En teosofisk föredragsserie från
Malmölogen U.L.T.
© 1999 Online-versionen • Teosofiska Kompaniet Malmö
Greven
av Saint Germain
Föredrag hållet i Teosofisalen, Kärleksgatan 1, Malmö, den 9 november 1994
Nr 8 • Serie 1 • November 1999 • ISSN 1401-3835
[I denna utskrift har en del redigering gjorts från kassettinspelning nr 240 för att göra föredraget så lättläst och begripligt som möjligt.]
INLEDNING
E.M. Vi hälsar alla varmt
välkomna i kväll till ännu en afton där vi ska ta upp en stor teosof och mystiker
genom tiderna. Det är ingen mindre än greven av Saint Germain vi ska prata om i kväll,
och i anslutning till denne store Adept har vi tagit fram tre stycken temanummer av
Teosofiska
Rörelsen. Vi har tagit fram ett nummer som handlar om Mästarna och vi har
tagit fram ett annat som handlar om Astralkroppen, framför allt då den permanenta
astralkroppen. Vi har också tagit fram ett nummer som handlar om Livselixiret. Det
är ju så här, att ska man bemästra konsten att medvetet gå från ett århundrade till
nästa, då får man nog ta sig en dos av det här Livselixiret. Så de här tre numren
tycker vi knyter an på ett fint sätt till kvällens tema, och de finns i kväll också
till specialpris.
Av övriga sammankomster den här månaden har vi nästa vecka Den Sjunde Impulsen, som är en speciell sammankomst, och den 23 november penetrerar vi Reinkarnation och karma. Den sista onsdagen, 30 november, är en kväll i serien Ockulta Samtal, där vi går in på Materialiseringar och ockulta fenomen. För den som är nyfiken på Dharmagruppen och vill vara med nästa onsdag tar vi upp en artikel som heter Mahatmorna som ideal och verklighet, där vi fokuserar på vad Mästarna är för någonting och vårt eget förhållande till Mästarna. Dharmagruppen är en studiegrupp vi har mellan klockan sex och sju, alltså innan själva föredraget. Alla är varmt välkomna, och vill ni sätta er in i artikeln i förväg så är det en stor fördel för att kunna få ut så mycket som möjligt av studiegruppen.
Som de flesta vet så bandar vi alla föredrag, och det är fritt fram att utan kostnad låna ett band i veckan. Kostnadsfri är också all vår verksamhet här. ULTs hela policy och tankegång följer en andlig tradition, där man inte tar betalt för föredrag eller någon förmedling av kunskap, utan allting bygger på en frivillig insats från var och en av oss. Det är vi tillsammans som gör det här möjligt, genom att bidra ekonomiskt eller med energi eller med frivilligt arbete, det finns alltid någonting att göra. Som en del kanske har uppmärksammat så är vi i akut behov av städhjälp, så frivilliga "städare" får gärna kontakta mig efteråt.
En annan sak vi kanske också ska säga är att ULT framför allt är en teosofisk skola, där man inte har någon ledare som bestämmer vad man ska göra, utan det finns ett ursprungligt teosofiskt budskap förmedlat av Helena Blavatsky och William Quan Judge, som vi som studenter i teosofi försöker följa. Det är då vår egen sak att under så stor individuell frihet som möjligt förstå de filosofiska begreppen så gott vi kan. Anledningen till detta är ju att allt efter som vi växer i vår andliga strävan så blir också vår förståelse större, och därför är det viktigt att var och en ges frihet. Samtidigt finns behovet av att vi närmar oss varandra och studerar gemensamt, eftersom vi alla har olika pusselbitar av de stora sanningarna och kan hjälpa varandra i den här processen.
Jag ska inte säga så mycket mer just nu utan lämnar ordet över till den som ska läsa Deklarationen, och det lär väl bli jag själv. Deklarationen är en sammanfattning av den inriktning och strävan som ULT står för, och man kan säga att det är denna sammansatta text som, när man studerat ett tag och om man sympatiserar med den, leder till en gemenskap, och är det band som förenar oss på det yttre planet liksom med andra studenter inom ULT. På det inre planet är det förverkligandet av ett universellt broderskap, att vi kommer närmare varandra och Mästarna, som är kännetecknande. Man kan också teckna sig som Associerad medlem inom ULT. Det innebär heller inga avgifter och inga åtaganden mer än de man själv känner att man vill bidra med.
ULTs DEKLARATION
Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter.
Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den skall hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare förverkligande av SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap.
Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära, och har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar.
Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja enigheten.
Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön, ställning eller organisationstillhörighet, och
den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och som genom studier och på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra.
Den sanne teosofen tillhör
ingen kult eller
sekt men tillhör likväl dem alla.
E.M. Så kommer vi till själva föredraget, och efteråt ges det möjlighet att komma med frågor och funderingar.
GREVEN AV SAINT GERMAIN
P.B. Ja, då ska vi försöka bena upp frågorna kring den kände och mytomspunne Saint Germain. Vi har ju lagt fram en serie föredrag där vi håller fram Stora teosofer genom tiderna, och sist talade vi om Paracelsus, den store mystikern på 1500-talet. I dag ska vi prata om en man, Saint Germain, som vi faktiskt vet väldigt lite om. Vi brukar här på tavlan anteckna födelseårtal, vad de gjorde och sådant, men skulle vi skriva allt vad han gjorde så blir det ganska komplicerat. Vi vet inte riktigt vad han egentligen hette, vi vet knappt under vilka tidpunkter han verkade. Det är klart att vi har många Saint Germain-namn, vi vet att han köpte sig titeln greven av Saint Germain av påven. Detta är kända fakta. Men han tog sig en mängd olika namn under den tid han verkade, av olika anledningar som vi kan gå in på senare.
Det som är speciellt intressant i teosofiska sammanhang är att vi ser Saint Germain som en person som på 1700-talet hade en mycket specifik uppgift. Han hade nämligen till uppgift att se till och övervaka arbetet av speciellt två personer, och de personerna var Cagliostro (1748 -1795?) och Franz Anton Mesmer (1734 -1815). De var alltså verksamma mot slutet av 1700-talet, och i teosofiska kretsar sägs att de sista 25 åren av varje århundrade görs en speciell aktivitet att sprida andlig kunskap. Detta har gjorts sedan 1300-talet, med initieringen av Tsong-kha-pa från Tibet, och ett ockult inflytande har således förts hit till västerlandet av en mängd olika individer.
Vi ser då Saint Germain som en ledande karaktär, en oriental och mystiker som på många sätt gestaltar precis den fulländade Mästare eller Adept man alltid talar om inom teosofiska kretsar. Det är svårt för oss att riktigt följa upp vad han sysslade med, men man har klart för sig att Saint Germain arbetade väldigt högt uppe i regeringskretsar. Han var bekant med många av den tidens kungar, drottningar och prinsessor. Han hade också ett stort inflytande över politiken, som då inte bedrevs så mycket av politiker utan av kunga-familjer i olika länder, huvudsakligen i England, i Frankrike och i Tyskland. Man vet att han reste till Indien två gånger, han var verksam i Ryssland under ganska lång tid och såg till att det blev ordning och reda i de leden, kan man säga.
Han grundade med hjälp av Cagliostro, som fortfarande betraktas som en charlatan, en hel del frimurarloger, och särskilt utifrån det arbetet är det intressant att studera vad Saint Germain egentligen sysslade med. Det är till exempel allmänt känt att han hade en förmåga som många inte känner till: han var oerhört duktig på att spela piano, och han lär till och med ha gjort en del kompositioner som sedermera hamnade i Tjajkovskijs händer. Han spelade fiol som vilken Paganini som helst, sägs det. Han hade också en hel del andra dolda förmågor. Det finns bland annat berättelser om hur han skriver brev med både höger och vänster hand, och han kunde till och med skriva två helt identiska brev med varsin hand. Man kunde sätta dem mot varandra och se att det fanns inte en bokstav som var fel. Han kunde skriva exakt, precis som om det var tryckt ifrån en kopparplatta, som man hade på den tiden.
Han hade alltså ockulta förmågor till sitt förfogande. Man kan också säga att han på många sätt lyckades fånga sin samtids uppmärksamhet. Det fanns ingen som inte lyssnade på honom, om det var kungafamiljen i Tyskland eller om det var Ludvig XVI eller det var någon i Ryssland, Katarina eller någon annan, så hade han hela tiden en förmåga att verka precis vid övergångsperioder, när saker och ting hände. Det var precis som om han liksom rörde sig i tiden, och där han var just då, eller strax efter eller strax innan, skedde stora förändringar. Det sägs att han kunde omvandla, det vi inom alkemin kallar för transmutation, bly till guld, och enligt mångas vittnesmål hade han förmågan att förvandla föremål som inte var av guld till guld, mitt framför näsan på folk.
Man säger att han hade förmågan att hålla sig ung, det var det som E.M. inledde med lite grand, då hon talade om Livselixiret. Vi säger inom teosofin att det var en man som verkade på ett ockult sätt under flera århundraden – vi har alltså dokumentationer från början på 1700-talet, men vi vet också att han var verksam i slutet på 1600-talet. Det finns uppgifter om att han var verksam i London på 1800-talet, och det finns till och med uppgifter som sträcker sig ännu längre fram än så. Men vi ska sammanfatta eller försöka hålla oss lite grand till hans verksamhet speciellt under 1700-talet, för det är i stort sett där hans stora arbete är mest uppmärksammat.
Det är inte bara att han gjorde fantastiska saker under den tiden, utan vad som är mer intressant för oss att lägga märke till är hans enorma engagemang. För man kan fråga sig om han rent av hade förmågan att förändra tidsskeden, förändra historiska skeden. För om han hade det, vad har vi då för uppfattning om vår karmalag? Om han kunde komma upp ur jorden och vifta med sitt lilla trollspö, om han nu hade ett sådant, och förändra livssituationer, vad är det då som egentligen händer i det karmatiska skeendet. Om en person som just Saint Germain hade förmågan att ändra förhållanden, hur är det möjligt, eller vad är det egentligen som sker när personer av en sådan kaliber framträder? Vi har inte sett en sådan karaktär sedan hans tid, får vi väl lägga till. Ja, kanske en och annan, men inte är det många som har haft ett så stort inflytande över människor, och speciellt i Europa.
Man kan fråga sig vad han skulle ha sagt om vår omröstning om ett par dagar i EU-frågan, som också är en anslutning i Europa-frågan, kan man väl säga. Han var alltså en man som redan på 1700-talet försökte att med fredliga medel förena Europas stater på sitt sätt, genom att skapa lösningar på en nivå som vida överstiger vårt sätt att förstå saker och ting. Hans motivation i allt han sysslade med var att skapa fred mellan England och Frankrike, mellan Frankrike och Tyskland och mellan Ryssland och Tyskland och så vidare. Alla dessa olika småländer som fanns på den tiden – vi har nog svårt att föreställa oss ett Europa som fanns på 1700-talet.
Saint Germain kunde utföra saker och ting ungefär som Blavatsky också kunde på sin tid, det vill säga materialisera föremål likt en alkemist, han var vida känd för sina materiali-seringar. Han kunde alltså skapa olika ädelstenar, han hade en ockult förmåga som han använde. Till exempel när han skulle ha bjudningar i Paris och på andra håll så skickade han inbjudningskort, och på inbjudningskortet kunde det sitta både diamanter och ädelstenar och allt möjligt. Det var ju inte så illa att få en sådan inbjudan. Och när man kom till själva tillställningen så kunde det till och med där man hade sin bordsplacering, ligga ädelstenar, pärlor och annat sådant som bara de väl bemedlade hade råd med. Men det var ju i och för sig de som kom dit också. Detta var alltså ett sätt att chockera och provocera.
Vi får tänka på att under den tiden, bland de människor som styrde och ställde, var det en oerhörd dekadens på många sätt. Det fanns den fattiga arbetarklassen och så den mycket, mycket rika överklassen. Och för att fånga de rikas uppmärksamhet så var det kanske tvunget, som han gjorde i många fall, att handla på detta mycket excentriska sätt. Det sägs till exempel att han var på en mängd bjudningar, men det är ingen människa som har sett honom äta någon gång, och än mindre dricka. Han rör sig i alla dessa kretsar där det mest intressanta egentligen var att sitta och konversera och äta. Där rör han sig och påverkar historiska beslut och annat, men ingen har sett honom göra det mest anspråkslösa, att äta.
En annan sak som också är intressant att notera är kopplingen med Orienten. Det sägs bland annat att han var i Persien under flera år och studerade under shahen, och att det var där han lärde sig de alkemiska processerna eller alkemins grundprinciper. Mycket intressant. Han reste till Indien en andra omgång med några engelska personer, och där lärde han sig enligt egen uppgift dels sanskrit och en hel del andra orientaliska språk. Han har också sagt att han har varit långt borta i Kina. En man som på den tiden rörde sig i sådana sällskap som societeten i Europa, rörde sig bland de högre skikten i regeringskretsar, bland kungar och prinsar och hos shahen av Iran och så vidare, måste ha varit något alldeles extraordinärt. Han tog sig även långt bort till Kashmir.
Det finns teosofiska texter som menar att han så småningom, under sin sista tid i Europa, helt krasst sade att det kommer att dröja ungefär 85 år innan jag dyker upp igen, och under tiden kommer jag att bege mig till mina vänner i Orienten. Och det är ganska märkligt att han över huvud taget inte syntes under den tiden i Europa, efter att ha varit en mycket, mycket eftertraktad person överallt inom Europas societet.
Sedan kan man fråga sig, varför dyker han upp? Ni vet kanske att det har skrivits en mängd olika böcker om Saint Germain, den ena mer fantastisk än den andra. Jag vet att några här har läst både en och flera biografier över Saint Germain, och det har gjorts många påståenden i hans namn. Men vad vi tycker är mer intressant att fokusera på är: varför är det så att han träder fram i Wien under ett namn och när han verkar på andra ställen under ett annat namn. Vad finns det för anledning att uppträda på det sättet? Vad är syftet? Är det för att lura andra människor, eller vad är det frågan om? Varför rör han sig i olika kunga-familjer för att förmedla tankar om filosofi, tankar om alkemi, tankar om Livselixiret och om De Vises Sten? Alla de här idéerna står ju för de hermetiska kunskaperna, de är symboliska namn för helt andra saker. Vi som har studerat esoteriska traditioner vet att det är bara samlingsnamn för en hel mängd andra saker.
Hur kan det komma sig att han överallt blir mottagen med öppna händer, med öppna famnar? Överallt rör han sig i de högsta kretsar, och överallt växer det upp mer eller mindre hemliga sällskap, då inte bara frimurarna, som är knutna till honom och hans texter och hans filosofi. Vad är det egentligen han håller på med? Hur kan det vara så att en individ under flera århundraden, med hjälp av ett Livselixir, kan hålla sig fysiskt levande? Det finns berättelser om grevinnor i Frankrike som hade sett honom 50 år tidigare, och själva tittade de sig i spegeln och konstaterade att "Jaa, det har hänt en hel del". Men om man tittade på Saint Germain så hade det inte hänt speciellt mycket, han såg ut ungefär som för 50 år sedan. Ganska fantastiskt.
I vilket fall som helst så kan man konstatera att den mannen, eller det han står för, besitter förmågor eller kunskaper som vida överstiger det normala. Man kan fråga sig: är det över huvud taget möjligt att ha en fysisk kropp som sträcker sig över flera århundraden, är det någonting som vi bara har hört om Saint Germain? Knappast. Det finns berättelser i Kina om folk som blir hur gamla som helst, det finns berättelser i Bibeln om hur man kan bli mycket gammal. Det finns berättelser i de arabiska texterna, i sufi-litteraturen, att man kan bli många hundra år gammal. Khadir blev 800 år gammal, han var en sådan där figur som dyker upp i varje århundrade och förmedlar vishet till många arabiska mystiker.
Så man kan klart se att även Saint Germain faller inom den kategorin, att man kan leva mycket länge. Teosofin säger rentav att man utan större problem kan förlänga sitt liv eller leva i en fysisk kropp åtminstone i 400 år utan några större problem, om man har kunskap om ockult kemi. Vi får väl utgå ifrån att den som har Livselixiret i sin hand verkligen äger kunskapen om hur man kan förlänga sitt liv. Men vi kan här fråga oss, vad är meningen med det? Är det kanske så att Saint Germain även i framtiden, som några hävdar, kommer att spela en mycket stor roll? Och att han, på grund av den insikt som finns, genom kontakter och förstahandskunskap under flera århundraden, har en annan möjlighet att påverka skeenden än han annars hade haft.
Allt det här är ju frågor som man börjar undra över, när man har läst fyra, fem biografier om Saint Germain. Vad är egentligen syftet med hans liv? Vad är syftet med att skapa den här mytbildningen? Eller är det så att man försöker över huvud taget inte att skapa någon myt? Ja, det kan man ha delade meningar om. Jag ska inte på något vis trötta ur er med alla dessa årtal där han dyker upp och finns med i olika viktiga sammanhang. Man kan bara lägga märke till att han finns med i alla viktiga sammanhang under hela 1700-talet, framför allt i Ryssland och i England. I Frankrike är han också med under mycket speciella förhållanden, och han är också med och rör sig i Tyskland och arbetar där med en viss prins, som ger honom mycket stora förutsättningar att forska fritt.
Man kan fråga sig, varför är det så att om han nu till exempel, som Blavatsky skriver på flera ställen, hade till uppgift att övervaka och leda den impuls som 1700-talet var mäktig att föra fram, hur kan det komma sig att Cagliostro och hans hustru hamnar bakom lås och bom? Varför råkade Anton Mesmer så illa ut som han ändå gjorde i slutet av sin karriär? När Saint Germain däremot slipper undan, det är ingen som rör honom över huvud taget. Det finns ingen inkvisition som jagar honom, det är ingen som kommer åt honom. Man ska veta att om man förflyttar sig i tiden, som han gjorde, och använder kanske ett dussin olika namn, då har man ju skapat sig en speciell identitet. Det är ganska populärt i dag att tala om Saint Germain, det ska vi veta.
Men vad är det egentligen som kännetecknar en Adept? Vad är det för kvaliteter, vad är det som utmärker en Adepts verksamhet? Är det att skrika högt att "jag är en Adept"? Knappast. Är det att prata om vad man sysslar med? Nej, det är nog mycket viktigare att man arbetar bakom ridån, bakom scenen, i det tysta och inkognito. Då får man i stort sett mycket mera gjort än om man skulle träda fram mer eller mindre öppet. Han gjorde bådadera. Hela tiden måste vi försöka samla ihop förståelsen kring "varför fanns Saint Germain"? Vad är det för mening med hans verksamhet? Varför är det så att han fortfarande fortsätter att fascinera oerhört många människor och olika rörelser? Vad är det som gör att det finns en så magisk dragningskraft hos denna människa?
Förmodligen får man leta efter många svar på den frågan. Ett svar kanske är att det är en mycket, mycket stark och högt utvecklad individ, som vi alla karmatiskt är knutna till. Vi är alltså knutna, om vi vill det eller ej, till den tid som vi lever i. Det sägs att varje land har åtminstone en Adept, och att det finns olika arbetsfält där Adepter på olika nivåer verkar. Det finns dessutom regioner som är mer eller mindre uppdelade till olika Mästare. Det finns också Adepter och Mästare som så att säga övervakar en hel grupp andra Adepter.
När man tittar på Saint Germains arbete kan man nog konstatera att hans uppgift i mångt och mycket har varit just att förmedla kunskap och initiera olika frimurargrupper i London, i Paris, i Wien, i Berlin, i S:t Petersburg och så vidare. Det är ingen liten uppgift att hålla en hel kontinent, eller åtminstone hela Europa under sina andliga vingar.
Det står helt klart att frimurarna har spelat en mycket stor roll i den tidens historiska utveckling, och det är också ganska klart att personer som Lafayette och andra, som reste från Frankrike till Amerika, bidrog till den amerikanska oberoendeförklaringen. Hela den amerikanska deklarationen, som är ett manifest från 1776, är sammanställd av frimurare. Se till exempel på dollarsedeln och dess symboler, hur ser den ut? En stor triangel med ett öga. Gå ner på Gustav Adolfs torg och titta på väggen till frimurarlogen, hur sigillet där ser ut. Man får stå och titta noga, för det syns bara i en liten gränd i dag, men förr såg det annorlunda ut, när man kunde se det på avstånd.
Det finns alltså en stor koppling mellan frimurare och uppbyggnaden av just den universella tanken, som även teosofin ställer upp på, att man ska hålla isär religionen å ena sidan, och stat och politik å andra sidan. USA eller Förenta Staterna är väl ett av de få länder där man åtminstone i sin deklaration har skiljt stat och religion åt. Även om man försöker föra in oerhört mycket av de religiösa idéerna i amerikansk politik och i amerikanskt liv, så kan man konstatera att deklarationen som sådan är religiöst oberoende. Och frimurarna arbetade faktiskt utifrån det konceptet från början. Det fanns alltså en given linje, en motpol till kyrkan.
Man ska inte glömma att vad det handlade om var att försöka bygga upp en organisation, en så kallad inre organisation, en esoterisk paraplyorganisation, där högt utvecklade intellektuella personer med olika läggningar kunde ansluta sig under många olika former av initieringsgrader för att inte råka illa ut under den mörka tiden, 1500-, 1600- och 1700-talet. Denna tid var oerhört viktig i Europa, där denna inre sammanslutning fanns verksam, och tack vare den kan vi i dag leva ett sådant fritt liv utan kyrkans inblandning. Denna inre krets har också satt sina spår långt borta i Amerika och på andra håll.
Och vem vet och vem kan över huvud taget säga vilken roll Saint Germain har spelat i detta sammanhang? En person som Saint Germain kommer förmodligen att fascinera oss oerhört mycket i framtiden. Och det sägs bland annat i en artikel av Blavatsky som just handlar om Saint Germain och är hämtad ur en bok som heter A Modern Panarion, [Greven av Saint Germain s 371-374] i slutet av artikeln vilken är en del av allt det material som finns, sägs att det i framtiden kommer att upptäckas (och det är spännande just med tanke på den utveckling vi i dag har i Ryssland), dokument som kommer att på ett mycket speciellt sätt bekräfta och styrka hela Saint Germains arbete och hans syften, och även visa vilken karaktär som ligger bakom alla hans aktiviteter.
Så vem vet vad som kommer att dyka upp i form av manuskript. Det har ju hänt en hel del sedan Sovjetunionen kollapsade, och vi har alla de olika stater som växt fram ur före detta Sovjetunionen, som Ukraina till exempel. Vi kan med glädje konstatera att teosofin nu är fri i Ryssland och i Ukraina, som var Blavatskys hemland. Det är helt klart att den information som fattas – skriver Blavatsky, och redan på hennes tid fanns det många luckor i det arbete som Saint Germain utförde – finns bevarade, och det finns en mängd skrifter bevarade bland vissa grupper.
Blavatsky nämner bland annat en del esoteriska grupper i London och att det finns särskilda bibliotek. De som är initierade i detta kan ta del av en hel del undervisning än i dag, liksom på Blavatskys tid, där vissa saker bara inte går att förmedla helt öppet. Idéer som över huvud taget inte ges ut mer än till de utvalda, om man med det menar personer som genom löften och på annat sätt förbinder sig att inte avslöja sina insikter.
Att vara invigd är inte någonting som vi ska förlägga till 1700-talet eller någonstans i Tibet, utan det är någonting som försiggår och finns mitt ibland oss. Vi ska inte tro, för att vi har närmat oss mystiken på ett eller annat sätt, att vi har fått mer än en liten, liten del förmedlat till oss. Det finns säkert oerhört mycket mer, om vi bara tar de steg som krävs så att vi kan få del av den undervisning som finns. För det finns en djup koppling mellan Blavatsky och Saint Germain och även Cagliostro, för att nämna tre personer som på något sätt spelar en mycket stor roll och framför allt kommer att göra det ännu en gång i framtiden. Vad gäller Cagliostro tror vi oss veta att hans öde inte slutade i något sorts fängelsetorn, utan det sägs inom vissa kretsar att han fick möjlighet att ta sig därifrån på annat sätt. Så de här beskrivningarna som finns om hans olyckliga öde ska vi inte ta så allvarligt.
Det var inte så länge sedan det kom ut en bok i Danmark om Saint Germains öden och äventyr och som påstod att han dog i Danmark. Enligt den boken var han verksam tillsammans med en del av den kungliga släkten i Danmark, och han skulle han finnas begravd där någonstans 1789. Men om man vill följa de informationer som finns spridda i teosofisk litteratur, så finns det klara indikationer på att Saint Germain lämnade Europa för att återkomma 85 år senare, och han återvände alltså till sitt forna hem i Orienten. Och att den tiden har kommit och gått, det vet vi ju också.
Jag ser att tiden har rört på sig här, så vi får väl göra som vi brukar göra, att vi har vår lilla frågestund. Vi tar den i kväll också, så ordet är fritt när det gäller att ställa frågor.
[Vi går nu över till den allmänna frågestunden.]
L.S. Hur är det med karmalagen i det här sammanhanget?
P.B. Kan du vidareutveckla vad du är ute efter att förstå?
L.S. Du nämnde ju själv att karmalagen är någonting oundvikligt, det som ska ske enligt karma, det är oundvikigt, det går inte att ändra på. Hur ska man då se på Saint Germains arbete utifrån det?
P.B. Du fastnade för det ja?L.S. Ja. Var han en verkställare av karmalagen?
P.B. Ja, vad innebär hans verkställande av karmalagen? Vi är alla redskap i den karmatiska rörelsen, och hans uppgift är och var endast att ge råd till de personer som hade olika valmöjligheter. Att det skulle ske vissa saker, att det skulle bli en fransk revolution, att tsaren skulle avsättas och så vidare, det beror helt klart på karmiska följder, konsekvenser av orsaker igångsatta långt tillbaka i tiden.
Men hur man bemöter den karman kan vara mer eller mindre klokt, och genom en sådan person som Saint Germain – som verkade för flera olika lösningar som överlappade varandra, vilket visade sig genom hans förmåga att se in i framtiden och bygga upp ett Europa i fred – är det klart att hans råd, som fanns där lagda på bordet, hade i viss mån kunnat förändra vissa skeenden i liten skala.
Den stora karmavågen kan man ju inte förändra, men energierna kan fördelas. Det är ungefär som att en stor sten kan komma farande och slå ner en, men man kan också dela upp kraften. Vi kan symbolisera karman med att man delar upp stenen i sju mindre bitar, så att smällarna kommer på ett skonsammare sätt. Så hans uppgift var och är förmodligen, som många andra andliga ledare, att hjälpa till att fördela de karmatiska verkningarna och även ge råd hur man ska bemöta dem.
Om man förutsätter att han hade en visdom som vida översteg många av hans samtida, så var detta fullt möjligt inom karmalagens ramar. Det är ju helt klart att hans sätt att inspirera många personer i ledande ställningar gjorde att de tog steg som i sin tur ger karmatiska följder längre fram, på ett annat sätt än om de själva på egen hand hade tagit sina beslut. Så det finns ju alltid den möjligheten att inom vissa ramar bemöta och förändra och framför allt så nya frön för framtiden, i stället för att förvärra.
Man kan se på sig själv, vi har vår fria vilja, vi har vår karma som kommer till oss, den kan vi inte förändra. Men vad vi kan förändra är vår attityd, vår inställning och vårt sätt att hantera det som kommer till oss, med en högre insikt än om vi är fullständigt okunniga om naturens lagar. Hans uppgift var att förmedla en stor vision till många ledande personer. Och så gjorde han. Det var därför han var vän med så många, för många tog hans råd. Många kanske inte alltid kunde leva upp till alla de steg han ansåg var viktiga att ta, man hade inte den förståelsen. Andra hand-lade efter sin förståelse och fick också goda resultat.M. Om vi kommer in på karman där, så måste man ju ha klart för sig att även om han var påverkad av karman så är all karma nödvändigtvis inte positivt laddad, med positiv energi, det kan vara negativa energier som strömmar fram också. Var det några negativa karmatiska energier som var i omlopp även runt den här personen?
P.B. Ja, hela tiden. Det fanns till exempel hela franska revolutionen. Mycket av det onda som utspelade sig hade inte med honom att göra, men han rörde sig ju i en tid där mycket hände och där många övergångar skedde. Och det är klart att han blev anklagad för ett och annat också, men det fanns ingen som försökte få honom på knä eller göra bort honom som lyckades i dessa företag. Han klarade alltid upp dem och var alltid vän med de personer som försökte slå bort honom.
E.M. Jag tycker också det är fascinerande, att han figurerade i den franska adeln, som var väldigt dekadent på den tiden, precis innan revolutionen. Hur han då lockar dem med de här ädelstenarna som behagar personligheten. På vilket annat sätt kunde han få dem att bli fascinerade? Och sedan utifrån detta förmodligen inspirerar till ett öppnande av hjärtat och ett försök att se en större helhet bakom det materiella. Det är ganska kännetecknande för en sann Mästare.
P.B. Blavatsky sammanfattar om honom att han är den störste orientaliske Adept som vi har sett i Europa under många århundraden.
A.A. Men han initierade ju en massa handlingar, han initierade ju inte orientalisk passivitet.
P.B. Nej. det gör man inte inom teosofin heller, och ändå anklagas teosofin för att vara orientalisk. Orientalisk passivitet har ju ingenting att göra med orientalisk magi eller med esoterisk kunskap, vilket inte är inte synonymt med passivitet och orientalism. Det är klart, åker jag ner till Indien så kan jag se en viss form av krass uppfattning av karmalagen, att acceptera sin karma. Men det är ingalunda en teosofisk eller esoterisk hållning, att man inte kan påverka sin karma.
Vi talar om självstyrd utveckling, och det är någonting som hela Saint Germains liv faktiskt indikerar, att han som ständigt befinner sig i närheten av omstörtande verksamhet hela tiden erbjuder nya vägar. Man befinner sig inte i sådana situationer om man inte känner att man vill och kan påverka saker och ting. Det är ju det som är avsikten, just att vi kan ta ställning. Och vid randen av en revolution eller omstörtande verksamhet finns det långt utvecklade personer som tar del i verksamheten och påverkar personer i avgörande ställning.
Hur många gånger har vi inte läst inom den politiska vetenskapen, Thomas Paine till exempel, som skrev Människans rättigheter, hur många gånger kom det inte in idéer i hans hjärna? Hur många gånger kom det inte fram saker och ting hos Abraham Lincoln och andra personer i viktig ställning, där vissa saker bara öppnar sig. Vad står det för? Vi kan vara klara över att många personer som arbetar i bakgrunden inspirerar personer som finns i viktiga ställningar. De besjälar dem i vissa sammanhang med idéer som är mycket nyttigare än dem de kanske för tillfället själva hade inom sig, och som får mycket stora konsekvenser för människor i Europa eller i Amerika eller var de än befinner sig.
Så man kan inte säga annat än att vad man initierar är aktivitet, handling. Och att som du då koppla det med den orientaliska passivitetstanken, är att göra det lätt för sig. Det är sant att vi finner avarter inom alla grupperingar, men vi kan inte åka och titta på Indien och säga: "Jaa, det var en himla dålig situation de har där, och därför gjorde Krishna och Buddha och Mahavira fel." Eller åka till Kina och titta och säga: "Så hemskt, här är bara cyklar och blåskjortor eller vad det nu är; Lao-tse gjorde ett dåligt arbete där." Så kan man inte säga, utan någonstans får man också förstå att det finns en fri vilja och fria individer. Man måste inte följa en vis man eller kvinna, utan det är upp till var och en. Men taoismen finns parallellt med mycket annat i Kina.
Var så säker på att taoismen kommer en dag att få en helt annan ställning än vad den har haft under mycket lång tid, det är bara en tidsfråga. Det är också bara en tidsfråga när andra tankegångar kommer att växa sig starka, som har legat slumrande på många håll. Det ska komma en tid då Indien återuppstår i sin forna glans. Hade Gandhi levt och fått fortsätta med sina bomullsodlingar i små grupper och allt vad det nu var, då hade Indien fått en helt annan utveckling än vad landet har fått i dag. Det spelar oerhört stor roll vilka ledargestalter som finns, och de har en enorm förmåga att hjälpa på sitt sätt, genom att bara finnas tillgängliga.
Man kan närma sig det här med passivitet och säga att orientalismen som sådan eller de orientaliska tankegångarna i sig enbart är passiva, men det är nog att gå lite långt, även teosofiskt sett. Även om vi kan se en passiv hållning beroende på deras uppfattning av karmalagen, där en del tycker att det är inte lönt att göra någonting. Men det är inte så karmalagen är förmedlad av stora yogier och Mästare, Rishis och Maharishis som har kommit med yoga-filosofin, som har skrivit ner veda-litteraturen. Det är ju deras tankar och deras ord som är det väsentliga, inte efterföljarnas. Ska vi döma kristendomen efter alla svenskar? Det kan vi ju inte, utan det har med utövarna att göra. Det har inte så mycket att göra med grundtanken, men det har att göra med dem som har förmedlat den framåt i tiden, det är sant. Och till Saint Germains arvtagare, som har fört fram vissa saker, får man även räkna teosofer.
A.A. Vad har han skrivit för någonting?
P.B. Det mesta han har skrivit är ju förbehållet de få, men det som finns tillgängligt för allmänheten finns nedtecknat i en bok som heter Trinosophia. Man kan åka in till Köpenhamn och köpa den på Det Ukendtes bokhandel. Det är väl den text som är mest känd och som finns bevarad och översatt. Jag tror till och med att det finns en och annan här i kväll som har denna skrift och kanske kan säga någonting om den. Saint Germain har författat en mycket stor mängd skrifter, men de flesta är ganska väl undangömda för allmänheten. Vatikanen har säkert en och annan också, men de är ju heller inte tillgängliga för allmänheten.
I.P. Du nämnde i inledningen att han bland annat hade haft kontakt med påven. På vilket sätt var det, känner du till någonting om detta?
P.B. Nej, det gör jag inte, men det jag sade kortfattat var att han, som många gjorde på den tiden, köpte sig en titel. Greven av Saint Germain alltså, från San Geramo som är den plats han kopplade sitt namn till. Någon annan koppling med påven finns det definitivt inte, tvärtom.
I.P. Jag tycker det verkar som att han utförde ett stort diplomatiskt arbete. Frågan är då för vilka arbetade han, varifrån fick han sina idéer och sina uppdrag? Man kan ju tänka lite vilt runt omkring det där. Det fanns en fransk utrikes- eller försvarsminister som hade samma namn som Saint Germain. Känner du till det?
P.B. Jag har hört även den historien, och det finns väl inte så mycket som är klart belagt. Men som Blavatsky skrev någonstans i en av sina artiklar just om Saint Germain, det kommer att dyka upp dokument som förklarar en del av Saint Germans uppdrag så småningom, och förmodligen innan det här århundradets slut. Det finns en hel del information i teosofisk litteratur om hemliga frimurargrupper i Ryssland, och eftersom han arbetade med att få dit Katarina II på tronen – och det var väl någon tsar där som åkte ut – så finns säkert hela historien om hans arbete dokumenterat någonstans i den inre historien om frimurarna. Och de dokumenten kan komma upp till ytan vilken dag som helst, eftersom det är en tid i dag där mycket i Ryssland och Ukraina kommer fram som länge varit förbjudet att publicera.
I.P. Jag erinrar mig i sammanhanget att jag kände en person som i Toulouse stod och tittade på en gravsten med Saint Germains namn. För att förvirra mitt allmänna omdöme, så finns det också en i Östberlin, på någon av de äldsta kyrkogårdarna. Känner du till flera gravstenar?
P.B. Nej, det var den tredje Saint Germain. Vi vet ju inte någonting säkert. I dag finns det ju många som heter Peter, Eva eller Knut, och jag tror det är medvetet gjort så, att vi inte riktigt än ska ha klart för oss hans verksamhet och hans resor. Jag tror att det kommer fram en dag, att det dyker upp en ganska detaljerad förklaring i manuskriptform om vad han har gjort, för det finns en anledning till allt han har gjort.
A.P. Kan vi betrakta Saint Germain som en Mästare?
P.B. Det tycker jag.
A.P. I så fall blir jag väldigt förundrad över hans uppdykande under olika århundraden och över hans arbete, för vi är vana att betrakta Mästarna som gör ett arbete i det fördolda. Varför skiljer han sig helt plötsligt från alla andra som vi någonsin har hört talas om, därigenom att han är synlig? Han säger naturligtvis inte om sig själv att han är Mästare, och folk har inte förstått det. Men om vi ser det som någonting historiskt passerat, så kan vi se att han troligen var det. Varför arbetar bara han på detta sätt? Vi vet naturligtvis inte om det finns Mästare som går under pseudonymer och arbetar synligt. Men han är den ende vi har hört talas om, och det tycker jag är egendomligt.
P.B. Ja, visst är det egendomligt och märkligt, men det kan ju vara så som du säger att det finns fler som vi inte har någon kännedom om, som har rört sig i det fördolda. Han rörde sig ju öppet men han arbetade under många olika namn, så han var på ett sätt också, om inte inkognito så i viss mån okänd när han presenterade sig i en ny stad. Om han kom till Berlin och hade varit i London innan, det var ju inte så många som rörde sig på det sättet som han gjorde. Så det var inte så många som kunde känna igen honom, om han tog ett annat namn någon annanstans av en viss anledning. Här finns en hel del frågetecken som vi absolut inte kan svara på.
A.R. Kan man inte tänka sig att det var hans karma, alltså att klara av sin uppgift på detta för oss något märkliga sätt? Att den där balansgången som han var tvungen att gå och hela det här spelet och alla pusselbitar han var tvungen att sätta ihop sitt liv utav, att det var hans uppgift av en för oss naturligtvis totalt outgrundlig anledning. Och att det var en del av hans karma, och det är därför man tycker det är så helt vansinnigt egentligen.
P.B. Sett från europeisk standard är det ju mycket märkligt. Men går man tillbaka till främre Orienten, Indien och Kina så finns det en hel del sådana där gestalter som har rört sig genom århundraden och utfört viktiga arbeten. I kungliga Kina och även i Indien finns det verksamheter som har skötts av personer på olika nivåer, faktiskt på ett sätt liknande Saint Germains. Också i Mellanöstern finns en hel del intressanta karaktärer som har varit verksamma, och speciellt inom sufilitteraturen finner man ett par stycken som har gjort liknande saker och påverkat olika personer i olika länder just kring Persien.
A.R. Jag menar inte bara hans arbete som sådant, att påverka, utan helt enkelt det här något märkliga framträdandet i förhållande till vad han egentligen var.
P.B. Ja, vem han var vet vi ju fortfarande inte riktigt. En person som aldrig äter.
E.M. Jag vill bara replikera A.R. lite grand. Det är ju intressant då att notera att när Blavatsky träffade sin Mästare första gången i fysisk form i London, så reste ju också denne Mästare tillsammans med nepalesiska kungligheter. Så även där ser man att de har globalt haft ett inflytande på adlig nivå och även varit fullt synliga och säkert påverkat en hel del genom sin närvaro.
A.P. Men det var ju bara en väldigt trång krets, Saint Germain var ju verksam i hela Europa.
P.B. O ja. Och det sägs ryktesvägen att han kanske också framöver kommer att spela en stor roll. När man då tar in den här idén om att vissa personer har vissa områden som arbetsfält, så får det ju en större tyngd, när man tittar på en sådan man som Saint Germain, som rör sig genom århundraden och som tar en så stor del inte bara i ett land utan i många länders öden och äventyr. Han har ett syfte, han har en karmatisk koppling framför allt, som det kan vara svårt för oss på vår nivå att riktigt ta till oss. Men att det finns en karmatisk bakgrund, det måste ju vara så. Vi tror ju inte på slumpen, inte ens när ett dammkorn faller. Även Saint Germains fotspår lär ha ett syfte, även om vi inte kan se alla steg så tydligt.
Det finns vissa platser där han dyker upp under olika namn, men hur många i Europa på den tiden kunde göra det han kunde. Så det är inte så svårt att hitta olika platser, om man studerar 1700-talet och ser att när han var i Wien så gjorde han vissa saker där. Hur många kunde framkalla guld, hur många hade samma utseende 50 år senare, och så vidare. Även om han inte bar namnet Saint Germain i alla sammanhang så har man genom att forska genom århundraden kopplat ihop Saint Germain med andra personer. Det nämns bland annat i den här artikeln att det fanns en astrolog som redan på 1700-talet kopplade ihop honom med ett namn som inte var hans.
Det har alltså funnits personer som gått i hans fotspår och försökt förstå hans verksamhet. En person av hans kaliber kan alltså ta sig fram på ett sätt som vi inte kan förstå och även stänga igen dörren bakom sig för intrång. De som hade med hans verksamhet att göra visste vad han gjorde, men för den stora allmänheten spelade det ingen roll. Han hade ett arbete att utföra, han hade ett karmatiskt syfte, han kanske arbetade för hela Europas framtid, vad vet vi? Det är svårt för oss med de fragmentariska bilder som finns, det dussin böcker som finns skrivna om honom, som alla mer eller mindre berättar samma historia på lite olika sätt, att förstå Saint Germain och hans verksamhet.
M.M. Jag bara funderar lite grand kring det här med att han hade flera olika namn. Kan det möjligtvis vara så att han hade det för att skydda sig själv, om nu inkvisitionen var honom hack i häl, även om han var skyddad på högre nivå så att säga. Om man tittar på en politisk gestalt som Mao Tse Tung till exempel, så har jag för mig att under vissa perioder bytte han helt plötsligt namn, så att de inte kunde hitta honom. Kan det möjligtvis vara någonting åt det hållet?
P.B . Det kan det säkert. Vi får tyvärr avsluta här och tacka för i kväll. Vi hälsar er alla välkomna till nästa onsdags föredrag. Tack för visat intresse. Glöm inte att titta på vårt stora bokbord innan ni går.
[Sammanställt den 28 november 1995.]
Källor:
Blavatskys Teosofiska Ordbok,
Opublicerad ULTs Arkiv
Greven av Saint Germain av Helena Blavatsky
Trinosophia av
Saint Germain
ULT– Dess Misssion och Dess Framtid
Astralkroppen,
TEOSOFISKA RÖRELSEN nr 57
Mästarna, TEOSOFISKA RÖRELSEN nr 60
Livselixiret,
TEOSOFISKA RÖRELSEN nr 63
_____________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________
ARCANAs
föredragsserie började utges höstdagjämningen 1995
och kan beställas från:
TEOSOFISKA
KOMPANIET Roslins väg 6, 217 55 Malmö. Mobil: 070 376 47 47