ARCANA

En teosofisk föredragsserie från Malmölogen U.L.T. 
© 2010  Online-versionen  •  Teosofiska Kompaniet Malmö •  Malmölogens transaktioner
www.teosofiskakompaniet.net


 


Reinkarnationsminnen och Hypnos
Föredrag hållet i Teosofisalen, Gråbrödersgatan 10,  Malmö, den 9 september 1992.


Nr 28 • Serie 3 • Online versionen den 2 december 2010  •  ISSN 1401-3835


Dorje1.gif (4461 bytes)

[I denna utskrift har en del redigering gjorts från kassettinspelning nr 143 för att göra föredraget så lättläsligt och begripligt som möjligt.]

 
INLEDNING

P.B. Jag vill hälsa er hjärtligt välkomna som har kommit hit i kväll till en av de första sammankomsterna hos U.L.T. på höstkanten. Ni har kanske dessutom observerat att man kan ta ett Programblad när man kommer in eller går ut ur Logen. Där presenteras september månads aktiviteter och i kväll kommer vi att tala om Reinkarnationsminnen och hypnos. Sedan har vi ytterligare tre föredrag denna månad. Nästa vecka har vi Vem är Jag? och sedan har vi Sjutalets mystik samt Ockulta samtal del 6 som handlar om Drömmar och uppenbarelser. Det går alltså bra att ta ett Programblad. Där finns bland annat en text på framsidan som just handlar om de hypnotiska tillstånd som vi kommer att tala ingående om den här månaden.

Ni känner ju till att vi bandar alla föredrag, och vi har lagt fram nr 48, ett tidigare inspelat föredrag som handlar om Hypnotism och regression, för den som kanske vill låna det. I anslutning till detta har vi också tagit fram ett specialnummer av Teosofiska Rörelsen. Det handlar om Hypnotism, regression och mesmerism och innehåller en del artiklar både av William Q Judge och Helena Blavatsky. Det är alltså nr 65. Vi har också tagit fram den engelska skriften Mesmerism and Hypnotism. Den innehåller en mängd olika artiklar av William Q Judge som enbart tar upp ämnet vi går in på i kväll. En annan intressant småskrift, sammanställd i Los Angeles handlar om Hypnos – A Psychic Malpractise. Den tar också upp en hel del artiklar som finns i det svenska häftet, fast i det engelska häftet finns det lite mer.

Innan sommaren satte vi igång och startade en serie kallad Den Hemliga Läran, små häften som tar upp de grundläggande teosofiska tankegångarna. Det är utmärkta små texter att ha med sig i fickan och studera. Vi har nu två stycken, Den Hemliga Lärans Tre Grundsatser samt Psykologins Grundsatser, Del 1 och 2. Det kommer 10 stycken i denna serie, varav två redan är färdiga.

Sista numret av Teosofiska Rörelsen handlar om reinkarnation, det handlar om hur man fann Dalai Lama den Fjortonde. Där finns också en fortsättning på en lång artikel som handlar om Har djuren själar? Blavatsky skrev denna oerhört intressanta artikel i tre delar. Vi har publicerat två stycken och den tredje kommer i nästa nummer av TR. Det blir en mycket intressant och spännande läsning för er som är intresserade av just ämnet Har djuren själar? Så TR nr 69 kan varmt rekommenderas, den finns också på bokbordet.

Sist men inte minst en riktig specialare. Detta är en mycket speciell bok, det är en almanacka med orientaliska ordspråk och annat smått och gott för varje dag. En bok som Blavatsky gav ut. Den är mycket udda och den är mycket svår att få tag i. Den är väldigt vackert gjord och vi har fyra exemplar tillgängliga. Den heter Gems from The East (Pärlor från Österlandet).

Avslutningsvis kan vi säga att vi har U.L.T.gruppen som driver dessa föredrag hela hösten. Det är fritt inträde men vi tar så klart varmt emot donationer för att driva verksamheten. Allting bygger på frivilliga donationer så att vi kan ha kvar våra fina lokaler. En annan intressant sak är att vi har ett bibliotek som är under uppbyggnad. Dessutom har vi bandade föredrag som kan lånas gratis, ett i taget. De kan också köpas om man vill. Vidare finns alla våra temabaserade tidskrifter som man kan låna, köpa med sig hem eller prenumerera på.

U.L.T. är ju en del av den stora teosofiska rörelsen, det är en grupp av teosofer som har specialiserat sig på att försöka förstå Helena Blavatskys undervisning, som i sig är ganska omfattande. Därför startade vi denna Loge för sex år sedan. Dessutom har vi vår Deklaration. Den binder samman oss teosofer som ansluter sig till U.L.T., man kan alltså bli Associerad medlem. Det är inte ett medlemskap i vanlig bemärkelse där man betalar avgift, utan det är mera frågan om en inre gemenskap där man tar del av det teosofiska budskapet som det förmedlas av Helena Blavatsky genom Mästarna från det Stora Brödraskapet.

Hur Deklarationen lyder kommer vi strax att få höra, och den som inte redan är Associerad medlem kan bli det. Inte heller det kostar någonting. Associeringen innebär att man sluter sig samman med den stora Teosofiska Rörelsen världen över, vilket kan vara intressant om man sympatiserar med våra tankegångar. Nu läser E.M. upp Deklarationen och sedan sätter vi igång med föredraget.
 

U.L.T: s DEKLARATION

Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter.

Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den skall hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare förverkligande av SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap.

Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära och har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar.

Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja enigheten.

Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön, ställning eller organisationstillhörighet, och

den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och som genom studier eller på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra.

Den sanne teosofen tillhör ingen kult eller sekt men tillhör likväl dem alla.

E.M. Detta är alltså den Deklaration som binder oss samman inom de olika U.L.T.logerna. Vi brukar göra så att den första sammankomsten i månaden finns det möjlighet att ställa frågor och diskutera Deklarationen lite mer. Men det gör vi inte i kväll, utan nu ska vi tala om Reinkarnationsminnen och Hypnos.

 

 

  

1. Det Gyllene Snittet – Träsnitt från Divina proportione som illustrerar tillämpningen av det gyllene snittet på människans huvud.


REINKARNATIONSMINNEN OCH HYPNOS


E.M.
Teosofin har som en av sina grundpelare reinkarnationstankegången, det vill säga att vi människor har en odödlig del inom oss, kallad individualiteten. Det kommer från latinets individus, som betyder odelbar och som lite grand indikerar att det vi har inom oss är odödligt och är någonting som vi delar allihopa gemensamt. Det är inte så att jag har en ande som är odödlig och ni en annan, utan det är någonting som är gemensamt för oss alla.

Tanken är att individualiteten kommer tillbaka gång på gång till jorden för att genom olika personligheter, olika masker, olika redskap göra olika erfarenheter, tills vi slutligen kan lära oss att fungera bra tillsammans allihopa, känna att vi kan umgås tillsammans och känna att vi allihopa egentligen är en och samma pulserande enhet inuti. Så tanken inom teosofin är att det existerar en evig pilgrimsfärd, att vi kommer hit gång på gång och gör nya erfarenheter. De av oss – det är väl de flesta – som försöker arbeta med våra mönster och negativa vanor och våra begränsningar, ser hur svårt det är att bryta begränsningarna i ett enda liv, att det tar tid. Vi ser en vana hos oss själva som vi kanske vill förändra, och även om vi vill förändra oss och verkligen är inställda på det så innebär det att det kommer att ta lång tid, att det är rätt så kämpigt. Vi faller tillbaka till våra mönster och så får det också lov att vara. Det är en process som tar tid och vi får ha tålamod med oss själva.

Om det är så att vi kommer tillbaka gång på gång, varför är det inte så att fler av oss har aktuella minnen från tidigare liv? Är det någon här i kväll som har minnen från sina tidigare inkarnationer? Det är ändå så att det finns en del som har aktiva minnen, men för de allra flesta av oss är det kanske mest en filosofisk tankegång som vi tycker låter tilltalande – att vi lever flera liv. Men vi har egentligen inte något minne av vem vi har varit tidigare.

När vi ser vissa saker så kan vi känna igen dem och tycka att det här verkar bekant. Vi träffar kanske vissa människor i vår vardag som vi tycker vi har känt hela tiden. Det finns ibland en samstämmighet mellan två personer som vi kan fundera på; härstammar den bara utifrån detta livet eller är det så att de har mötts tidigare och att de knyter an igen till varandra när de ses denna gång?

Ska vi då försöka komma ihåg tidigare liv? Det har blivit väldigt populärt åtminstone på sista tiden, och det finns många olika terapeuter man kan gå till, både för regressionsterapi och hypnos och så vidare för att komma tillbaka och få kontakt med tidigare liv. Det är vad vi ska tala om i kväll. Med många av de nya teknikerna är det väldigt lätt att vid första anblicken bara se de positiva effekterna.

Man har till exempel ett väldig svårt lidande i det här livet och känner att ”bara jag får veta orsaken till mitt lidande så kanske jag kan lösa upp de där knutarna så att jag kan gå vidare här och nu”. Och då är det väldigt lätt på ett sätt, att gå i regressionsterapi eller att utsätta sig för hypnos, för man vill ju så gärna få reda på vad det är som gör att det känns så svårt just nu. Och kanske känner vi också att det är vårt sista hopp, att lösa situationen genom att få klarhet i ”vad är det egentligen som har hänt mig”.

Därför tänkte vi att det är sällan vi hör talas om vilka bieffekter sådana tekniker kan ha – såsom regression och hypnos – och vad det egentligen är som händer sett ur ett ockult perspektiv. Vad är det som påverkas i oss när vi utsätter oss för hypnos? Är det någonting som man bör vara försiktig med? Är det enbart positivt eller finns det sidor som man måste vara observant på? Självfallet är det så att ska vi utsätta oss för sådana här experiment så är det värdefullt att vi innan dess samlar ihop så mycket information som möjligt i ämnet, så vi kan se om vi verkligen vill eller inte. Jag tänkte att P.B. ska få berätta om de ockulta verkningarna av hypnos, betraktat utifrån vårt teosofiska perspektiv.



2.
Genom att arrangera det stora namnets fyra bokstäver i en
Pythagoreisk Tectractys manifesteras talet 72 – eller det gudomliga Astralljuset.
 

P.B. De som lyssnar till teosofin och känner till den teosofiska undervisningen känner då också till att man talar om någonting som heter Astral-ljuset. Alltså inte det vanliga solljuset vi har runt omkring oss utan det finns ett astralt ljus, ett eteriskt ljus. Det utgår från den centrala solen och är bärare utav allt som har skett. Livet är så att säga avfotograferat i det ljuset, det finns där som en urkund, som ett bibliotek, som en bildupptagning av allt som har skett. I detta Astralljus, i det gudomliga Astralljuset finns de positiva, de högre andliga händelserna. I de lägre skikten av Astralljuset finns de negativa sidorna, där finns allt som har skett som inte alltid är av godo utan till och med ibland kan vara av ondo.

Vad är det då som sker när vi ger oss in på att försöka gå ner i trans, försöka gå ner i hypnos, försöka uppnå kontakt med vårt själsliga medvetande som är bärare av våra gamla inkarnationer eller minnena av tidigare liv? Det är inte alltid så som många säger, att de minnen som når oss genom hypnos, genom regression eller genom andra sätt nödvändigtvis har att göra med oss.

Om vi för ett ögonblick eller under en halvtimmes tid när vi lyssnar här, kan tänka oss att det kan vara så som vi teosofer förespråkar, det vill säga att det existerar ett Kosmiskt Minne där allting finns upptecknat, där alla mina liv finns, där alla era liv finns, där alla liv som någon över huvud taget har levt på jorden, så länge jorden bar en mänsklighet av något slag – att allt detta finns i det vi kallar för Astralljuset eller Akasha. Om det nu är så som vi framhåller så kan vi också räkna med att när vi börjar kanalisera energier, när vi försöker frigöra medvetandet, när vi försöker avtappa denna kunskap, så behöver det inte alltid vara mina personliga minnen som kommer till mig när jag försätts i hypnos. Utan jag kan lika gärna plocka upp minnen som är relaterade till mina släktingar eller i flera generationers olika arv i olika led bakåt.

I sju generationer tillbaka i tiden har jag kanske någonstans en koppling med olika individer på grund av olika situationer som jag har involverat mig med genom mina föräldrar, genom mina syskon, genom mina vänner. Allt detta finns lagrat i min aura, i mitt kraftfält, i min energi. Och genom att ge sig in i sådana experiment, speciellt om man gör det med individer som inte har någon större kunskap utan har lärt sig vissa saker på ett seminarium eller på en kurs under väldigt kort tid där man har lärt sig att manipulera med energier. Man har kanske lärt sig att göra regression, man har kanske lärt sig att göra hypnos. Det finns dessutom många olika steg av suggestion.

Man kan alltså komma mer eller mindre djupt in i andra dimensioner. Om en terapeut inte är en invigd eller en ockultist eller en person som har kännedom om alla våra dimensioner och hur samspelet fungerar när en patient försätts i hypnos eller genom regression eller på annat sätt, så är det väldigt vanligt att den information som kommer till henne eller som på något vis kommer till terapeuten som håller på att läsa av information i auran och så vidare, absolut inte alls har med patienten att göra.

Och skulle det vara så att jag suger upp den informationen och sväljer den till hundra procent utan att över huvud taget checka av eller förstå, så begår jag ett misstag. Hur ska jag kunna veta vad som hände tio inkarnationer bakåt? Vad har jag för möjlighet, jag vet ju knappt vad som hände för två år sedan. Hur ska jag kunna veta, hur ska jag kunna sätta tillit till en annan person som jag inte vet så väldigt mycket om, mer än att terapeuten håller kurser, har praktik och sysslar med sådan terapi?

Hur invigd är en sådan person som finns i dag i Malmö eller i Stockholm? Vad har dessa människor egentligen för kunskap för att verkligen sanningsenligt och ärligt kunna säga: Ja, de här minnena och den här kunskapen som jag plockar fram genom dig på mitt sätt, genom att jag frigör olika sidor av ditt väsen, medvetande och känslor, de tillhör verkligen mig? Jag kan ju gå på en stor blunder utan att veta om något är sant.

Men å andra sidan kan man vända på saken. Man kan också komma till en person som har hundra procent kännedom om detta, som verkligen förstår detta och som verkligen kan hjälpa och ge precis den insikten och den hjälpen vi behöver. Men det gäller för oss i sådana fall att utveckla en urskillningsförmåga så att vi kan använda förmågan att känna av en tillit och en värme och en gemenskap med en sådan terapeut, så att vi kan bedöma om den kunskap som kommer fram verkligen stämmer.

När det gäller reinkarnationsminnen så visar det sig att det är barn mellan två och tre år som har gamla minnen. Men i vår kultur förtrycker föräldrarna oftast denna kunskap, för den betraktas inte som rumsren. Den har i varje fall inte betraktats så förrän tills ganska nyligen, om den ens gör det nu. Men trycket börjar i varje fall lätta lite grand.

Det finns en man i Amerika som heter Ian Stevenson. Han har utfört enorma forskningar kring de minnen som barn går och bär på. Han har kontrollerat om all denna information stämmer, och han har en mängd olika punkter som kriterier utifrån vilka han arbetar. Om de elva kriterierna – som vi kanske kan ta upp lite senare – stämmer, då brukar han säga: ”Det här kan vi betrakta som ett ganska säkert fall eller åtminstone pekar mycket därpå. Det finns inga bevis men det finns så många belägg som säger att det här förmodligen är någon form av minnen som är kopplade till verkligheten.”

Det är ganska intressant att det i dag finns en hel del människor som föds in i vår tidsålder – i Vattumannens tidsålder – och som börjar få psykiska minnen. Det kommer att bli vår allmänna lott så småningom att få detsamma. Det är vårt gemensamma arvegods. I dag är det mera ovanligt.

Teosofin rör sig med helt andra tidsperspektiv än vad man normalt gör vetenskapligt sett. Vi säger till exempel att människan är mer än fem, sex miljoner år gammal, hon är arton miljoner år gammal. Vi har levt i kulturer som vi har knappt mer än ett par legender om, såsom Atlantis och Lemurien. Kulturer som har haft en större civilisation än den vi har i dag. Det är få människor som över huvud taget kan acceptera den tankegången.

Men tag det som en teori. I dessa tidigare kulturer hade vi – då vi hade utvecklat våra sinnen – också förmågor som i dag är fullständigt slumrande men som vilar inom oss som latenta förmågor. Genom meditation, genom självstyrd utveckling, genom ett särskilt sätt att leva kan vi fokusera tillbaka på tidigare liv.

3. Den Gudomliga Människan
 

Om vi nu utgår ifrån att det finns ett Högre och ett lägre Jag i Människan, och för att göra det lätt för oss, så menar vi att vi fungerar i det vi kallar för personligheten eller i det lägre Jaget. Personligheten innehåller den fysiska kroppen, astralkroppen, livskraften och känslorna. Om det nu är så som vi förespråkar och säger att det är utifrån den undervisning som Mästarna har förmedlat genom Helena Blavatsky, att vår personlighet – givetvis genom vår hjärna – är bärare av bara ett minne, så menar vi däremot att vårt Högre Jag i sin dimension – i den transpersonella delen av vårt väsen – är bärare av alla minnen och av alla liv vi har levt i alla kulturer. De är knutna till vår aura, de finns i vårt inre väsen, i vår kärna, i den dimension som är kopplad till oss, som i sin tur finns i de olika skikten av det gemensamma ljuset som vi kallar för Astralljuset.

Vår strävan borde då vara att försöka leva på ett sådant sätt att vi utvecklar vår aura, våra energier, våra kvaliteter i en harmoni så att vi bygger upp en kanal där denna information fritt kan flöda utan manipulation av energierna, utan någon form av yttre påverkan av en tredje part. Utan vi framhåller och menar att det sanna sättet att få information på ett naturligt sätt är att leva efter de moraliskt etiska filosofiska principer som vi anser är riktiga. På så vis kommer vi att lösgöra de karmiska blockeringar och hinder som normalt finns i oss alla. Detta medför sedan på ett naturligt sätt att den information som finns i vårt högre väsen kommer till oss på ett naturligt sätt – inte på ett sådant sätt att vi forcerar fram information genom att pressa oss igenom de gränser och de barriärer som av naturliga skäl finns.

Det skulle vara fruktansvärt om vi blev som dem som sitter på Sankt Lars. De kan ha åtta, tio personligheter som kommer in och ut hela tiden. Hur skulle det fungera om vi gick och bar på minnen där jag blandar ihop vad som hände på 1500-talet med år 2 000 och så vidare. Det skulle vara oerhört svårt för oss om vi hade minnen från flera inkarnationer som kommer in samtidigt som vi försöker leva här och nu. Det är ju en ganska vis ordning i naturen på ett sätt, på den nivå vi befinner oss och på den mognadsnivå vi är inne i just nu – vilken inte är speciellt stor eller hög – att vi inte blandar ihop allt vi har varit med om under olika liv. Vi har det likväl med oss som summan av talanger och erfarenheter, kunskaper och egenskaper.

Självfallet finns våra förflutna liv inbakade i oss, det vill säga summan av de liv vi har levt tidigare. Men vi behöver inte för den sakens skull ha klara minnen och syner av vem vi varit tidigare, var vi levde, vilka våra föräldrar var. Vi kan ha aningar, vi kan ha känningar, vi kan intuitivt förnimma vissa samband. Vissa människor vi möter känner vi en enorm berörighet och samhörighet med, utan att över huvud taget behöva ens kommunicera med ord.

Med andra människor kan vi uppleva exakt den motsatta effekten. Vi kan bara komma in i ett rum och sedan vill vi helst gå ut igen. Det blir ett så pass spänt läge, där finns sådana negativa vibrationer eller energier runt omkring. De stämmer inte, vi säger att biokemin inte stämmer. Vi har uppenbarligen aldrig träffat den här personen innan, men det finns någonting, det har skett ett möte, ansikte mot ansikte, i det förflutna. Någon gång har vi mötts och vi möts nu återigen. Och då sker det här märkliga mötet där det antingen stämmer till hundra procent eller så känns det ganska besvärligt. Hur ska vi hantera detta?

E.M. Jag tror att en av de stora farorna med vår kultur är att vi är i färd med att göra någonting hela tiden. Det finns en viss prestationsanda över det mesta vi gör, vi vill prestera saker, vi vill vara duktiga, vi vill göra det ena efter det andra. Och det är lätt att föra över detta i personlighetsutvecklingen. Det är lätt att föra över detta i så kallad nyandlighet, vi vill bli bättre också inom detta område, vi vill prestera hela tiden.

Man skulle kunna säga att teosofin å andra sidan är mera ett sätt att få lov att vara där man är, att kunna få lov att vara, istället för att hela tiden prestera. Det är nämligen så att inom teosofin så gäller tilliten, insikten om att allting som sker är det rätta just nu. Det är inte så att vi ska vara passiva och bara sitta med armarna i kors, utan det är fråga om en balansgång. Att kunna tillåta sig ha tillit till att det som jag möter i min vardag just nu är precis vad jag behöver för att lära mig att gå vidare i min andliga utveckling.

Anledningen till att jag inte har minnen från tidigare liv är kanske just så vist ordnat att jag av naturen inte just nu skulle ha så stor nytta av att ha dem tillgängliga. Skulle jag ha haft nytta av minnen från tidigare liv just nu så hade jag förmodligen haft dem. Vi har en tendens att springa före oss själva och på det viset missar vi ofta det som är i vår omedelbara närhet. Vi missar ofta att lära oss av det som finns just framför oss.

Ni vet hur det är, det ligger så oerhört nära att vi ofta tittar någon annanstans istället. Vi kanske tycker att det är jobbigt, det är stökigt och vi önskar att det kunde ha varit lite annorlunda med de människor vi lever med. Vi önskar kanske hela tiden att livet kunde vara annorlunda. Men mycket av den stora visheten som teosofin förmedlar är just att kunna börja acceptera sig själv som vi är, och i detta accepterande så sker en blomning inifrån och ut. En blomma växer ju inifrån och ut, från fröet till att den vecklar ut sig på ett naturligt sätt; därför förespråkar man också inom teosofin den naturliga vägen.

Så teosofin påminner mycket om Lao-tses filosofi, att söka lugnet och stillheten, att inte forcera fram utan ha tillit till den stora ordningen i universum. Den absoluta tilliten – som är det allra första steget inom all sann ockultism – är att vi måste ha tillit till karmalagen, att det finns en helt ofelbar lag i naturen, en lag om orsak och verkan, att allting som vi åstadkommer i tanke, känsla, ord och handling alltid får en effekt, har sina verkningar, och det är vi själva som får möta det.

Därför menar teosofin att när saker och ting är mogna för att komma så mognar de fram naturligt och vi behöver inte stressa i förväg. Vi behöver inte forcera för det kommer till oss om vi är öppna, om vi är vakna att ta emot det. Och det är väl snarare där som teosofin har sitt stora arbete; att försöka inspirera oss att bli mera vakna, mera närvarande i nuet för att möta all den lärdom som finns omkring oss.

E.M. Jag vet inte om någon av er har hunnit titta på vårt senaste Programblad nr 41. Vi nämnde förra gången att man kunde fundera kring vad som står där:

När någon utsätter sig för den hypnotiska processen – eller underkuvandet som jag kallar den – åtskiljs den själsliga människan och astralkroppen, som då för en tid är berövad viljan och blir offer för varje suggestion som obehindrat kommer in. Dessa suggestioner kan uppstå, och gör det faktiskt ibland, utanför hypnotisörens sinne och intentioner. Idén, tanken eller bilden av en handling suggereras på astralkroppen och sedan väcks patienten.

Vid en fastställd tidpunkt bestämd av den som suggererar, uppstår automatiskt en andra sömn eller ett hypnotiskt tillstånd, och då sker en separation mellan själ och astralkropp av sig själv och den suggererade handlingen utförs, om inte – vilket sker i sällsynta fall – den själsliga människan kan mobilisera tillräckligt motstånd för att förhindra det. Därför vill vi påpeka faran i det faktum att det hypnotiska tillståndet vid den förutbestämda tidpunkten aktiveras i andra hand genom association. Jag känner inte till att hypnotisörer är medvetna om detta. Det indikerar faktiskt att även om personen i fråga har blivit avhypnotiserad så kommer det inflytande som hypnotisören har på sin patient att finnas kvar tills den dag hypnotisören dör.

Man borde erkänna dr Charcots åsikt, att en hypnotiserad person lätt kan påverkas och falla i händerna på vem som helst, att det i hypnotisörens kölvatten finns en samling hysteriska människor och att det hela otvivelaktigt borde regleras av lagar. Jag går ett steg vidare och hävdar att många människor redan befinner sig i ett halvhypnotiskt tillstånd, lätt påverkade av de principlösa eller omoraliska; att förmågan att hypnotisera och att vara mottaglig för det är båda progressiva tillstånd i människorasens utveckling; att den kan och kommer att användas i själviska, ondskefulla och nedvärderande syften om inte människorasen, och då speciellt den västerländska delen av den, förstår och tillämpar sann etik baserad på ett mänskligt broderskap.





4. Den grekiska guden Hypnos.
 

P.B. Hur fungerar detta rent ockult? Vad är det i oss människor som berörs i en hypnotisk process? Vi talar om vårt väsens olika delar, den synliga människan och den osynliga människan. Teosofin säger att vi har en astralkropp. En känslokropp som är bärare av alla våra olika känslor och som också i en av sina många funktioner är en modellkropp kring vilken alla de fysiska atomerna draperar sig. Allting som existerar har en astral modellkropp, utan denna skulle inget kunna existera.

Vi är väldigt känsliga i vår astralkropp, vi är ständigt mottagliga för olika inflytanden. Om vi klärvoajant kunde se vad som finns i rummet eller när vi går ut på gatan så skulle vi se olika energier som strömmar emot oss hela tiden. Medvetet eller omedvetet låter vi oss påverkas av dessa olika energier.

Det som görs i ett hypnotiskt experiment är att man går in och påverkar direkt den känslomässiga eller den astrala människan inom oss. Teosofin säger att våra fysiska sinnen som till exempel lukt och känsel och hörsel är så att säga yttre förmedlare till de verkliga känselorganen och de finns i astralkroppen. Där har vi alltså centrumet för all vår känsloförnimmelse. Det är här suggestionerna läggs in i ett hypnotiskt experiment eller en hypnosbehandling. De läggs alltså direkt in i astralkroppen, precis som man gjorde i förflutna civilisationer, det är väl inte så vanligt nuförtiden.

Förr var det så att man kunde suggerera människor, försätta dem i tillstånd, suggerera dem att till exempel vid ett visst klockslag och en viss dag utföra en viss handling. Och dessa suggestioner är någonting som vi lagrar i astralkroppen. När tiden kommer för suggestionen att verka, då fälls den ut från astralkroppen och blir någonting som vi utför helt omedvetna.

En tanke enligt ockultismen är att när man utsätter sig för hypnotiska experiment, sägs det att den som hypnotiserar och använder sin vilja för att lägga in suggestioner i vår astralkropp har ett inflytande på oss. Och detta inflytande kvarstår ända tills hypnotisören går ur tiden i denna inkarnation.

Så om vi trots allt låter oss hypnotiseras eller öppnar oss för den typen av experiment från en annan människa, så kan det vara bra att vara medveten om att vi på detta sätt utsätter oss själva för ett inflytande som faktiskt varar lika länge som hypnotisören är i livet. Därför är det också viktigt – om man nu vill utsätta sig för sådana experiment – att man är helt säker på vilken person man har att göra med, som man låter gå in och som kanske manipulerar med sina egna energier i våra dimensioner.

Det är precis samma sak med healing, där talar man också om att föra över energi till en annan människa. Där ska man också vara klar över att det inte bara är vad som syns eller de närmaste positiva effekterna som kommer oss tillgodo, utan det gäller allt som är fördolt i den människa som för över energin till oss, alltså healerns energi, vilken förs över till mig som behandlas. Och även om en healer eller en hypnotisör är väldigt uppriktig, väldigt ärligt strävande, så kan det faktiskt vara så som det är med oss alla, att vi har våra mörka sidor, mera fördolda sidor, det omedvetna hos oss där vi inte riktigt vet vad vi går och bär på. Från denna sida kan man alltså överföra ett frö som kan växa till något stort och negativt hos den människa som låter sig behandlas.

Detta kan vara värdefullt att känna till innan man ger sig in i dessa experiment. Teosofin säger ju aldrig att man ska göra si eller så, att det ena är fel och det andra är rätt, utan den förklarar olika tänkbara konsekvenser som är lite olika för olika situationer. Men det finns vissa grundläggande principer som kan vara värdefulla att känna till innan man ger sig in på sådana här saker.

5. Horus, Falkguden – som hade Solen och Månen som ögon.

Vårt specialnummer 65 av TR som har det egyptiska ögat på omslaget, handlar precis om detta. Där finns direkta citat ur bland annat Helena Blavatskys skrifter. Där berörs lite grand att det är väldigt viktigt att den terapeut som är healer eller ger hypnos är av finaste kvalitet. För precis som det finns fysiska virus så finns det också psykiska och känslomässiga virus som överförs, beroende på varifrån han eller hon som är healer, hypnotisör eller mesmerism är verksam utifrån.

Även om han eller hon – som E.M. också riktigt påpekar – är av bästa vilja och vill väl, så är vi för den sakens skull inte alltid medvetna om: vad har terapeuten i sitt väsen, vad är terapeuten bärare utav? Viruset förs direkt över från terapeuten – som ger healing, hypnos eller manipulerar med våra chakror, med våra energier – till vårt system.

Det finns en mängd olika terapisystem ute på marknaden, det vet var och en som har gått in i en New Age-bokhandel. Så vi menar än en gång: Tag det väldigt försiktigt om ni är rädda om era liv. För det är faktiskt så att har det en gång kommit in ett virus i vår astralkropp så kan det ta lång tid innan dessa frön, dessa psykiska virus slår ut. Men vi kan vara klara över att har de en gång kommit in i vår astralkropp så är det bara en tidsfråga. Det kan ta ett liv, det kan ta två liv, det kan komma med detsamma.

Finns det någon som helst brist hos den terapeut som utför healing, balansering av olika slag eller som utför hypnos, så förs viruset över till oss. Och vad vet vi om det? Är vi intresserade? Vi kommer till terapeuten i god tro, vi vill bli helade, vi vill må bättre, vi vill kanske ta reda på vad som är i vägen för mig. Vad det är som gör att jag har det så problematiskt. ”Kan vi inte gå tillbaka till min barndom och ... Ja vi kör ett steg till, vi tar mitt tidigare liv också så att vi är riktigt säkra på vad som är fel.”

Under hela behandlingsprocessen är vi utsatta för väldigt mycket, och det är nästan värre än när en kirurg eller en person som inte är kirurgi kunnig tar en skalpell och börjar rota i hjärnan. Det är hundra gånger värre, för det leder till skador som ligger kvar i flera inkarnationer framöver.

Vi ska inte säga mycket mer nu utan vi gör som vi brukar; ordet är fritt att kommentera kring det vi har sagt och ställa frågor.

J.A. Jag vill säga en sak. Jag tänkte på att det faktiskt finns de som har haft vissa positiva erfarenheter av att få reda på vad det är i deras föregående liv som gör att de har konflikter i det nuvarande och att det har hjälpt dem. Och det sysslade ju Raymond Moody mycket med, han hade sådana patienter och hjälpte dem.

P.B. Raymond Moody?

J.A. Han sysslade med regressions-terapi också, han var psykiatriker.

P.B. Ja, han sysslade väl huvudsakligen med nära döden-upplevelser.

J.A. Ja det också. Han hade patienter som han hjälpte i det nuvarande livet med att gå tillbaka till föregående liv.

P.B. Vi säger ju också att det är inte bara av ondo. Men det krävs att terapeuten som gör det är väl insatt och är en individ som är moraliskt och etiskt mogen. För vi vet inte, det kan bli hur bra som helst i det här livet, men vi lever ju mer än en gång. Vi är eviga väsen. Det finns ingen garanti, om det blir bra i det här livet, att problemet är löst för framtiden också.

Vi menar att i många healingsituationer sker just det. Terapeuten förflyttar sjukdomen in i den känslomässiga astralkroppen och där kan den vila rätt länge, mer än ett liv, innan den slår ut igen. Teosofin har en särskild uppfattning när det gäller sjukdomar. Låt dem komma igenom kroppen, ut ur den fysiska kroppen och så adjö med dem. Den fysiska kroppen är sista instansen. Skicka inte tillbaka sjukdomen till astralkroppen, upp i känslokroppen eller tankekroppen, begrav den inte där till nästa inkarnation.


<

6. Adam Kadmons huvud.  –  Urmänniskan
 

Men visst, det finns många som har fått ”hjälp” av detta. Men man ska ha med i bilden att det inte alltid är positivt utan vi måste förstå: Hur lever jag i förhållande till livet? Har jag tillit till den karma, den livssituation, det öde som kommer till mig? Är jag villig att möta det, se på vad som sker och gå igenom det? Eller måste jag gå till doktorn så fort jag har ett problem? Måste jag alltid be någon annan om hjälp eller kan jag själv försöka lösa det?

U.C. Har subjektets tillstånd i det här sammanhanget någon betydelse för resultatet, eller gäller det bara hypnotisören som ger behandlingen?

E.M. Det är säkert så att det är en samverkan, det tror jag det är.

P.B. Var det något speciellt du hade i åtanke?

U.C. Har det någon betydelse vilket medvetandetillstånd subjektet begränsas av? Har det någon betydelse för hur man påverkas?

P.B. Ja det är klart att en person som är helt klar och samlad har inget som helst behov av terapi. Oftast är det så att ett subjekt, en patient eller en individ som alltid löser sina problem genom att säga ”jag måste gå till någon som kan hjälpa mig”, den personen är väl inte alla gånger vid sina sinnens fulla bruk. Om någon vill ha hjälp är man ju inte harmonisk och i balans och mår jättebra eftersom man söker upp den typen av hjälp. Då finns det ju redan någon obalans hos personen ifråga. 

M.A. Det kan ske av nyfikenhet också. 

P.B. Ja tyvärr är det så. Det är som ett litet ockult smörgåsbord. Motivet är självfallet mycket viktigt i det här sammanhanget. Om en individ verkligen är mycket sjuk och har prövat alla allopatiska hjälpmedel som finns, det vill säga gått igenom all modern medicin och börjar gå igenom den alternativa medicinen och kanske inte finner någon lösning där heller, utan kommer längre och längre ut på den yttersta grenen. Då prövar man akupunktur, balansering av energier och så vidare. Till slut tar man till hypnos av ren nyfikenhet. 

A.A. Så kan det ju också vara med psykiskt känsliga eller svaga personer. De råkar väldigt illa ut i vissa typer av meditation. 

P.B. Allting menar vi, som har att göra med människans inre medvetande, med människans känslor, är ingenting att leka med. Ge mig ett mantra, börja visualisera, börja chanta eller vad det nu är för system. Att börja visualisera, att börja memorisera vissa mantran och så vidare, hur vet jag vad som är rätt? Tror ni att samma meditationssystem kan användas till alla människor? Knappast. Men så fungerar det faktiskt i dag i många fall. 

M.A. Är det andra egon som tar mig i besittning? 

P.B. Det är att gå väldigt långt. Att man är så obalanserad, så öppen, alltså mottaglig för inflytanden som finns i vår omedelbara närhet att vi kan bli utnyttjade, det är ett långt steg. Möjligheterna finns, menar man inom ockulta kretsar, men det är inte så lätt att ”ta över” eller ”besätta” eller lägga beslag på en annan individ, det är någonting ganska allvarligt. 

M.A. Det händer inom sjukvården, hos sinnessjuka kan man säga. Där vissa delar är friska men så kommer klyvningen, och där tror jag inte man är ensam längre. Där kommer andra egon in! 

E.M. Det kan säkert finnas många olika anledningar till det. Det behöver inte nödvändigtvis vara avlidna personligheter eller egon – elementarer – som tar över, det finns många möjligheter. Men visst, det finns säkert sådana fall också. 

M.A. Ja, personlighetsförändring och röster som skiftar. 

P.B.
Ja, vi har ju Ambres. 

M.A. De betraktas ju bara som sinnessjuka, men vad är det som sker? 

P.B. Det går inte att kategoriskt dra alla över en kam och säga om allt ”ja det är besatthet”. Det finns ju massor med möjligheter sett ur ett teosofiskt perspektiv. Vi måste såklart ta in hela utvecklingsspiralen eller hela kosmos utveckling med alla de riken som finns under djuren och alla de riken som finns i astralvärlden, de som vi kallar för elementalriken.

Här finns bland annat olika energier av naturväsen. Dessutom alla brottslingar som har blivit avrättade, alla människor som har dött på olika sätt. Alla dessa är energier som har lösgjorts från sin fysiska kropp mot sin vilja. De är alla på något vis behäftade med hämndbegär – vandrande vålnader utan fysisk form. 

M.A. Och om man möter en känslig människa så har hon ofta ett mindre skydd? Jag tror att man kan bryta igenom detta ganska lätt. 

E.M. Teosofin menar att vi har ett naturligt skydd. Även om vi kanske är lite obalanserade så finns det i denna obalans någon slags jämvikt som vi har upprättat i vårt eget system. Men när vi går ut och låter oss manipuleras, låter någon terapeuts energi komma in och manipulera med mina chakror exempelvis, så blir det en annan typ av obalans. Denna obalans kan då göra att vissa ”portar” in till det astrala öppnas. Det kanske hade varit bättre om dessa ”portar” hade varit stängda istället. 

Det är mycket lättare att öppna upp än att stänga igen när man vill. Så det finns en risk att man gör sig för öppen eller genomträngbar i det hölje som egentligen ska vara intakt som ett skydd för oss. Och det är därför som teosofin talar om det kärleksfulla levandet, att vi ska uppöva en altruistisk inställning till allt omkring oss. Att vi ska försöka bli osjälviska är inte bara för att det är filosofiskt riktigt, utan det har en ockult förankring. Varje gång vi strävar mot det osjälviska så förankrar vi oss själva i vår egen sanna individualitet. Och det är genom att inte vara förankrad som höljet omkring oss blir intakt igen. Så vägen tillbaka är att se allting som en helhet, försöka verka för helhetens bästa och förankra oss så att vi får fotfäste igen i det som vi är. 

A.A. Det är någonting för psykiatriker att ta till sig. 

E.M. Ja. Det är mycket man får ta till sig som psykiatriker. 

M.A. Inifrån och utåt i stället för tvärtom. 

E.M. Det händer en hel del inom psykiatrin i dag, där man faktiskt börjar erkänna en andlig dimension. Tidigare har man varit själsläkare utan att erkänna den själsliga dimensionen. Jag tänker också på det du sade om Raymond Moody, för att ta ett anknytande exempel. I en av hans böcker finns det en beskrivning av hur han själv har en upplevelse av att vara utanför sin kropp när han ligger och ”är död”. Han färdas astralt in på en bar och där beskriver han – kanske lite bokstavligt – hur människor står vid sina bardiskar och dricker sina drinkar. Sedan ser han i sitt tillstånd hur alla de andra skuggvarelserna som finns runt omkring drinkarna försöker gripa tag efter dem. De inspirerar dessa drinkare till att dricka mer och mer, därför att de har ett alkoholbegär som på något sätt är otillfredsställt. 

Så det finns mycket kring oss som på ett eller annat sätt försöker aktivera oss. De gör det inte om vi inte forcerar fram i en eller annan riktning. Det är inte så att vi ska gå hem och vara mörkrädda, för så farligt är det inte. Men vi ska vara lite försiktiga med hur vi manipulerar med våra olika centra, de olika chakrorna som vi inom teosofin menar är som blommor. När tiden är mogen så slår de ut av sig själva. Ett osjälviskt leverne gör att de olika chakrorna till slut slår ut av sig själva i lagom takt, allt eftersom vi är moraliskt mogna att ta emot de förmågor som medföljer öppnandet av varje chakra.





7. Chakrasystemet

P.B. För att återkomma till kvällens tema. Vad gör vi när vi hör: ”Ja det är farligt att meditera, det är farligt att bli hypnotiserad, och regression ska man egentligen inte syssla med”, och så vidare. Ett recept som vi gärna framhåller är att vi ska bygga upp vår andliga sköld eller vår aura så att den blir så stark och beskyddande att jag kan känna mig säker i min egen varelse. Då finns det inget yttre inflytande som kan tränga in genom mina olika inre kroppar – tankekroppen, känslokroppen, astralkroppen och så vidare. 

Genom kontemplation och meditation kan vi lära oss att bygga upp de energier som finns i vår aura bland annat genom det sätt vi lever, hur vi bemöter vår karma, hur vi bemöter andra människor. Allt är kvaliteter och kvaliteter är energier. Energier är färger och färger är ljud. Och allt hänger samman. Det visste de gamla hinduerna, det visste buddhisterna, det visste taoisterna. De har utvecklat enormt subtila system om hur man lär sig att hushålla med sin egen energi. De kände dels sin egen fysiska kropp men också sina andra andliga kroppar. Det är utifrån dem som vi kan vara säkra. 

Därför menar vi att det viktiga är att bygga upp oss själva, att vi är förankrade i Självet och i det Högre Jaget så att vi vet när vi börjar färdas. När vi håller på med meditation så kommer det glimtar till oss, det kommer minnen till oss, det kommer bilder till oss, det kommer en mängd märkliga saker till oss. Är vi då inte förberedda på vad detta är för något så är det väldigt lätt att vi dras mot förföriska energier. Sådana varelser, sådana väsen, sådana situationer som vi med ockult kunskap hade valt att se och iaktta utan att förledas av dem. Vi kan förlora oss i dessa tillstånd och sedan bli offer under lång tid för någonting som vi inte kan styra. 

Det är alltså oerhört viktigt för oss att förankra oss själva i våra hjärtan, förankra oss i vårt medvetande och i vår insikt, så att vi har den kunskapen när vi börjar röra oss i de andliga dimensionerna. För när vi väl sätter igång resan, när vi väl börjar arbeta med oss själva, när vi väl börjar utvecklas – och det kan gå väldigt fort för många, det kan ta längre tid för andra – så gäller det att vi är ärliga i det vi håller på med. Gud vet hur många gånger vi har hållit på med detta tidigare. Det ska kanske denna gång bara till en liten, liten puff för att oerhört mycket latent vetande och kunskap samt energier ska få ett fritt flöde i oss. 

Det är därför vi i dag kan konstatera så många fall där individer – som kanske inte riktigt får den vägledning de behöver – får en viss kunskap av någon på en kurs eller möter någon på vägen som sätter igång något inom dem. Och så sker enorma upplevelser, det inträffar stora förändringar väldigt snabbt. Det är oerhört positivt ett tag, men sedan är det som med allting annat, allting har en baksida. Dålig karma som ligger slumrande i vårt väsen kan också komma upp. 

Har jag då inte någon särskild vägledare i närheten utan denne är långt borta och ger undervisning i en annan stad – hur vet jag då vart jag ska ta vägen? Vem ska jag vända mig till när blockeringar uppstår, när jag får problem? Tidningar samt TV– och radioprogram är fyllda med berättelser om människor som har råkat illa ut, de har råkat ut för en låsning. Och alla de som sitter på mentalsjukhus, vad handlar allt detta egentligen om? En bristande insikt om hur man ska hantera sitt liv. 

Vi har möjlighet att hjälpa dessa individer som har det svårt. Bara att stå i närheten av en människa som är psykiskt skadad – om vi själva är något sånär friska – gör att vi avger positiv energi hela tiden. Vi utstrålar genom vår aura energier och på så vis kan vi hjälpa oerhört många människor, om vi nu har dessa andliga kvaliteter verksamma inom oss.

Det krävs inte att vi ger en oerhörd mängd komplicerad undervisning, enbart vår välvilliga närhet räcker. Människor som har psykiska störningar och är labila i sitt känsloliv känner en oerhörd trygghet med individer i sin närhet som har kärlekens läkande kvalitet. 

Det krävs inte en massa medicinering som slår ut hela nervsystemet, som slår ut medvetandet och söver ner människor så att de inte är kapabla att göra någonting. Det löser ingenting, det gör bara att sjukhusen blir mer och mer fullbelagda, människorna blir sämre och sämre och världens totala medvetenhet sjunker. Det leder ingenstans över huvud taget. 

Det som måste till är: För det första att vi får insikt om vad som kan gå fel. För det andra måste det till fler och fler individer som är bärare av de goda kvaliteterna i sina egna liv, i sin sfär, i sin dimension, i sin närhet och som sprider dessa energier omkring sig efter bästa förmåga, stillsamt och lugnt. Det finns ingen anledning att göra denna process till något speciellt, för det är det inte. Det är en självklarhet att vi människor ska hjälpa våra medmänniskor.




8. Yoga Chakras

E.M. Vi har ett par minuter till på oss innan vi avslutar kvällens föredrag. Är det någon som vill komma in med någon kommentar som kan vara berikande för oss alla, eller någon ytterligare fråga? 

J.A. Jag kan passa på att fråga: Att försättas i hypnos eller försättas i trans, är det samma sak? 

P.B. Jag ser det som mer eller mindre samma sak, det är olika sätt att uttrycka det på. Man kan ju försätta sig själv i trans genom att stirra på någonting. En hypnotisör riktar sin energi genom blicken när han hypnotiserar. Det är olika sätt men i stort sett är det samma sak. Det är en teknisk fråga, den kan man tolka lite hur man vill. 

E.M. Det finns en hel del spännande ämnen avhandlade i de häften som P.B. visade inledningsvis. Skillnaden mellan att ha ögon riktade på sig eller stirra på en punkt på väggen, skillnaden mellan trans och hypnos. Där står lite grand om de olika nyanserna av trans och hypnos. 

R.R. Är man öppen för påverkan under drömtillstånden? 

E.M. Jag skulle nog vilja säga att det beror på hur vi lever under dagen. Att drömma är ju ofta en återspegling av hur vi levt under dagen, precis som tillstånden efter döden mellan två inkarnationer är direkta återspeglingar av hur vi har levt i det senaste livet. Så försöker vi under dagen att inta det Högre Jagets position och inte låter oss manipuleras så har vi ett sådant skydd under nattens timmar också. Vi ser inte natten som en helt skild värld från dagen, utan egentligen är den en förlängning av dagen. 

Så vi behöver inte vara så oroliga, utan har vi en inställning i vardagen så slår den igenom i drömmen. Vi anser att vi varje natt går tillbaka till vår källa, till vårt sanna väsen, och varje morgon kommer vi tillbaka igen. Tanken inom teosofin är att uppöva en vakenhet så att vi kan göra resan medvetet. Så att det inte längre förblir sömn och vaket tillstånd utan allt blir en närvaro, en medvetenhet. 

En annan ockult tankegång är att man ska försöka vara punktlig, försöka börja och sluta i tid med allting. Det ska vi försöka göra i kväll också, och vi vill avsluta med att tacka för att ni har kommit hit och bidragit med er närvaro, gjort den här kvällen möjlig och berikat den för alla som är här. Den som känner för det är varmt välkommen tillbaka till nästa föredrag, som heter Vem är jag? – den eviga frågan. Och den som inte kommer hit nästa gång kan ta Programbladet, om ni känner för att komma någon gång framöver. Vi kommer med ett nytt Programblad en gång i månaden.

B.B. Har ni då också svar på ”vem är jag”?

E.M. Jag tror att vi kommer att kunna svara på frågorna gemensamt. Tack ska ni ha för att ni kom. 

[Sammanställt den 2 december 2010.]

  

Källor:

Fem Budskap, av Helena Blavatsky
Ljus Vägen, av M.C.
Teosofins Ocean, av William Judge
Tystnadens Röst, av H P Blavatsky
Channelling, av John Climo
The Friendly Philosopher, av Robert Crosbie
Karma
och reinkarnation, TR nr 46
Hypnotism
, regression och mesmerism, TR nr 65

 

HYPNOTISM OCH MESMERISM

När hon talar om mesmeristisk healing varnar Helena Blavatsky i Isis Unveiled (del I:217):
 
”Om en sjuk människa – medium eller inte – försöker hela någon annan kan hans kraft vara tillräckligt stark för att förflytta sjukdomen, rubba den ur sitt nuvarande läge och flytta den till ett annat område i kroppen där den inom kort kommer att framträda igen. Under tiden tror patienten att han är fullt frisk. Men vad händer om healern är moraliskt sjuk? Konsekvenserna av detta kan vara obegränsat lömska. Det är nämligen lättare att hela en kroppslig sjukdom än att rena en konstitution som är smittad med moraliskt fördärv. Om siargåvan, liksom hysteri och konvulsioner, kan överföras genom ’smitta’, vilka andra laster kan vi då inte få? I ett sådant fall överför healern till sin patient – som nu är hans offer – det moraliska gift som infekterar hans eget sinne och hjärta. Hans magnetiska beröring besudlar; hans blick vanhelgar. Mot denna lömska smitta finns det inget skydd för den passivt-mottagande patienten. Healern har honom i sin makt, trollbunden och maktlös, precis som ormen och den stackars svaga lilla fågeln. Skadan som ett sådant ’helande medium’ kan orsaka är omöjlig att förutse – och det finns hundratals sådana healers.”

”Det första är välgörande, det andra är skadligt, vilket det måste vara eftersom man enligt både ockultism och modern psykologi, uppnår det hypnotiska tillståndet genom att dra tillbaka nervfluidum från kapillärnerverna. Och de senare är, så att säga, väktarna som håller dörrarna till våra sinnen öppna och som bedövas under hypnosen och tillåter dessa dörrar att stängas.”

H P BLAVATSKY
Theosophical Articles volym II:429-30

 

ARCANAs  föredragsserie
ONLINE versionen 

  

         SERIE 1:

         1.   Meditation - Paramita-Stigen

         2.   Gnostikernas syn på kvinna och man

         3.   Dzyans Bok, intuition och meditation

         4.   Pico della Mirandola

         5.   Medvetandets olika processer

         6.   Den Sjunde impulsen

         7.   Den Heliga Graalen

         8.   Greven av Saint Germain

         9.   Karma, den fria Viljan och Profetior

       10.   U.L.T. - en teosofisk skola

       11.   Devachan och Kama-loka

       12.   Helena Blavatsky

        SERIE 2:

       13.   Varför reinkarnerar vi?

       14.   Spiralen som symbol

       15.   Den Tibetanska Dödsboken

       16.   Teosofi, Äktenskap och uppfostran

       17.   William Quan Judge

       18.   Människans yttre och inre cykler

       19.   Korsfästelsens Esoterik

       20.   Pistis Sophia

       21.   Paracelsus

       22.   Karmas tre stora vägar

       23.   Astral berusning

       24.   Rosenkreutzarnas mystik

   

       SERIE 3:

       25.   Teosofin och den nionde insikten

       26.   Spiritualism och channeling

       27.   Omar Khayyam och sufismen

       28.   Reinkarnationsminnen och hypnos

       29.   Mystiker eller medium

       30.   Den Vita Logen - ett Heligt Brödraskap

       31.   Jakob Böhme

       32.   Vit eller svart Magi

       33.   HPB och Tystnadens  Röst

       34.   Meditation, drömmar och visioner

       35.   Cornelius Agrippa

       36.   Avatarer och Kristusväsen

   

      SERIE 4:

      37.   Den Hemliga Läran och konsten

      38.   Patanjalis Yoga-system

      39.   Atlantis - myt eller verklighet?

      40.   Den avslöjade Isis

      41.   Karmalärans Mysterium

      42.   Miljö och hälsa

      43.   De invigda Mästarna

      44.   Franz Anton Mesmer

      45.   Maria, den feminina principen & den svarta Madonnan

      46.   Thomasevangeliet

      47.   Kan vi kommunicera med djuren?

      48.   Mästarna inför Millennieskiftet

      49.   Zodiakens Mysterier

 


ARCANAs föredragsserie började utges höstdagjämningen 1995 och kan beställas från:
TEOSOFISKA KOMPANIET Roslins väg 6, 217 55 Malmö. Tel 040 26 22 11 eller 070 376 47 47

 

_____________________________________________________________________________________

 | Helena Blavatsky  Online | William Q Judge Online  | Robert Crosbie Online | B P Wadia Online ULTs hemsida | ARCANAs föredragslista

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23