Teosofisk Ordbok - F - av Helena Blavatsky

yantra1.gif (2187 bytes)

TEOSOFISK ORDBOK
– F –
av
HELENA BLAVATSKY

© 2004 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

A B C
D
E F G H I J K L M N

O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

_____________________________________________________________________________________

–F–; Fafner; Fahian; Fa-Hwa-King; Faizi; Fakir; Fallisk Dyrkan; Fargard; Ferho; Fetahil; Filadelfier; Filaleterna; Filon av Alexandria Philo Judaeus; Filosofernas Sten; Flagae; Helig Flamma; Robert Fludd; Fluvii Transitus; Fohat; Foh-tchou; Fons Vitæ; Fyra Djur; Fravasham; Freja; Fylfot; Fyrfalden; Frostjättarna; Förlorade Ordet; Första Mosebok; Första Punkten. [29 uppslagsord]

_____________________________________________________________________________________

FÖRKORTNINGAR:
TG:7 = Theosophical Glossary sid 7; alk = alkemiska; arab = arabiska; assyr = assyriska; fen = feniciska; fin = finska; gnos = gnostiskt; gr = grekiska; heb = hebreiska; herm = hermetiskt; kab = kabbalistiska; kald = kaldeiska; kin = kinesiska; kopt = koptiska; lat = latin; ockult = ockult; sens = senzar; sk = sanskrit; skand = skandinaviska; tib = tibetanska; zend = persiska; DHL I:7 = Den Hemliga Läran, del I, sid 7; SD I:7 = The Secret Doctrine, vol I, p 7.

Ord makerade med asterix ( * ) ingår även i ”Lilla Ordboken” som finns i slutet av HPBs Key to Theosophy, andra upplagan, 1889.

Förkortningen w.w.w. innebär ord förklarade av broder W. W. Westcott, M.B., P.M. och P.Z., generalsekreterare för Rosicrucian Society och Præmonstrator för den kabbalistiska undervisningen inom Hermetic Order of the G.D.

Ytterligare information om detta finns i det svenska Förordet som finns tillsammans med bokstaven A i denna Online version.

F. – Den sjätte bokstaven i det engelska alfabetet och som det inte finns någon motsvarighet på i hebreiskan. Det är eolernas dubbla F, som av någon mystisk anledning blev till Digamma. Det motsvarar grekiskans phi. Som ett latinskt taltecken står det för 40, och med ett tankestreck ovanför bokstaven (F) 400 000.

Fafner (skand). Visdomsdraken.

Fahian (kin). En kinesisk resande och författare under kristendomens tidiga århundraden som skrev om buddhism.

Fa-Hwa-King (kin). Ett kinesiskt arbete om kosmogoni.

Faizi (arab). Ordagrant ”hjärta”. En författare av ockulta och mystiska ämnen.

Fakir (arab). En muslimsk asket i Indien, en muhammedansk ”Yogi”. Namnet används ofta, fastän felaktigt, på hinduiska asketer; egentligen är endast muslimska asketer berättigade att använda det. Detta mindre noggranna sätt att kalla saker och ting på ett mera allmänt obestämt sätt tillämpades i Isis Unveiled, men görs inte längre.

Fallisk Dyrkan*. eller Könsdyrkan; vördnad eller dyrkan som visas de gudar och gudinnor som, likt Shiva och Durga i Indien, symboliserar dessa två kön var för sig.

Fargard (zend). En sektion eller ett kapitel av verser inom parsernas Vendidad.

Ferho* (gnos). Den högsta och största skapande kraften hos de nasareniska gnostikerna. (Codex Nasaraeus.)

Fetahil (gr). Den lägre skaparen, i samma Codex.

Filadelfier*. Bokstavligen ”de som älskar sin medmänniska”. En sekt från det sjuttonde århundradet som grundades av Jane Leadly. De motsade sig alla riter, former och ceremonier som hörde kyrkan till, och även kyrkan själv, men ansåg sig vara guidade i själ och ande av en inre gud, det vill säga deras eget Jag eller Gud som finns inom dem.

Filaleterna* (gr). Bokstavligen ”sanningsälskarna”; det namn som gavs åt de alexandrinska neoplatonikerna, även kallade analogiker och teosofer (se Nyckeln till teosofin s 1 och vidare). Skolan grundades av Ammonios Sakkas tidigt under det tredje århundradet, och varade till det femte. De största filosoferna och vise från den tiden tillhörde denna.

Filalethes, Eugenius. Ett rosencreutziskt namn som Thomas Vaughan, en medeltida engelsk ockultist och eld-filosof, antog. Han var en stor alkemist. [w w w]

[Filon från Alexandria*, Philo Judaeus]. En helleniserad jude från Alexandria, och en mycket omtalad historiker och författare; född omkring 30 f Kr, död ungefär 45 e Kr. Han borde således ha varit väl insatt i de största händelserna under första århundradet av vår era, och i förhållandena kring Jesus, hans liv, och Korsfästelsedramat. Och ändå är han helt tyst om ämnet ifråga, både i hans försiktiga uppräknande av de då existerande sekterna och Broderskapen i Palestina och i redogörelserna om hans tids Jerusalem. Han var en stor mystiker och hans arbeten vimlar av metafysiska och ädla idéer, och inom esoterisk kunskap hade han ingen rival bland de bästa författarna under långa tidsperioder (Se under ”Philo Judaeus” i Key to Theosophys ordlista.)

Filosofernas Sten*. Kallades också ”Förvandlingens pulver”. Det är alkemisternas Magnum Opus, ett föremål som skulle förvärvas till varje pris, en substans som hade förmågan att förvandla de grövre metallerna till rent guld. Mystiskt sett symboliserar Filosofernas Sten transmutationen av den lägre animala människonaturen till den högsta och gudomliga.

Flagae (herm). Ett namn som Paracelsus ger till en viss sorts väktaränglar eller genier.

Flamma, Helig. Den ”Heliga Flamman” är namnet de österländska asiatiska kabbalisterna (semiterna) gett åt Anima Mundi, ”världssjälen”. De Initierade kallades ”Den Heliga Flammans Söner”.

Fludd, Robert. Vanligen känd som Robertus de Fluctibus, ledare för ”Eldfilosoferna”. En ärad engelsk hermetist från sextonhundratalet och en produktiv författare. Han skrev om guldets innersta natur och andra mystiska och ockulta ämnen.

Fluvii Transitus (lat). Eller resan över Floden (Chebar). Cornelius Agrippa lägger fram detta alfabet. I Ars Quatour Coronatorum, vol III, part 2, 1890 – ett arbete som är en Rapport om skrifter i Frimurarlogen Ouatour Coronati, no 2076 – finns det kopior av detta alfabet, liksom märkliga gamla bokstäver kallade Melachim, samt det Celesta alfabetet, anskaffat av W. Wynn Westcott, PM. Denna Loge verkar vara den enda i England som verkligen på allvar studerar ”Naturens och Vetenskapens dolda mysterier”.

Fohat (tib). En term som brukar representera den aktiva (manliga) kraften hos Sakti (den kvinnliga fortplantningskraften) i naturen. Den kosmiska elektricitetens essens. En ockult tibetansk term för Daiviprakriti, ursprungligt ljus; och står i det manifesterade universum för den ständigt närvarande elektriska energin och den oupphörliga förstörande och uppbyggande kraften. Esoteriskt är det likadant, eftersom Fohat är den universella framdrivande Vitala Kraften, både den framdrivande och det framdrivna.

Foh-tchou (kin). Bokstavligt ”Buddhas Herre”, vilket helt enkelt betyder lärare i Buddhas läror. Foh betyder en Guru som vanligtvis bor i Buddha Sakyamunis tempel – Foh Maeyu.

Fons Vitæ (lat). Ett verk av Ibn Gebriol, en arabisk judisk filosof från det XI århundradet, som kallade det för Me-gor Hayyun eller ”Livets Källa”. (De Materia Universali och Fons Vitæ). De västerländska kabbalisterna har deklarerat det vara ett riktigt kabbalistiskt verk. Flertalet latinska och hebreiska manuskript av detta underbara alster har upptäckts av forskare i offentliga bibliotek; bland annat av Munk 1802. Ibn Gebriol latinska namn var Aviceborn, en namn som är välkänt bland alla orientaliska forskare.

Fyra Djur. De symboliska djuren i Ezekiels vision (Mercabah). ”Firandet av Trons Mysterier var förenat hos de första kristna med tändandet av sju ljus, rökelser, Trishagion, och läsning i de evangeliska böckerna, vilka var dekorerade både på omslaget och på sidorna med den bevingade människan, ett lejon, en tjur och en örn” (Qabbalah av Isaac Myer, LL.B). Än idag är dessa djur representerade tillsammans med de fyra evangelierna och symboliserar de olika evangelierna i den grekiska kyrkans utgåvor. Var och en representerar en av de fyra lägre grupperna av världar eller plan, på samma sätt som varje personlighet är bildad. Sålunda representerar Örnen (associerad med aposteln Johannes) den kosmiska Anden eller Etern, Siarens allseende Öga; Aposteln Lukas Tjur är förbunden med Livets vatten, det all-alstrande elementet och kosmisk styrka; Aposteln Markus Lejon står för vildsint energi, oförskräckt mod och kosmisk eld; emedan människohuvudet eller Ängeln, som står i närheten av aposteln Matteus är syntesen av alla tre förenade i människans högre intellekt, och i kosmisk andlighet. Alla dessa symboler är egyptiska, kaldeiska och indiska. Örn, Tjur och Lejonhövdade gudar finns det många av, och alla representerar samma idé, antingen i den egyptiska, kaldeiska, indiska eller judiska religionen, men genom att inleda med Astralkroppen gick de inte högre än den kosmiske Anden eller Högre Manas – Atma-Buddhi, eller den Absoluta Anden och den Andliga Själen dess bärare, går inte att symbolisera med konkreta bilder.

Fravasham (zend). Absolut ande.

Freja eller Frigg (skand). I Eddan är Frigg gudarnas moder precis som Aditi är det i Vedaböckerna. Hon är identisk med de norra germanernas Frea, och dyrkades i sin lägre aspekt som den allnärande Moder Jord. Hon var belägen på sin gyllene tron, som var skapad av gyllene ljustrådar, med sina tre gudomliga jungfrur som var hennes tjänarinnor och budbärare, och fullt upptagen med att spinna gyllene trådar, med vilka hon skulle belöna goda människor. Hon är både Isis och Diana på en och samma gång, för hon är dels Holda den mäktiga jägarinnan, och dels Ceres-Demeter vilken beskyddar jordbruket – månen och naturen.

Frostjättarna eller Rimtursarna (skand). De är de stora uppbyggarna, nordmännens Cykloper och Titaner och de spelar en framträdande roll i Eddan. Det var de som byggde den starka muren runt Asgård (Skandinaviens Olympos) för att skydda den från Jotunerna, de ondskefulle jättarna.

Fylfot (skand). Ett av Tors vapen, likt svastikan, eller det fyrfotade korset bland jainas; vanligen kallat ”Tors Hammare”.

Fyrfalden*. De fyra lägre ”principerna inom människan” vilka konstituerar hennes personlighet (det vill säga, Kroppen, Astral Dubbletten, Prana eller livskraften, begärens organ och lägre Manas eller hjärn-medvetandet), till skillnad från den högre Trefalden eller Triaden, som är sammansatt av den högre Andliga Själen, Förnuftet och Atman (Högre Självet).

Förlorade Ordet. (Frimurar.) Det borde stå som ”förlorade ord” och förlorade hemligheter generellt, för det som benämns det förlorade ”Ordet” är alls inte ett ord, som i fallet med det Outsägliga Namnet (se detta ord). ”The Royal Arch Degree” inom frimureriet har varit ”i sökandet efter det” alltsedan den grundades. Men de ”döda” – särskilt de mördade – talar inte; och var till och med den ”Änkans Son” som ska komma tillbaka till livet ”materialiserad”, han kunde knappast avslöja det som aldrig existerat i den form det nu lärs ut. SHEMHAMPHORASH (det separata namn, varigenom kraften som Jeshu Ben Pandira, enligt de som förtalar honom, sägs ha bringat sina mirakler, efter att ha stulit det från Templet) – antingen härlett ur Tetragrammatons ”själv-existerande substans”, eller inte, kan aldrig bli ett substitut, för det förlorade LOGOS i gudomlig magi.

Första Mosebok. Hela Första Mosebok, ända fram till Josefs död, är vid en närmare granskning en knappt förändrad version av kaldéernas Kosmogoni, vilket nu vid upprepade tillfällen bevisats genom de assyriska inskriftstavlorna. De tre första kapitlen är översatta från de allegoriska berättelserna som behandlar begynnelsestadierna som är så vanliga hos alla nationer. Kapitel fyra och fem är en ny allegorisk bearbetning av samma berättelse som finns i den hemliga Siffertalens Bok: kapitel sex är en astronomisk berättelse om Solåret samt de sju kosmokraterna från det egyptiska originalet av Pymander, och de symboliska visionerna som kommer från en grupp av Enoichioi (Siare) varifrån även Enoks Bok härstammar. Exodusberättelsens begynnelsestadium och historien om Moses handlar om den babyloniske Sargon, som florerade (något som den ovilliga auktoriteten dr Sayce instämmer i) 3750 f Kr och föregick den judiska lagstiftaren med nästan 2300 år. (se The Secret Doctrine, vol II, ss. 691 o.f.) Hursomhelst så är Första Mosebok onekligen ett esoteriskt verk. Den har varken lånat eller förvrängt de universella symbolerna och lärorna utifrån de riktlinjer som de skrevs utan helt enkelt bearbetat de eviga sanningarna enligt sin egen nationella anda och klätt dem i listiga allegorier som endast är begripliga för Kabbalister och Initierade. Gnostikerna har gjort detsamma, liksom varje sekt på sitt sätt, vilket även har skett för tusentals år sedan i Indien, Egypten, Kaldén och Grekland, där de iklätt samma sanning som inte går att meddela i sin egen dräkt. Nyckeln och lösningen till alla sådana berättelser finns bara i den esoteriska läran.

Första Punkten. Metafysiskt är det manifestationens första punkt, den första differentieringens frö, eller punkten i den oändliga Cirkeln ”vars centrum är överallt och vars omkrets ingenstans”. Punkten är LOGOS.

HELENA BLAVATSKY
The Theosophical Glossary, 1892

Översatt från H P Blavatskys The Theosophical Glossary. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1973.

________________________________________________________________________________________________________________

| till Helena Blavatsky Online | till ULTs hemsida |