En teosofisk föredragsserie från
Malmölogen U.L.T.
© 2010 Online-versionen • Teosofiska Kompaniet Malmö
• Malmölogens transaktioner
www.teosofiskakompaniet.net
Karmas tre stora Vägar
Föredrag hållet i
Teosofisalen,
Gråbrödersgatan 10, Malmö, den 22 maj 1996.
Nr 22 • Serie 2 • Online versionen den 30 oktober 2010 • ISSN 1401-3835
[I denna utskrift har en del redigering gjorts från kassettinspelning nr 191 för att göra föredraget så lättläsligt och begripligt som möjligt.]
INLEDNING
P.B. Välkomna till kvällens sammankomst i United Lodge of Theosophists regi. Jag förmodar att ni som kommer i kväll vet att vi på programmet har Karmas tre stora vägar. Vi har vårt Programblad som ni kan ta och det finns vid entrén. Där står listat samtliga föredrag och vi är nu inne på det tredje denna månad, som är en månad med fem föredrag. Nästa vecka har vi också ett mycket intressant föredrag, Vad är meditation? Det är en mycket viktig fråga tycker vi, och då diskuterar vi vad teosofin menar med meditation. Har ni inte redan tagit ett Programblad så tycker jag ni ska ta det vid entrén när ni går ut, då får ni lite mer information om vad vi håller på med.
Innan vi sätter igång med själva föredraget så vill jag påannonsera att vi har tagit fram tre nummer av Teosofiska Rörelsen. Nr 2 handlar om karma och där finns karma-aforismer av William Q Judge, en mycket speciell text. Vi har också nr 29 med den egyptiska symboliken på framsidan, där man väger sitt hjärta i förhållande till en fjäder. Då såg man hur livet hade gestaltat sig, det var det egyptiska sättet att se på karmalagen. Till sist har vi nr 46 med Livets Hjul, som är den buddhistiska symbolen för kretsloppet och den karmiska cykliska lagen. Dessa tre nummer har vi till specialpris i kväll vid bokbordet för dem som är intresserade.
Som ni säkert känner till så bandas samtliga föredrag och förhoppningsvis är bandspelaren på i kväll också. Den som tidigare har köpt häftet Karma and Reincarnation på engelska, som endast kostar 10 kr och tar upp teosofin på ett klart och koncist sätt, bör veta att i TR nr 46 finns samma text på svenska. Dessutom finns i kap 11 i Nyckeln till teosofin av Helena Blavatsky ett långt stycke om reinkarnation och karma, för den som kanske vill komplettera vad kvällens sammankomst innefattar.
United Lodge of Theosophists är en organisation som grundades 1909 i Los Angeles av en man som heter Robert Crosbie. Hans bild hänger tillsammans med HPB och WQJ på väggen här i Teosofisalen. Han kom ursprungligen från Kanada och var en av dem som på ett tidigt stadium förstod att teosofin är en kunskapskälla som vi alla borde få tillgång till. Så han grundade ULT som en teosofisk skola till skillnad från olika teosofiska samfund som då florerade både i Öst och i Väst. Och sedan 1909 finns ULT på olika platser och bedriver nu även i Sverige en liten verksamhet. Vi har en kursgård på Ven med aktiviteter under sommaren, och vi kommer förmodligen också att ha vissa sammankomster där under hösten i form av meditationskurser och liknande, vi får se. Alla sådana aktiviteter kommer vi att informera om allt efter som tiden går.
På Programbladets förstasida står det om Gnostisk undervisning öppen för kvinnor och män. Mycket av den kunskap som teosofin förmedlar var för inte så länge sedan hemlig. Det var alltså en kunskap som var förbehållen ett fåtal människor som var invigda i vissa slutna ordnar och sällskap överallt på jorden.
Men sedan fick Helena Blavatsky uppdraget att föra ut i världen denna esoteriska tradition som teosofin står för. Och en viktig hörnpelare i denna undervisning är just det vi har på programmet i kväll, karmalagen, alltså lagen om orsak och verkan.
Men innan vi kommer till själva föredraget vill jag bara säga att alla föredrag hos ULT har bandats sedan många år tillbaka och det bandas även i kväll. Man kan låna ett band i taget kostnadsfritt, och de tar upp olika ämnen som kan få oss att tänka till, för vi kanske inte kan plocka upp och förstå allt som sägs så här första gången. Därför kan det vara till hjälp att kunna? Lyssna på banden flera gånger.
ULT är en organisation som lever på frivilliga bidrag, med andra ord är all verksamhet vi bedriver kostnadsfri men vi tar tacksamt emot donationer. Man kan också prenumerera på vår tidskrift Teosofiska Rörelsen som numera kommer ut ett fyra gånger om året. Vi har i dag över 70 tidskrifter som finns i vår bokhandel. De är alla temabaserade och tar upp olika aspekter av teosofin.
Innan vi sätter igång med själva föredraget, som varar i ca 45 minuter, så kommer vi att höra en Deklaration, vilket är en text som även finns på baksidan av Programbladet. Om man vill ansluta sig som associerad medlem så studerar man den text som vi ska få höra uppläst, där framkommer vad ULT är för någonting. Om man sympatiserar med och godkänner texten kan man sedan signera vårt Associeringskort. Det finns en mängd olika teosofiska organ och organisationer, men ULT har en specifik målsättning med sitt förmedlande av teosofisk undervisning och sitt eget sätt att studera teosofi, som vi strax ska få höra.
ULTs DEKLARATION
Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga frågor.
Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den skall hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare förverkligande av SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap.
Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära, och har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar.
Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja enigheten.
Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön, ställning eller organisationstillhörighet, och den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och som genom studier och på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra,
Den sanne teosofen tillhör ingen kult eller sekt men tillhör likväl dem alla.
1. Dolda budskap i vattnet
KARMAS TRE STORA VÄGAR
P.B. Det var ULTs Deklaration som ni hörde läsas upp och det är den text som vi sympatiserar med om vi signerar ett associeringskort och blir associerad medlem. Är någon intresserad att bli associerad så kan ni anmäla ert intresse till oss efter föredraget.
Nu ska vi tala om karma. Karma är en av fyra hörnpelare som teosofin vilar på. De andra är reinkarnationsbegreppet, som intimt hänger samman med karmabegreppet; man kan inte ha karma utan att man har reinkarnation. Sedan har vi medvetandet eller själen, vilket är den tredje principen. Vi måste alltså ha något som reinkarnerar, något som blir föremål för karma. Det är själen, vårt medvetande, det reinkarnerade Jaget. Våra samlade erfarenheter under det här livet och i alla tidigare liv bildar tillsammans det vi kallar för själen.
Den fjärde hörnpelaren är lagen om cykler, att allting i naturen går i perioder som vår, sommar, höst och vinter, vilket är den enklaste principen av alla att förstå. I kväll ska vi hålla oss till karmabegreppet, och förståelsen av denna idé är väldigt fint uttryckt i Bibeln: Som man sår får man skörda. Det är samma sak som att: hur jag bemöter livet och hur jag lever nu blir resultatet i framtiden, det vill säga hur jag kommer att ha det? Och hur jag omvänt har det i dag är ett direkt resultat av det liv jag levt i detta livet och i förflutna liv.
För teosofins huvudsakliga uppfattning är att förstå att karmalagen är en lag, den Yttersta Lagen i naturen som reglerar orsak och verkan. Och den fungerar på tre olika plan som vi har kallat för De Tre Olika Vägarna. Den fungerar på det andliga planet, det fungerar på det själslig-psykiska planet och den fungerade på det kroppsligt-fysiska planet. Man kanske har någon fysisk karma, vilket innebär till exempel att man har mycket dålig hälsa eller kanske någon fysisk åkomma, något handikapp, vilket är en typ av så kallad fysisk karma. Man kan ha en själslig psykisk karma, man kan alltså ha problem med sitt själsliga och känslomässiga liv. Det kan vara överstimulerat, det kan vara överaktiverat, det kan på olika sätt vara intakt.
Sedan har vi vad som kallas för den andliga utvecklingen. Man kan ha en karma som är mycket gynnsam andligen sett. Man kan ha det väldigt förspänt på olika sätt, som till exempel att man förstår saker och ting, att man är en väldigt generös och godhjärtad människa, att man tänker på andra, att man har kvalitéer rådande av naturliga skäl som man inte nödvändigtvis har fått lära sig i skolan eller av sina föräldrar, utan man har det spontant med sig in i det här livet. Och man kan på ett sätt säga att karmalagen fungerar på alla dessa nivåer. De fungerar på fysisk, mental och känslomässig nivå samt på moralisk nivå.
Vad vi än gör i våra liv, hur vi än lever så får det konsekvenser eller påföljder. Det är mycket lätt att förstå under ett liv. Om jag gör vissa saker så får det vissa återverkningar, det är jag fullständigt på det klara med om jag har levt ett liv i 20-25 år, eller hur? Vi gör vissa saker, det får vissa konsekvenser. Vi kan till och med räkna ut vad konsekvenserna blir. Däremot kan det vara svårare att förstå den disposition, de beteenden och de relationer eller situationer vi hamnar i, som är grundade på tidigare liv. Det förutsätter en större insikt, en reminiscens, att man har hågkomster av tidigare liv.
Det är klart att de flesta inte har minnena av att ha levt tidigare. Däremot har vi alla med oss hit till detta livet egenskaper och talanger, färdigheter. Det menar vi på är talanger, egenskaper, färdigheter förvärvade i tidigare liv.
För vad är det annars som avgör att Mozart eller Beethoven är så fullständigt utvecklade, har sådana förmågor att de kan komponera stora verk vid väldigt tidig ålder, och andra är fullständigt omusikaliska. Vi menar det har med vår karma att göra. Hur kan det vara att vissa människor är otroligt begåvade när det gäller till exempel att måla, har en artistisk och kreativ läggning som vida övergår gemene mans eller kvinnas. Vad är det som gör att vi har vissa förmågor väldigt utvecklade inom oss och andra mer slumrande?
Teosofin menar att vi har alla förmågor och talanger inom oss. Vi kan i stort sett utveckla oss i vilken riktning vi vill. Om det går upp för mig i mitt inre att jag har latent inom mig förmågan eller potentialen att plocka fram vilka förmågor eller kvalitéer som helst – förutsatt att jag gör vissa saker – så finns det ingen anledning att bli nedbruten eller tycka att jag inte kan någonting eller att jag inte har förmågan att lära mig någonting. Vi har alla förmågan att lära oss, vi har alla förmågan att vidareutveckla oss, och vi har alla samma förutsättningar, det är den teosofiska uppfattningen. Vi har alla lika förutsättningar från början.
”Ja men det är inte sant”, tänker ni här, ”nej det är inte riktigt rätt. Jag föddes i en familj, där fanns det minsann inga möjligheter att studera, jag bodde i ett land där det var fullständigt kaos”, eller ”mina föräldrar kunde inte ge mig de möjligheter jag ville ha” eller vad det nu är för någonting. ”Min skolgång var inte att räkna med” eller vad det nu kan vara, det finns tusen och en variant. Men vi menar att utifrån det sätt vi bemöter saker och ting skapar vi våra nya förutsättningar. Det finns människor som i dag säger ”ja men livet är förutbestämt, det finns ingenting att göra, det är genetiskt betingat”, det har ni kanske hört. Vi kan inte göra någonting, vi kan lika bra sätta oss ner och dö, för allting är förutbestämt i stort sett.
Förutbestämt av vad? Frågar teosofin. Vad är det som förutsätter de genetiska betingelser som jag föds in i? Är det en slump att jag föds till mina föräldrar? Är det en slump att mina föräldrar bor i Ungern, i Sverige eller i Amerika? Är det en slump att jag är man eller kvinna? Är det en slump att jag lever i Malmö? Är det en slump att jag är här just nu? Knappast. Allt detta är enligt vår uppfattning karmatiskt betingat. Någonting har fört oss dit vi är. Detta något är vi själva. Det är våra egna steg, det är vår egen längtan, det är våra egna begär som har fört oss till den punkt där vi är i dag.
Men så
ställer vi oss den frågan: Hur kan det då vara att vissa har det så bra i
livet? De behöver inte lyfta ett finger, allting fungerar toppen. Men jag,
vad jag än gör blir det bara fel. Hur jag än bär mig åt så blir allting
galet, mer eller mindre. Vad är jag för en slags typ av människa? Vilken typ
av människa jag än är, om jag är den som har allting förspänt – född med en
silversked i mun – eller jag är en som får jobba hårt för att ta mig fram,
så är detta avhängigt av mina tidigare liv. Det är en del i den karmiska
processen.
2. Karma Yoga
För att komma tillbaka till det genetiskt betingade så kan man tycka ”ja men det är mina föräldrar, det är min barndom som har präglat mig”, det är de klassiska svaren. ”Jag är genetiskt betingad, jag kommer ingen vart, mitt öde är förutbestämt, och så hade jag en sådan tråkig barndom att jag redan är stämplad som den jag är, jag kan inte göra något annat.”
Det är här felet ligger. Det är sant att vi är genetiskt betingade, det är sant att vi kan ha haft en tråkig barndom som har skapat en viss typ av människa. Men utifrån teosofin så finns det en möjlighet enligt vår uppfattning till självstyrd utveckling. Vi kan göra allt som står i vår makt att förändra den situation som vi möter. Vi kan ha det hur svårt som helst, vi kan leva i Bosnien, vi kan leva i Somalia, vi kan leva i Pakistan, vi kan leva i stort sett här i Malmö också, och ha möjligheter till att utvecklas.
Det är vår attityd till den situation som karman har fört oss till som är det avgörande. För det finns faktiskt oerhört många svaga människor som kommer till jorden och som lever på institutioner och får psykiatrisk och terapeutisk hjälp men ändå kommer vidare på vägen, medan andra fastnar. Vi kan ta oss ur alla möjliga situationer genom det sätt vi bemöter vår karma eller livet varje dag. För det är de små, små situationerna som för oss vidare.
Teosofin är filosofiskt uppbyggd och eftersom vi är det Högre Jaget så har vi alltså en sida av vårt väsen som vet allt. Det finns någonting inom oss som ibland intuitivt förnimmer eller känner eller varseblir på olika sätt, att ”så här ska jag göra”. Det kan verka hur tokigt som helst. De flesta av oss har förmodligen inte kraften och modet att fullfölja den känslan, för det är så ologiskt och det strider mot alla regler.
Om vi lärde oss att mera lyssna till den inre rösten som finns i oss alla, den intuitiva rösten, så skulle vi kunna leva i enlighet med naturen på ett helt annat sätt. För det finns nämligen inom oss möjligheterna att komma förbi det vi kallar för vår karma. Ett annat ord för karma är ”vårt bagage” eller ”våra gamla räkningar” från tidigare liv. Tänk er att vi har varit här på Jorden i många olika liv under olika kulturer tillsammans, att vi har mött olika människor, att vi har haft olika familjeförhållanden, olika kärleksförhållanden, olika vänskapsförhållanden.
I de här olika situationerna har vi mött olika människor och alstrat olika energier, relationer med dessa personer. Dessa personer möter vi igen, liv efter liv i olika kombinationer för att utveckla vissa kvalitéer som teosofin menar att människan på ett eller annat sätt är bestämd att utveckla. Det finns alltså en mening med livet. Meningen är inte att vi ska födas och dö och sedan är det slut. Utan meningen är enligt teosofin att vi ska bli fullkomliga människor, vi ska bli hela människor.
Detta är inte någonting man hinner med på ett kort liv, inte två liv heller. Utan det krävs en serie av inkarnationer eller återfödelser för att bli en hel människa. Det krävs att vi har förmågan att reflektera och titta på oss själva. Att se vem jag är, hur lever jag, hur bemöter jag olika situationer? Hur kan jag hantera den livssituation jag befinner mig i? Hur kan jag bemöta min karma? Skapar jag ny karma – som hindrar mig i min utveckling – genom det sätt jag lever nu? Vad är jag för typ av människa?
E.M. Vad är vi för typer av människor? Om det nu är som P.B. säger, att vi har levt här många gånger på jorden, är det förmodligen så att vi har alstrat en hel massa karma. Tror ni att vi möter all denna karma på en och samma gång, på ett och samma vis? Tänk på alla människor som vi haft relationer med. Vi har blivit engagerade i många olika slags förhållanden, vänskapsförhållanden, kärleksförhållanden, ovänskapsförhållanden, vad det nu kan vara. Är det rimligt att tänka att vi ska möta all denna karma i ett enda liv? Det skulle förmodligen bli ganska besvärligt om vi fick allt på en enda gång.
Kommer ni ihåg den fina indiska berättelsen som finns i TR nr 29. Det var en indisk kungasläkt där en man som hade begått ett väldigt grovt brott skulle bestraffas med döden. Så här lyder historien på sidan 103 i TR 29: ”Det fanns en gång en österländsk konung som hade en son, som begick ett brott för vilket han skulle straffas med att dödas av en stor sten som skulle kastas på honom. Men eftersom det framstod att detta inte skulle gottgöra orätten eller ge lagbrytaren en chans att bli en bättre människa, gav kungens rådgivare rådet att stenen skulle krossas i mindre bitar och kastas på sonen och hans barn och barnbarn, allteftersom de var i stånd att uthärda det.
Så gjordes och alla var på sitt sätt inblandade i lidandet, dock tillintetgjordes ingen av dem.”
Då kan man fråga, varför skedde så? Tanken var kanske att man ska se karma från olika sätt. Karman kan antingen komma väldigt fokuserat och koncentrerat och slå ner på lagbrytaren, men den kan också fördelas på lagbrytaren i detta liv och i några av hans kommande liv.
Det
finns flera sätt att se på karmas tre olika/stora vägar än att se dem bara
som kroppsliga, själsliga och/eller andliga, och det är att se på karma som
vi har skapat i det förflutna – förfluten karma – karma som vi får just nu,
och kommande karma. Just nu har vi ett fysiskt instrument som gör att vi kan
uppleva hälsa eller ohälsa, vi har en fysisk kropp som gör att vi kan
uppleva på olika nivåer. Och vi kan bara möta den typen av karma som vi på
något sätt är kapabla att kanalisera. Det är den nuvarande karman,
det är den som vi möter just nu.
3. Karmiska speglingar.
Dessutom finns det karma från det förflutna som vi ännu inte har upplevt, det vi kallar för upplagrad karma som inte förändrar sig. När vi kommer tillbaka och har förutsättningarna för att avverka eller möta denna typ av karma, då är jordmånen rätt och då blomstrar de karmiska fröna, då får vi erfara den tidigare upplagrade karman. Sedan har vi den karma vi håller på och skapar just nu. Alla vi som sitter här i kväll, vi är hela tiden på väg att skapa karma. Även att välja att förhålla sig passiv och inte ta ställning är också ett ställningstagande. Så hela tiden finns alltså en process där vi skapar karma.
Karma betyder verksamhet, det finns alltså inte ett ögonblick där det är stiltje, utan hela tiden pågår processen. Och vad vi bör tänka på är att när vi kommer i kontakt med sådana tankegångar som teosofi, när vi kommer i kontakt med karmabegreppet, när vi kommer i kontakt med reinkarnationsbegreppet så rör sig allting i cykler. Gör det livet lättare för oss? Vad säger ni? Blir livet lättare för att vi får insikt om detta? Vad tycker ni som har hört den här idén, blir det lättare i vardagen?
A.P. Det blir lättare bara på ett sätt, att man upptäcker att ingenting längre är orättvist.
E.M. Och det kan vara en stor styrka, eller hur, även om det är svårt att ta till sig denna idé när problemen duggar tätt. Då är det inte så lustigt att tänka att det är hundra procent rättvist. Alla de obehagliga situationer som jag möter just nu är självskapade, och jag är här för att lära mig någonting av dem. Jag skördar någon slags verkningar. Men i det här ligger också tanken att vi inte kan utsätta oss för någonting som vi inte själv har haft del i. Och har vi haft del i att skapa det så finns också resurser inom oss att lösa problemen, att gå vidare och utvecklas i det. Så det är positivt.
Men det finns också en annan aspekt – det är kanske bara jag som upplever det så – som komplicerar tillvaron. Jag blir helt plötsligt medveten om olika typer av karma som påverkar mig, och det blir lite svårt att välja ibland, det är inte så lätt. Innan har jag kanske slumrat i någon slags lycklig okunnighet och sedan får jag ett litet korn av sanning som gör att jag ser på tillvaron på annat sätt, och sedan blir det lite kämpigare att välja. Väljer jag rätt eller väljer jag fel? Saker som vi kanske aldrig har tänkt eller reflekterat på tidigare får plötsligt en annan betydelse.
Detta är det stora problemet i vår tillvaro som människor, att vi måste välja mellan rätt och fel. Och hela livet är ett enda stort val, där inte en sekund blir vallös utan vi väljer hela tiden. Ofta är det också så att när vi börjar närma oss teosofiska idéer, inte bara när vi hör om dem i föredrag utan snarare när vi försöker omsätta dem i praktiken, då börjar problemen. Då märker vi alla motstånden vi har inom oss.
Den här segheten, den här trögheten, den här oviljan till att verkligen vilja förändra sig. Vi tycker det är tryggt och bekvämt i det kända. Det okända är lite skrämmande att hoppa ut i, det kräver också en viss ansträngning, och vi är kanske ganska lata till naturen. Det ska till en första ansträngning för att komma loss och göra någonting, men sedan upplever vi att det är skönt. Likadant är det när man ska omsätta teosofiska tankegångar och märker att man måste börja ändra på vissa saker i sitt liv. Man kanske inte kan göra allt man har gjort tidigare, och det räcker ju också en hel massa nya konfrontationer som man kanske inte har tänkt på.
Ett annat problem är när man ska förändra en vana. Säg att man ska sluta röka eller vill ändra på någonting annat. Just när man ska börja så händer något. Är det någon här som har upplevt att det precis då blir väldigt svårt? Att det alltid dyker upp en massa saker i vägen, som sätter igång den gamla vanan som vi har inneboende i oss.
Visst är det så att när vi ställs inför någonting som vi vill förändra, då går det lite trögare. Och helt visst är det så att när vi försöker omsätta teosofin i praktiken, då sker det ofta att en viss typ av vår karma accelereras. Men varför är det så? Jo därför att om vi har fått en uppvaknande medvetenhet om att det är vi själva som styr våra liv, då kan vi också möta karma på ett mer fokuserat sätt. Karman får en annan brännpunkt än om den ska mötas och brytas mot någonting som är omedvetet. Om det är någonting som är medvetet så står det ut på ett annat sätt och får något annat att brytas mot. Och det gör att saker och ting accelererar för oss. Helt plötsligt kan vi kanske uppleva att i vissa stunder finns det ett speciellt flyt i vår tillvaro. Vi ser bättre hur saker och ting fungerar, hur det kan fungera när vi är lyhörda inför oss själva och naturen och människor omkring oss.
Vi får också pinsamt nog en påminnelse om hur det kan gå när det inte flyter, när allting kärvar till sig, på ett mycket tydligare sätt än innan vi började med dessa tankegångar. Och ganska snart kan det välla upp en massa gammal karma. Det sägs att ju mer vi strävar i en riktning, ju mer vi gör oss själva till brännpunkter, desto fler möjligheter har karman att nå fram, accelereras och vecklas ut inför våra ögon. Det är därför teosofin också säger ”skynda långsamt”, vi ska inte ha brådska utan låta utvecklingen ske på ett naturligt sätt så att vi inte forcerar. Det är därför teosofin förespråkar att man inte ska forcera utvecklandet av psykiska förmågor.
Teosofin säger inte att det inte finns psykiska förmågor, men den säger att alla har de slumrande potentialerna inom sig. Alla kan utöva telepati, klärvoajans, healing och så vidare, och alla har sådana möjligheter. Men teosofin förespråkar inte att vi går in för att utveckla de förmågorna utan menar att de är förmågor som utvecklas på ett naturligt sätt i sinom tid, när vi har nått rätt balans och kunskap för att kunna möta och hantera dessa förmågor. När vi forcerar utvecklingen och väcker upp olika psykiska förmågor så aktiverar det en viss typ av karma som kommer att få vissa följder, och de kan skapa en sådan enorm turbulens att vi förlorar fotfästet.
Och det
är därför – ni vet när man ska bli en bra dansare så måste man ta ett steg i
taget – man måste lära sig att balansera mitt emellan höger och vänster fot
men dock ha kontakt med marken, vara grundad. Och en av teosofins
tankegångar är att vi ska bli grundade.
4. Vishnus sjunde inkarnation – Rama
P.B. Ännu några tankar om karma innan vi släpper ordet fritt till er. Ni har säkert hört talas om att det finns individuell karma, alltså vår personliga karma. Det finns också någonting som vi kallar för nationell karma, och det finns internationell eller världskarma. Hur hänger det ihop?
Min personliga karma har jag förhoppningsvis något så när under kontroll, jag förstår att den är knuten till mig personligen. Men vi ska också veta att det finns en kollektiv karma, en nationell karma där man är född i vissa länder med vissa kvalitéer, vissa egenskaper, vissa talanger och vissa för– och nackdelar. Dem är vi också genetiskt betingade av, de formar oss till viss del, de gör att vi får vissa särdrag. Det är någonting vi har skapat i det förflutna, i och med vi menar att vi kommer till jorden inte som enskilda individer utan vi kommer i stora grupper. Vi återföds kollektivt med dem vi har levt tillsammans med tidigare. Och på så vis föds vi givetvis in i olika system, i olika kulturer gemensamt.
Nu börjar de gränser vi kan se mer och mer suddas ut, världen blir mindre och mindre och världskarman blir mer och mer aktuell för oss alla. Vad som händer till exempel i Bosnien blir mer och mer vår angelägenhet. Vad som sker i Amerika kan vi ta till oss på grund av att media i dag har en sådan bevakning. Vi får information genom TV och radio och tidningar under dygnets tjugofyra timmar. Så var det inte förr i tiden utan på ett plan har jorden krympt, och samtidigt bombarderas vi av en mängd information som aldrig tidigare.
Vi kan på ett plan säga att vad som sker någon annanstans är redan min karma, eftersom jag ställs inför ett väljande om vad jag tycker. Jag tvingas hela tiden ta ställning till olika saker, i Palestinafrågan, i Bosnien, om serber, kroater och muslimer, i Somalia-frågan, överallt bombarderas jag av olika uppfattningar. Likadant med före detta Sovjet och kommunismens fall. Jag ställs inför stora val; vad tycker jag om det här och hur ska jag själv engagera mig i detta?
Allt detta är en del av vår karma. Jag har inte fötts till denna förändringens tidsålder av en slump, jag ska tvingas välja. För vi är i en övergångsperiod där gamla tankegångar måste bytas ut mot nya eller nygamla tankegångar. Gamla ursprungliga tankar som har varit rådande här på jorden kanske återigen blir aktuella. Och vi menar att karmabegreppet är en sådan tankegång som måste föras in i det politiska livet. Det måste föras in i människors dagsmedvetande, liksom reinkarnationsprincipen.
Vi kan inte få en helhetsbild om vi bortser ifrån att vi har levt tidigare. För hur ska vi kunna förklara all den orättvisa, den så kallade orättvisa som teosofin ser som rättvis? Hur ska vi förklara att det är rättvist att det är krig på olika platser på jorden, om vi inte tar med i bilden att de här människorna förmodligen har hållit på och bråkat med varandra under många många liv, och att det i dag bara en fortsättning på deras bråk.
Och vi som lever i Sverige, hur kan det komma sig att vi befinner oss strax utanför? Mitt i Europa pågår ett jättekrig inte så långt härifrån, en timme eller två med flyg. Vi kan förmodligen inte föreställa oss vilket enormt lidande dessa människor utsätts för, hur många människor som mister livet på det mest dramatiska och skrämmande sätt.
Det är
också en del av vår karmatiska bild; hur ska vi bemöta detta? Vad kan vi
göra för att hjälpa denna situation? Det är klart att vi inte kan sätta oss
ner och säga ”ja det är deras karma”. Ja visst är det deras karma, men vad
kan vi göra åt det? Den frågan måste vi ställa oss med detsamma. För det
skapar mycket negativ karma att låta bli att göra någonting. Om vi bara åser
vad som sker utan att engagera oss så är vi medansvariga.
5. Kalachakra mandala
Karmalagen är lagen om ansvar. Det är när vi börjar ta ansvar för våra handlingar som vi skapar positiv karma. Till skillnad från om vi inte bryr oss om vad vi gör utan bara tänker på oss själva – då menar teosofin att vi skapar negativ karma.
Vi kan välja, teosofin säger att vi har en fri vilja. Men det finns en kunskap – visdomsreligionen – som säger att vi återföds jämt och ständigt, vi kommer alltid tillbaka till jorden. Och de frön vi sår, dem får vi själva skörda.
Det är inte så att mitt liv inte har att göra med mig och att det är mina föräldrars, samhällets eller min uppväxts skull att jag är den jag är, absolut inte. Jag har fötts i en situation, jag går i den skolan, jag har de vännerna, jag ser ut så, jag är sådan på grund av de liv jag tidigare levt. Och hur jag blir i framtiden är direkt avhängigt på hur jag hanterar mitt liv i dag. Har jag en större insikt om karmalagen och om reinkarnationsprincipen, då tänker jag mig för. Hur vill jag att framtiden ska se ut, inte bara för mig själv utan för alla andra?
Vi ska lämna ordet fritt till er att ställa frågor. Om ni har några om ämnet karma så går det bra att ställa dem nu. Ordet är fritt.
M. Jag har suttit och funderat på en mycket väsentlig sak som har med karman att göra, och det är: I skolor, på arbetsplatser och i samhället så har vi i dag ett ökande problem med exempelvis mobbning. Då ställer man sig frågan: Vad säger karman om detta? Varför blir somliga mobbade och varför är det somliga som är mobbare. Och då är alltså frågan: Hur bra eller dåligt mår de som mobbar?
E.M. Det är en viktig fråga och den tar upp någonting som blir ett allt större problem. Just det här med mobbning, vad det är som gör att vissa personer råkar ut för det och andra faller i rollen att vara de som mobbar, det är intressant. Om vi tar ett par sekunder och funderar var och en så är det kanske många här som har varit utsatta för mobbning. Kanske någon här har bidragit till mobbning. Och jag tror att det finns båda potentialerna inom varje människa.
Och handen på hjärtat, hur lätt är det inte – man sitter i en diskussion på arbetsplatsen, i skolan eller bland sina vänner och helt plötsligt börjar det pratas om någon bekant som inte är närvarande. Någon bekant eller någon gemensam person som man känner till. Och hur lätt är det inte att man hakar upp sig på att se det negativa, och hur lätt är det inte som man ger energi till just det. Ibland när man försöker bryta den trenden på en arbetsplats så betraktas man som ganska udda, man får gå ut från kafferummet eller man får markera sin ståndpunkt med att det här vill jag inte vara med på.
Jag tror att de där tendenserna finns latenta hos oss alla, och det är väldigt lätt att glida in i det. Och jag tror inte att det finns något undantag här i kväll, utan vi är alla skyldiga lite till mans. P.B. var inne på att vi lever i dag i ett samhälle där många gamla normer och traditioner bryts ner, och vi är på väg att famla efter nya begrepp, nya ramar att hålla oss till. Det är alltid svårt i sådana brytningsperioder. Men det är kanske så att det som fattas i vår tid är just insikten och kunskapen om att vi alla innerst inne är ett och samma.
Vad jag då tycker är teosofins stora styrka är att den för fram enhetsbegreppet, att var och en har en inre gudomlig evig kärna och att denna inre kärna är identisk för oss alla. Om vi skulle försöka få dessa tankegångar genomsyrade i vårt samhälle så tror jag att mobbning mer och mer skulle falla bort av naturliga skäl. Därför att då mobbar vi också oss själva. Vi kan se oss alla som eviga pilgrimer som var och en strävar på sitt sätt. Vi har alla i vårt bagage positiva kvalitéer, men vi har tyvärr också en massa negativa tendenser som inte är så behagliga att titta på.Och om vi kan göra en ärlig inventering och våga se på våra brister så ger det en slags ökad tolerans mot andra, att andra också har det/olika sidor.
Vad är det egentligen som gör att en mobbare blir en mobbare? Är det rädsla? Är det inte ett behov av att hävda sig? Är det inte en osäkerhet som ligger i botten? Vad bottnar denna osäkerhet i? Bottnar den inte i att vi har glömt bort vem vi egentligen är? Vad är en sann självkänsla egentligen? Är det att bli egotrippad? Stiga fram, slå näven i bordet och först se till sina personliga behov? Eller är det att veta med sig att jag är en gudomlig individ? Jag måste träda fram och ta mitt ansvar som en gudomlig individ, ha respekt inför mig själv som en gudomlig individ.
Sören Kierkegaard, en av existentialisterna, sade att existera innebär att våga träda fram som människa, att våga vara närvarande med sig själv, att våga anta utmaningar, att våga vara annorlunda. Och jag tror att mobbaren känner både rädsla, okunnighet och osäkerhet.
P.B. Just det. Har vi fler frågor kring karmabegreppet eller funderingar i all anspråkslöshet? Eller vi är fullt på det klara med hur karmabegreppet hänger samman?
A.A. Mänskligheten har ju inte utvecklats så värst mycket trots alla karmaprocesser. Det finns samma rasinstinkter nu som förr.
P.B. Ja, det är sant. Och man kan fråga sig, hur lång tid behöver vi på oss som människor för att bli fullt utvecklade? Är det någon som har en aning om hur gammal människan är sett ur ett teosofiskt perspektiv? Är det någon som har en aning om hur gammal människan är enligt vetenskapens perspektiv?
A.A. Nu är det kanske sista sekunden för vår kultur?
P.B. Vetenskapen säger att människan är mellan fyra och fem miljoner år gammal. Det är de senaste rönen, och de förändras hela tiden. Men teosofin tar flera kliv längre tillbaka i historien och säger att människan är arton miljoner år gammal. Arton miljoner gammal som en tvåkönad fysisk varelse med ett medvetande som går att utveckla och som kan välja.
Vad har vi gjort under dessa arton miljoner år? Är den stora frågan. A.P. har svaret.
A.P. Just nu kom jag på någonting. När började karman?
P.B.
Det är just vad vi pratar om nu. Vår medvetna karma började vi skapa för
arton miljoner år sedan, när vi blev tänkare, när vi fick ett medvetande,
det vi kallar för Manas, när vi blev medvetna väljande
varelser. Sedan den stunden har vi alla som sitter i den här salen levt
hundratals gånger på jorden under olika kulturer. Tänk att vi har levt över
hundra gånger, ta det som en arbetshypotes att vi alla har levt minst
etthundra gånger på jorden i olika kulturer i Europa, Asien, Amerika och i
Afrika. Tänk att vi levt dessa hundra gånger under en oändligt lång
tidsperiod, under miljontals år. Varför har vi då inte mer kunskap om detta
kvar i oss?
6. Krishna – det själsliga Minnet
Teosofin är av en annan åsikt. Vi har all vår kunskap inom oss. Vi har samlat på den, vi har den i det vi kallar för det Högre Jaget. Den finns där i vårt medvetande. Ni har kanske sett på TV ibland hur man roar sig med att sätta människor i hypnos och få dem till att göra de mest märkliga ting. Man kan också sätta sig i hypnos och plocka fram saker och ting i ens eget liv som vi i vårt dagsmedvetande inte har någon som helst aning om och har glömt. Men erfarenheterna finns inom oss registrerade i det vi kallar vårt Själsliga Minne.
Teosofin kallar det för Reminiscensen. I det Själsliga Minnet finns alla erfarenheter. Problemet med oss är att vi är kluvna varelser, vi är minst två personer. Vi som är minst två personer har det lätt, men det finns de som är ännu fler.
Vi har alltså oerhört svårt för att identifiera oss med vårt sanna väsen – det Högre Jaget – den andliga biten i vårt väsen, den änglalika sidan, den goda sidan av vår natur. Det är mycket lättare i vår tid att identifiera sig med den mörka eller åtminstone den dunkla, själviska sidan, det lägre Jaget som drivs i huvudsak av de fyra principerna, och en längtan efter att tillfredsställa sig själv som den stora drivkraften.
Om vi hade lärt oss förstå att det finns så mycket god kraft och energi inom alla människor, även inom den mörkaste människa. Den största brottslingen eller syndaren på jorden har också ett högre medvetande, men han har stegvis brutit den silvertråd som förenar det Högre medvetandet med det lägre. Teosofi är en kunskap som lär oss att återuppbygga den kanalen. Teosofin lär också ut kunskapen om att vi inte är, som det står i Bibeln, stackars fattiga syndare som kommer hit med en arvsynd i sju långa led bakåt.
Vi
kommer hit exakt med de förutsättningar som vi har skapat oss själva i
tidigare liv. Det är ingen annan som lägger på oss bördan, det är inte en
gud som straffar oss, utan det är vi själva i våra beteenden, i våra val i
det förflutna, som inte har förstått att använda sig av andliga kvalitéer.
Vi har dragits i en riktning mot det materiella och därför har vi alstrat en
sådan karma. Den karma – vår arvsynd – som symboliskt beskrivs i Bibeln och
som finns i sju led, är någonting som teosofin relaterar till den
atlantidiska epoken.
7. Michelangelos bild på syndafloden
Innan vår civilisation fanns i det förflutna, för tio- femtontusen år sedan en kultur som vi bara kan läsa om i myter och legender. Platon talar bland annat om Atlantis. Var det verklighet eller myt? Teosofin omtalar en stor kontinent, en civilisation som fanns ute i Atlantiska havet, och den var större och längre kommen än Europa och Amerika är tillsammans i dag. Det var här vi i förflutna liv missbrukade den kunskap vi hade uppnått, och därmed förföll hela civilisationen. Och detta är egentligen vad som ligger till grund för det bibliska resonemanget om arvsynden.
Så det är den karman, alltså de obetalda räkningarna som vi måste avbetala först, innan vi kan komma fram till ljuset. För när vi en gång har frigjort oss från den gamla karman så kommer det att visa sig, liksom vi kommer att märka mer och mer allt efter som tiden går, att nya själar föds in till jorden. Och de har inte den karma som många är bärare av eller som vår tid i stort sett fram till nu har varit bärare av.
Vi är inne i Vattumannens tidsålder. Det är en ljusets tidsålder som innebär att gamla system åker ut. Nya system är på väg in och vi står mitt emellan. Vi ser hur kommunismen åker ut, och vad kommer tillbaka? Något än värre, det är fullständigt kaos. Vi står liksom i ett tvärdrag mellan någonting gammalt som har åkt ut och någonting nytt som åker in, och vi vet inte riktigt hur vi ska hantera livet. Och så är det på alla nivåer.
Därför är det inte lätt att svara på: Varför har vi inte lärt oss någonting under de här liven? Det kanske vi har, men kollektivt sett har vi kanske inte lärt oss så mycket. Men det räcker att ett ljus inkarnerar på jorden och förmedlar en ny väg. Tänk bara på Mahatma Gandhi som fick ett flerhundraårigt imperium – det brittiska – att falla på knä. En liten spenslig hindu med sin get som han tog med sig till London. Han åstadkom fredsavtal och medverkade starkt till att Indien blev en självständig stat.
Men tittar vi på Indien så sköt man bort Gandhi, för han var för farlig. Ser vi på Indien i dag, har vi annat än kaos i Indien? Titta på Sovjetunionen, där tog man bort alla gamla värden och det kommunistiska väldet delades upp i nya stater, men vad har vi för någonting istället?
Om man inte kan byta ut det gamla mot något nytt som är bättre, då ska man inte ha så brått, då kommer man tillbaka till den där stenen som E.M. talade om. Det är bättre att ta karman i små doser än att kasta hela stenen genast och inte ha någon möjlighet att bemöta det nya eller ha någonting nytt att föra in.
I dag råder en mycket stor kamp om själarna i kommunistväldet. Den rysk-ortodoxa kyrkan kontra den katolska kyrkan genomgår en mycket stor kamp om de människosjälar som finns där. Ni kan inte föreställa er vilken maktkamp som försiggår på den nivån, där man försöker få ut en tankegång bland folket som tror sig uppleva frihet, men som byter ut ett kommunistiskt välde mot någonting helt annat. Vill vi göra likadant? Man kan se samma tendenser i svensk politik i dag.
Om det inte finns vad vi ibland brukar kalla parapolitik, alltså en politik som tar hänsyn till de kosmiska lagarna, utan bara bygger på partipolitik, min lilla grupp av människor som tänker antingen kapitalistiskt, socialistiskt, kommunistiskt eller något annat, då får vi ett resultat som är kaos. Men det är också nödvändigt att rasera för att kunna bygga upp någonting nytt. Vi lever i en tid som är oerhört skiftande karmiskt sett.
Karma betyder verksamhet, handling, ständig rörelse. Det gäller för oss i en tid som vår att ha ganska klart för oss: Vad stöttar vi, vilka val gör vi? Vad är väsentligt för oss? För dessa val bildar framtiden. Framtiden bildas inte, eller bladen i ”Framtidens Bok” skrivs inte av några andra än oss, vi som lever nu. Det är vi som tillsammans avgör hur framtiden kommer att se ut, inte bara för oss själva utan kollektivt, internationellt. Det vilar enligt vår uppfattning ett mycket stort ansvar inte enbart på en individ, utan på alla människor kollektivt.
Titta hur vi behandlar djuren. Vad tar vi för ansvar för djuren? Tänk på vivisektion, djurförsök. Tänk hur många djur vi äter upp, tänk hur många vi använder som skor eller som livremmar. Tänk hur vi behandlar naturen, med försurade sjöar som följd. Tänk på ozonlagret, tänk på hur hela naturen ser ut. Tänk vad vi har gjort med ett industrisamhälle på hundra år. Otroligt. Vi kan bara tänka oss den karmiska bilden framåt i tiden om vi inte gör någonting åt det. Tack och lov så finns miljörörelsen, det finns krafter i verksamhet. Men det är vi som måste ta itu med saker och ting, det ändrar sig inte självt.
Det går inte att säga att det är fruktansvärt med krig utan att själv på något sätt försöka engagera sig. Nu ska inte alla åka ner till Bosnien, för det lär inte hjälpa, men vi kan börja tänka i fredstermer, i frid mer än i våld. Och vi kan börja med det på ett inre plan, för enligt teosofin är det tankarna som är de yttersta byggstenarna i naturen. Det är på tankeplanet den verkliga verksamheten sker. Det som sker senare på det fysiska planet är självfallet någonting viktigt, för det behövs givetvis en harmoni mellan ord och handling och tanke. Men om inte de rätta tankarna, som Buddha beskrev i sin ädla åttafaldiga väg, om inte rätta tankar finns, då får vi inte rätta handlingar i ledet längst bort.
Därför menar teosofin att en visdom, en gnosis, en kunskap är mycket viktig att skaffa sig, en karta, en bild av hur världen ser ut eller hur mitt inre ser ut, för att byta ut det som är fel eller det vi skulle vilja förändra till någonting bättre. Med tanke på karmalagen så har vi alla möjligheter att skapa en reaktion, en återverkan till något bättre, genom att ha en klar förståelse av att allt vi möter är självskapat. Det finns inte ett dammkorn som har fallit fel, som Buddha sade. Allt som sker har ett syfte, det är att undervisa oss. Men så snart en undervisning är avklarad måste vi gå vidare.
E.M. Vidare kommer vi också att gå nästa vecka. För er som vill gå vidare på ett mer aktivt sätt så ska vi nästa gång tala om Vad är meditation? Meditation är ett sätt att kunna höja vakenheten, medvetenheten i vardagslivet för att bättre kunna göra vad som stämmer överens med den andliga själsliga dimensionen inom oss. Så de av er som känner för att veta mer om vad meditation är, sett ur ett teosofiskt perspektiv, är varmt välkomna till nästa onsdag.
P.B. Jag vill också tillägga att från och med oktober månad kan den som är intresserad delta i Dharmagruppen, som är en specialgrupp vi har mellan klockan sex och sju varje onsdag innan mötena. Vi startar alltså en ny Dharmagrupp första veckan i oktober och anmälan kan lämnas in i kväll.
E.M. Det går bra att komma med intresseanmälan. Studiegruppen bygger på kontinuerliga regelbundna studier, Jag avrundar med att säga tack för att ni har varit här och lyssnat och gjort den här kvällen möjlig för oss alla. Tack ska ni ha.
[Sammanställt den 30 oktober 2010]
Källor:
Brev som hjälpt mig, del I, av William
Judge
Den Hemliga Läran, av Helena Blavatsky
Ljus på Vägen, av M.C.
Nyckeln till teosofin, av Helena Blavatsky
Teosofins Ocean, av William Judge
Teosofisk Ordbok, av Helena Blavatsky
Karma – lagen om orsak och verkan, TR nr 2
Karma – Universums yttersta lag, TR nr 29
Karma och reinkarnation, TR nr 46
ARCANAs
föredragsserie |
|
SERIE 1: |
12. Helena Blavatsky |
SERIE 2:
20. Pistis Sophia
21. Paracelsus
23. Astral berusning
SERIE 3:
25. Teosofin och den nionde insikten
26. Spiritualism och channeling
27. Omar Khayyam och sufismen
28. Reinkarnationsminnen och hypnos
29. Mystiker eller medium
30. Den Vita Logen - ett Heligt Brödraskap
31. Jakob Böhme
32. Vit eller svart Magi
33. HPB och Tystnadens Röst
34. Meditation, drömmar och visioner
35. Cornelius Agrippa
36. Avatarer och Kristusväsen
SERIE 4:
37. Den Hemliga Läran och konsten
38. Patanjalis Yoga-system
39. Atlantis - myt eller verklighet?
40. Den avslöjade Isis
41. Karmalärans Mysterium
42. Miljö och hälsa
43. De invigda Mästarna
46. Thomasevangeliet
ARCANAs föredragsserie började utges höstdagjämningen 1995 och kan beställas från:
TEOSOFISKA KOMPANIET Roslins väg 6, 217 55 Malmö. Tel 040 26 22 11 eller 070 376 47 47
_____________________________________________________________________________________
| Helena Blavatsky Online | William Q Judge Online | Robert Crosbie Online | B P Wadia Online | ULTs hemsida | ARCANAs föredragslista
Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad
2014-03-23