Just på det här stadiet är det viktigt för oss att om vi vill arbeta alkemiskt, om vi vill arbeta med våra inre principer så är det oerhört viktigt att vi har ett esoteriskt system. Och detta står skrivet i ett ockult chifferspråk i naturens inre bok, oavsett om jag sitter i Malmö och mediterar eller jag sitter i Peking eller jag sitter på andra sidan Atlanten. Detta är en kunskap som finns upptecknad i naturen, som vi givetvis kan indela, katalogisera, analysera och förmedla på olika sätt.  

Men vi kan klart konstatera att alla stora Mästare som förmedlar samma idéer har också sitt samröre med samma Broderskap, har samma Theosophia till grund, har samma kunskapskälla, även om vissa detaljer skiljer dem åt beroende på vilken tid de levde i. Men de grundläggande principerna är alltid desamma.

Det finns ingenting inom esoterisk läkekonst som är så genomgående teosofiskt som idén om astralljusets inflytande, hur hela vår värld är påverkad magnetiskt från insidan. Dessa energier sätter sig så småningom i våra olika organ och ger upphov till sjukdomar. Vi tar emot olika inflytanden från olika planeter, från olika principer, från olika attityder, olika kvalitéer som vi arbetar med eller låter bli att arbeta med.

Vi kan förstå den inre kartan som är en inre zodiak genom att lägga till de sju heliga planeterna, de fyra elementen jord, eld, luft och vatten, samt kvintessensen, det femte elementet. Lägger vi samman detta så har vi en mycket intressant karta på hur tillvaron hänger samman. Och det är det man sysslade med inom alla alkemistiska kretsar av Invigda.

Det fanns alltså alkemister som sysslade med att locka fram guldet, alltså verkligen vaska fram den kombination av atomer som ger just guldet. Men det fanns också en helt annan krets med en filosofisk bakgrund, där arbetet gick ut på att förädla sig som människa. Detta var det verkliga syftet eller det som i de högsta graderna spelade roll inom alkemin. För det var inte speciellt viktigt att kunna plocka fram ädla metaller, det handlade inte om det, utan det handlade om att förädla ”blyet” till ”guld”, att se de kvalitéer som finns inom oss, hur vi som grova materialister så att säga ska försöka transformera oss till ädla människor. 

Alkemin börjar med Saturnus och ser den som en materiaspekt, uttrycket för all form av fysisk materia. Vi kan intuitivt fortsätta och se hur vi därifrån kan skapa alla olika kvalitéer. Vi kan nu se hur viktigt det är utifrån månkroppen att bygga upp hela vår astrala utveckling, hur den styr materien och hur allting hänger samman med känslolivet. Det blir svårare och svårare för oss ju mer vi försöker sätta oss in i alkemin. Den är förborgad på många vis och vi har inte alla gånger rätten att förmedla den helt offentligt. Men här finns så mycket för den som har förmågan att intuitivt ta det till sig, här finns alltså en karta. Om vi kopplar planeterna med zodiaken, om vi kopplar dem med de fyra eller fem elementen så har vi fler möjligheter än vi egentligen kan föreställa oss. De kan få oss att transformera oss själva och framför allt höja vårt medvetande, lyfta oss ifrån djurstadiet, lyfta oss från det känslomässigt laddade tillstånd som vi alla mer eller mindre sitter fast i. Vi kan då komma vidare in i det mer medvetet förnuftsmässiga samt intuitiva riket där vi spontant känner vad som är rätt eller fel, där vi vägleds av vår Inre Stjärna som ger oss precis den kunskap vi behöver för att gå vidare.  

För är inte det vad teosofin är, att känna den inre kanalen eller stigen. Jag ska inte behöva rusa till Den Hemliga Läran så fort jag går ut, det är ingen mening med det, utan det är viktigt att lära känna den smala, smala stigen som finns inom mig. Där lär jag mig att förgöra min månkropp, som det står i Tystnadens Röst, inflytandet av känslorna från astralkroppen, det är oerhört viktigt om jag ska transcendera och uppnå det Högre Självet, lägre Manas. Om jag över huvud taget ska kunna ta till mig högre kvalitéer så kan jag inte sitta fast i en emotionell träskmark, för då tolkar jag bara allt jag upplever med mina fem sinnen känslomässigt och materialistiskt. Jag kan inte heller bara tolka livet utifrån förnuftet, det lägre förnuftet, lägre Manas, utan jag måste också lära mig att transcendera det förnuftiga eller det logiska. För det finns en högre logik som fungerar på ett transcendentalt plan, inte så mycket mitt underjag utan mer vad man inom kvantfysiken kallar kvantjaget. Där kan flera underjag som överlappar varandra vara integrerade i mitt medvetande, underenheter som finns parallellt. Och dessa kvalitéer finns alla inom oss människor om vi ser cirkeln som en människa, människans aura om man så vill. Här finns alla våra kvalitéer, här finns all vår karma som är kopplad till människans sju kroppar, bärare/n? inom vår aura, inom denna form, inom detta hölje. Det är väsentligt för oss att förstå: hur lyfter jag fram det jag vill ha fram, hur för jag vidare detta? Det är vad teosofin och all magi egentligen handlar om, liksom ceremoniell magi på sitt sätt. Det handlar om samma sak fast man tar sig fram på ett annat sätt. Men det är oerhört viktigt att förstå symboler, cirkeln och enheten. Det är viktigt att förstå kvalitéerna som finns runt omkring oss, mina inre egna egenskaper, mina egna förmågor. Om jag ska klara mig i en tillvaro där jag existerar i dag så måste jag ha denna kännedom. 

Allting är laddat, allt är energetiskt, varje organ har sitt eget minne, varje organ har sina egna principer, varje organ är styrt av en sjufald. Det är mikrokosmos inom makrokosmos, hela vägen finns det alltså olika former av spiraler som går in i varandra. Om jag inte har den nyckeln så har jag inte någon förmåga att transcendera de olika kvalitéerna eller de olika karmatiska frön som binder mig. För de vilar inom vår form, inom vår aura, och om vi inte kan frigöra oss från dem, transcendera dem, så kommer de att vara mer eller mindre laddade och binda oss till det illusoriska, motsatsförhållandet.  

Det är här meditation och Patanjali kommer in i bilden, att förstå motsatsförhållanden, att bygga en balans mellan olika kvalitéer, mellan olika plan. Det är en enorm vetenskap när man väl har en karta och försöker finna ljuset.  

Vår förklaring går bara lite lätt på ytan för att visa att det ligger en stor insikt bakom dessa stora människor, de invigda Mästarnas kunskap förmedlad av Paracelsus. (Vi har också?) Pico della Mirandola, Giordano Bruno, Jakob Böhme och Robert Fludd samt hela Franz Anton Mesmer´s beskrivning av det fluidum eller den magnetiska kraft som det talas om i olika esoteriska traditioner. Eller ljuset som Jakob Böhme talar om, livet förmedlat i kristna termer. Allt detta är för oss oerhört viktigt om vi vill gå vidare.  

Tiden går och vi ska tillsammans fortsätta att tala om Paracelsus lite grand. Det finns en bok som heter Isis Unveiled som jag tänkt citera ur, men det blir ingenting med det. Men där ägnar Helena Blavatsky många sidor åt Paracelsus och hans idéer.  

Så för er som har Isis Unveiled vill jag rekommendera del I, sidorna 190 till sidan 194, där står oerhört spännande saker om Paracelsus och hans närmaste lärjungar, Van Helmont och de andra ockultisterna som var verksamma på 1500-talet. På olika sätt lärde de sig förstå att allting kan lösas upp i ett element.  

Allting uppgår i det högsta gudomliga Varat, allting uppgår i någon grad av förening. Man kunde förena kvicksilver och salt och svavel på ett magiskt sätt för att få den treenighet som vilar inom oss alla – kropp, själ och ande – att bli ett. Det är det som är magins högsta form och det är ingenting vi kan förmedla genom ord utan endast genom praktik, men vägen dit kan vi alltid förklara utifrån teosofiska principer. Ordet är fritt. 

M. Jag ska bara ställa en kort fråga. När vi diskuterar de här frågorna så kommer vi ju in på om där inte kan finnas några svenska storheter som kan passa in i sammanhanget. Jag tänker på Carl von Linné till exempel, jag kom att tänka på Celsius just nu, men framför allt Linné. Kan du utveckla någonting kring det, om han skulle kunna passa in i det här, han var ju gudomlig. 

P.B. Jodå, han var gudomlig och begåvad på många sätt, det är nog helt klart, men att vara gudomligt begåvad och vara ockult begåvad, det är två helt olika saker. 

M. Ja det är klart. 

I.P. Comenius, hör väl nästan till bilden också? 

P.B. Kan du vidareutveckla det lite? 

I.P. Nej, jag överlåter det till dig med varm hand.

P.B. Min okunnighet på det området blir större och större, så varsågod I.P. 

I.P. Tack, jag avstår. 

P.B. Därmed avslutade vi den frågan, om ingen annan vill lägga till något. 

A.A. Jag ryser vid tanken att de går hädan vid så unga år allesammans. Vad dog de av? Det är väl helt onormalt? 

P.B. Paracelsus blev ihjälslagen. 

A.A. Årtalet på Giordano Bruno stämmer inte. Det kan inte vara riktigt, det måste vara fel. 

P.B. Det har nog blivit en liten diskrepans. Det rätta är att han föddes 1548 och dog 1600 på bålet. I vilket fall som helst så vet vi att han har spelat en stor roll i historien, det är ett konstaterat faktum, så han är ingen fiktiv person på något vis. Vi kan också konstatera att Giordano Bruno, liksom många andra av de personer som verkade på den tiden, bidrog ganska starkt till att förändra sin samtid. Det var ganska drastiskt att komma med påståendet att jorden inte var universums medelpunkt. Det var oerhört revolutionerande och det var inte så länge sedan som också kyrkan accepterade det.  

Vi ser att många av de personerna som var aktiva i Mästarnas tjänst levde under en mycket kort och intensiv period, de blev inte så gamla. Det sägs till och med att Paracelsus var med som läkare i Stockholm tillsammans med den danske kungen Christian II. Paracelsus reste runt ganska mycket bland kända kungar, och med en sådan kapacitet att hela människor är det inte så konstigt om han blev populär på den tiden.  

Hela hans filosofi, hans förklaringar om magi, astrologi, alkemi och magnetism förtjänar uppmärksamhet än i dag. Om vi istället för att hålla på och dissekera kroppen så mycket kunde lära oss att kanalisera energier på det sätt som Paracelsus gjorde, så skulle vi kunna skapa den harmoni som kroppen behöver på ett mycket bättre sätt. För att anknyta till förra föredragets slut när vi talade om att göra upp visioner och hur kraftigt det påverkar vår framtida utveckling: Vi skulle då vara väldigt noga med att i vårt testamente säga ifrån att inte låta vår kropp bli obducerad i vetenskapens tjänst eller i någon annans tjänst över huvud taget, att inte donera våra organ till annat bruk än att kremeras snarast möjligt. Detta var en tanke vi kom in på i slutet av förra föredraget, att förstå processerna med manipulering av blodet, där magnetismen mer eller mindre är i rörelse. Att förstå hur prana verkar, alltså det energetiska systemet som rör sig inte bara i hela solsystemet utan i vårt eget system. Att verkligen lära sig förstå hur vi renar blodet i stället för att byta ut det. För man ska vara försiktig med att ta in annat blod i sin egen fysiska kropp. Allt detta är någonting som Paracelsus talade om på sin tid. Han var ganska klar över det meningslösa i att skära upp kroppar och titta hur de ser ut inuti, även om det på den tiden var ganska revolutionerande att utföra dissektioner. Det var något fantastiskt att dissekera människor och se hur de såg ut inuti. Han menade att det var helt meningslöst, för det liv som fanns i kroppen och i organen hade redan slutat fungera. Det man kunde se var helt ointressant. Vad det handlade om var mera att försöka uppnå en balans i kroppens polaritet som var störd. Och det menade han kunde göras på ett helt annat sätt, absolut inte bota människor genom att skära i dem och plocka bort delar, eller som vi i dag plockar bort vissa delar och sätter dit konstgjorda delar eller donerade organ. Vi hamnar ganska snart i en situation där vi till slut skapar ett Frankensteins monster.

S.B. Nu när vi är på väg in i ett sådant Frankensteins monster-samhälle, skapar vi då en karma som alla på jorden blir delaktiga i på något sätt? Kan man då säga att vi skapar en obalans mellan prana som cirkulerar runt jorden i förhållande till de andra planeterna också? 

P.B. Ja, i varje fall indirekt kan man säga. För det som sker här på jorden påverkar också solsystemet, liksom vissa delar av vår kropp påverkar oss på olika sätt. Men i vilken utsträckning, det vill jag inte gå in på, det är en för avancerad fråga. 

E.M. Det är också intressant att veta att när man transplanterar in olika organ i dag så har vår egen kropp en otrolig reaktion i att stöta bort. Ofta innebär det ett livslångt medicinerande med väldigt udda mediciner för att kunna behålla ett transplanterat organ i sin kropp. 

P.B. Men det har läkarvetenskapen löst med organ av plast. Vi talade också lite kort om vacciner och jag hoppas vi ska kunna komma tillbaka till det när vi i Ockulta Samtal talar lite mer om Karmiska effekter i astralkroppen. Man har tidigare konstaterat i USA till exempel att det finns oerhört mycket kvicksilver i vacciner och man nämnde det inte ens. 

L.H.T. Det är borttaget i de flesta vacciner i Sverige nu, för ett år sedan. Det användes som konserveringsmedel. 

P.B. Hela idén är fantastisk, att injicera ett vaccin genom alla kroppens normala spärrmekanismer som ett skydd, när vi inympar den sjukdom vi inte vill ha. Den sammansättning som vaccinerna många gånger har är också tveksam. Vissa ämnen är hämtade ur mineralriket, vissa ämnen är hämtade ur växtriket, andra åter är från djurriket. Man har använt olika delar hos ett djurs organ, brässen till exempel, som mals ner och mixas och sedan ska det vara bra för diverse sjukdomar. Det ligger en alkemistisk baktanke här, fast den används på ett mycket märkligt sätt. Vi måste lära oss att när vi länkar oss samman blir det ett karmiskt band mellan till exempel en donator och det organ som doneras och den person som får det. Det blir alltså en karmisk koppling som vi över huvud taget inte kan förstå, det får vi aldrig glömma. En karmisk koppling i sju led. Om det sedan är bra eller dåligt, det får vi räkna ut själva. Vi uppnår snabba resultat genom att transplantera in organ i kroppen, vi kan förlänga vårt liv med fem år eller tio år eller femton år i bästa fall. Men vi får också in en mängd andra oönskade magnetiska krafter i vårt system samtidigt som vi kan förlänga vårt liv. Och hade vi kunnat se den ekvationen i sin förlängning så är det tveksamt om det är så gynnsamt. Vi har väl alla genom Eva Mobergs förmedling hört talas om Bachs Blomsterterapi, som också är en fortsättning på hur man arbetar med attityder, sinnesstämningar, hur man på olika sätt kan påverka delar av vårt väsen genom att använda sig av olika former av blomessenser, i det här fallet hämtade ur olika delar i växtriket. Vi vet att Bach bland annat var homeopat och var väl insatt i Hahnemanns filosofi och idéer. Och nu vill E. M säga något. 

E.M. Jag skulle bara inflika att han talade också om hur de olika känslorna var kopplade till de olika organen. 

P.B. Det finns något oerhört spännande i hur en sinnesstämning, en mental känsla direkt överförs till ett visst organ. Varför vissa organ? Vad är det för styrmekanismer som gör att vissa sinnesstämningar är kopplade med Mars, järn och galla, som det talas om inom alkemin. Att det finns en rörelse i en riktning istället för i en annan.  

Det är någonting man ännu inte riktigt förstår inom läkarvetenskapen, eftersom man inte arbetar medicinskt på det sätt som Paracelsus och många andra gjorde, som till exempel Hahnemann och Anton Mesmer. Några av dem betraktas fortfarande som stora charlataner, som stora skälmare som har tagit fram behandlingssystem och filosofier som än i dag inte har blivit fullt erkända. Jag vet inte om ni lade märke till den nya artikeln på anslagstavlan. Den handlar om Arthur? Conan Doyle, författaren till Sherlock Holmes-deckarna. Han var inbjuden på en visit till Teosofiska Sällskapet här i Malmö för många år sedan, jag tror det gällde ett föredrag om livet efter detta. Hela hans engagemang som människa för spiritualism och i viss mån också för teosofi har missuppfattats oerhört mycket. Och det är samma sak med många andra som engagerat sig i någon ockult verksamhet. Det tar lång tid innan den stora allmänheten förstår att det finns djupare ting än det materiella. Men personer som Helena Blavatsky pekar på en hermetisk kedja av ockultister i historien som verkat för människans bästa, för att undanröja lidande och lära oss att ta vårt eget ansvar. Vissa historiska gestalter menar att vi ska studera vad de har arbetat med. Det finns en ockult tråd i detta arbete. Att lära känna dessa Invigda är en av teosofins undervisningsmetoder för att visa att det har funnits på vår jord och i Västerlandet en hel del mycket avancerade ockultister som alla tillsammans har förmedlat teosofi, en visdom som vi i dag kan studera genom att jämföra olika esoteriska system med varandra och se vad alla läror gemensamt förmedlar. Den hermetiska gyllene kedjan av Invigda fick en stark länk när Paracelsus inkarnerade och spred ljus över Europa. Ännu ett vittne på den Stora Logens arbete i Västerlandet.



[Sammanställt den 26 oktober 1994.]

Källor:

Den Hemliga Läran, av Helena Blavatsky
Teosofisk Ordbok, av Helena Blavatsky
Isis Unveiled, av Helena Blavatsky
Occult Science in Medicine, av Franz Hartmann
One Man's Food is anothers poison, av James Adamo
Healing och Hälsa, TR nr 6
Hälsa och Holistisk Livssyn, TR nr 49
Planetariska inflytanden, TR nr 61
Vår stjärna, Fader eller Dhyani-Buddha, TR nr 61

 

ARCANAs  föredragsserie
ONLINE versionen 

  

         SERIE 1:

         1.   Meditation - Paramita-Stigen

         2.   Gnostikernas syn på kvinna och man

         3.   Dzyans Bok, intuition och meditation

         4.   Pico della Mirandola

         5.   Medvetandets olika proceser

         6.   Den Sjunde impulsen

         7.   Den Heliga Graalen

         8.   Greven av Saint Germain

         9.   Karma, den fria Viljan och Profetior

       10.   U.L.T. - en teosofisk skola

       11.   Devachan och Kama-loka

       12.   Helena Blavatsky

        SERIE 2:

       13.   Varför reinkarnerar vi?

       14.   Spiralen som symbol

       15.   Den Tibetanska Dödsboken

       16.   Teosofi, Äktenskap och uppfostran

       17.   William Quan Judge

       18.   Människans yttre och inre cykler

       19.   Korsfästelsens Esoterik

       20.   Pistis Sophia

       21.   Paracelsus

       22.   Karmas tre stora vägar

       23.   Astral berusning

       24.   Rosenkreutzarnas mystik

   

       SERIE 3:

       25.   Teosofin och den nionde insikten

       26.   Spiritualism och channeling

       27.   Omar Khayyam och sufismen

       28.   Reinkarnationsminnen och hypnos

       29.   Mystiker eller medium

       30.   Den Vita Logen - ett Heligt Brödraskap

       31.   Jakob Böhme

       32.   Vit eller svart Magi

       33.   HPB och Tystnadens  Röst

       34.   Meditation, drömmar och visioner

       35.   Cornelius Agrippa

       36.   Avatarer och Kristusväsen

   

      SERIE 4:

      37.   Den Hemliga Läran och konsten

      38.   Patanjalis Yoga-system

      39.   Atlantis - myt eller verklighet?

      40.   Den avslöjade Isis

      41.   Karmalärans Mysterium

      42.   Miljö och hälsa

      43.   De invigda Mästarna

      44.   Franz Anton Mesmer

      45.   Maria, den feminina principen & den svarta Madonnan

      46.   Thomasevangeliet

      47.   Kan vi kommunicera med djuren?

      48.   Mästarna inför Millennieskiftet

      49.   Zodiakens Mysterier

 


ARCANAs föredragsserie började utges höstdagjämningen 1995 och kan beställas från:
TEOSOFISKA KOMPANIET Roslins väg 6, 217 55 Malmö. Tel 040 26 22 11 eller 070 376 47 47

 

_____________________________________________________________________________________

 | Helena Blavatsky  Online | William Q Judge Online  | Robert Crosbie Online | B P Wadia Online ULTs hemsida | ARCANAs föredragslista

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23