Teosofisk Ordbok - G - av Helena Blavatsky

yantra1.gif (2187 bytes)

TEOSOFISK ORDBOK
– G –
av
HELENA BLAVATSKY

© 2004 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

A B C
D
E F G H I J K L M N

O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

_____________________________________________________________________________________

–G–; Gabriel; Gaffarillus; Gaganeswara; Gai-hinnom; Gambatrin; Ganadevor; Ganapada; Gandhara; Gandharva; Gan-Eden; Ganesa; Ganga; Gangâdwâra; Garm; Garuda; Gâthâ; Gâti; Gâtra; Gautama; Gayâ; Geber; Geburah; Gedulah; Gehs; Gelukpa; Gemara; Gematria; Genii; Gna; Gnana; Gnanasakti; Gnan Devor; Gnatha; Gnomer; Gnosis; Gnostiker; Gogard; Gonpa; Gossain; Guff; Guhya; Guhya Vidya; Gunas; Gupta Vidya; Guru; Guru Deva; Gyan-Ben-Gian; Gyges; Gyllene Tidsåldern; Gyn;[52 uppslagsord]

_____________________________________________________________________________________

FÖRKORTNINGAR:
TG:7 = Theosophical Glossary sid 7; alk = alkemiska; arab = arabiska; assyr = assyriska; fen = feniciska; fin = finska; gnos = gnostiskt; gr = grekiska; heb = hebreiska; herm = hermetiskt; kab = kabbalistiska; kald = kaldeiska; kin = kinesiska; kopt = koptiska; lat = latin; ockult = ockult; sens = senzar; sk = sanskrit; skand = skandinaviska; tib = tibetanska; zend = persiska; DHL I:7 = Den Hemliga Läran, del I, sid 7; SD I:7 = The Secret Doctrine, vol I, p 7.

Ord makerade med asterix ( * ) ingår även i "Lilla Ordboken" som finns i slutet av HPBs Key to Theosophy, andra upplagan, 1889.

Förkortningen w.w.w. innebär ord förklarade av broder W. W. Westcott, M.B., P.M. och P.Z., generalsekreterare för Rosicrucian Society och Præmonstrator för den kabbalistiska undervisningen inom Hermetic Order of the G.D.

Ytterligare information om detta finns i det svenska Förordet som finns tillsammans med bokstaven A i denna Online version.

G. – Den sjunde bokstaven i engelska alfabetet. ”På grekiska, kaldeiska, syriska, hebreiska, assyriska, samaritanska, etruskiska, koptiska, i de moderna romanska och gotiska språken upptar G tredje platsen i alfabetet, medan det står på fjärde plats i kyrilliska, glagolitiska, kroatiska, ryska, serbiska och wallakiska. Eftersom namnet ”gud” börjar med denna bokstav (på syriska gad; svenska, gud; tyska, gott; engelska, god; persiska, gada; etc., etc.) finns det en ockult anledning till detta som bara studenter i esoterisk filosofi och i den Hemliga läran – förklarad teosofiskt – kommer att förstå ordentligt; det refererar till de tre logoi – den sista, Elohim, och emanationen från den senare, den androgyna Adam Kadmon. Alla dessa folk har hämtat namnet ”gud” ur deras respektive traditioner, vilka är mer eller mindre klara ekon från esoterisk tradition. Talet och ”tyst tal” (skrift) är en ”gåva från gudarna”, säger alla de nationella traditionerna, från det gamla ariska sanskrit-talande folket som hävdar att deras alfabet, Devanâgari ( lit., devornas eller gudarnas språk) var givet dem från himlen, till judarna, som talar om ett alfabet, upphovet till det som har överlevt, såsom varandes en himmelsk och mystisk symbolism given av änglarna till patriarkerna. Därav har varje bokstav flera betydelser. En symbol i sig själv för en himmelsk varelse och ting, var den i sin tur representerad på jorden med motsvarande objekt vars form symboliserade bokstavens form. Denna bokstav, G, kallas i hebreiskan gimel och symboliseras av en lång kamelhals, eller snarare, en upprätt orm, som associeras till det tredje heliga gudomliga namnet, Ghagol eller Magnus (stor). Dess siffervärde är fyra, Tetragammaton och de heliga Tetraktys; därav dess helighet. Hos andra folk stod det för 400 och med streck över det, för 400.000. [TG:123]

Gabriel. Enligt gnostikerna är "Anden" eller Christos "livets budbärare" och Gabriel ett och detsamma. Den förra "kallas ibland för Ängeln Gabriel – och på det hebreiska språket för ’Guds mäktige’" och intog hos gnostikerna Logos’ plats, emedan den Helige Ande betraktades såsom ett med Eonens Liv (se Ireneus I, xii). Därför finner vi Theodoret sägande (i Haeret Fab, II, vii) : "Kättarna överensstämmer med oss (kristna) beträffande alltings början ... men de säger att det inte existerar en Kristus (Gud), utan en ovan och en annan nedan. Och den senare uttryckligen dväljes i många; men de säger att Jesus vid ett tillfälle sägs vara från Gud, och vid ett annat tillfälle kallar de honom för en Ande." Nyckeln till detta finns i den esoteriska filosofin. "Anden" hos gnostikerna var en kvinnlig kraft exoteriskt sett, det var strålen som utgick från Högre Manas, Jaget, vilket esoterikerna hänvisar till som Kama-Manas eller det lägre personliga Jaget, vilket utstrålar i varje mänskligt väsen ur det Högre Jaget eller Christos, guden inom oss. Därför hade de rätt när de sade: "det existerar inte en Kristus, utan en ovan och en annan nedan". Var och en som studerar ockultism kommer att förstå detta, och även att Gabriel – eller "Guds mäktige" – är ett med det Högre Jaget. (Se Isis Unveiled.) [TG:123]

Gaffarillus. En alkemist och filosof som levde under mitten av det sjuttonde århundradet. Han var den första kända filosofen som påstod att alla naturföremål (dvs växter, levande varelser etc), efter de hade brunnit upp, behöll sin form i askan och att man kunde framkalla den därur. Detta påstående bekräftades av den berömde kemisten Du Chesne, och efter honom har Kircher, Digby och Vallemont försäkrat sig om detta faktum, genom att påvisa att de astrala formerna av brända växter kunde framkallas från deras aska. Ett recept för att framkalla sådana astrala skenbilder av blommor finns beskrivit i ett verk av Oetinger, Thoughts on the Birth and Generation of Things. [TG:124]

Gaganeswara (sk). "Himlens Herre", ett namn på Garuda. [TG:124]

Gai-hinnom (heb). Namnet på helvetet i Talmud. [TG:124]

Gambatrin (skand). Namnet på Hermodurs "magiska stav" i Eddan. [TG:124]

Ganadevor (sk). En särskild klass av celesta väsen som sägs bo i Maharloka. De är våra härskare i denna Kalpa (cykel) ock kallas därför Kalpadhikarins eller Kalpans Herrar. De lever bara under "En Dag" av Brahmâ. [TG:214]

Ganapada (sk). En ärad braminsk lärare, författare till Kommentarierna över Sankhya Karika, Mandukya Upanishaden, och andra verk. [TG:124]

Gandhara (sk). En musikalisk ton med stor ockult kraft i den hinduiska skalan – den tredje i den diatoniska skalan. [TG:124]

Gandharva (sk). Celesta körsångare och musiker från Indien. I Vedaböckerna avslöjar dessa gudar himmelens och jordens hemligheter samt esoterisk vetenskap till de dödliga. De hade ansvaret för den heliga Somaplantan och dess safter, ambrosian som dracks i templen och som skänkte "allvetenhet". [TG:124]

Gan-Eden (heb). Även Ganduniyas. (Se "Eden".) [TG:124]

Ganesa (sk). Den elefanthövdade Visdomsguden, Shivas son. Han är densamme som den egyptiska Thoth-Hermes, och Anubis eller Hermanubis (se detta). Legenden visar hur han förlorade sitt mänskliga huvud, vilket ersattes med ett elefanthuvud. [TG:124]

Gangâ (sk). Ganges, den heligaste floden i Indien. Det finns två versioner av dess myt: en berättar om när Ganga (gudinnan) förvandlar sig själv till en flod, som utmynnar från Vishnus stortå; den andra om när Ganga faller ner från Shivas öra till Anavatapta-sjön och därifrån passerar ut genom silverkons mun (gomukhi), korsar hela östra Indien och mynnar ut i den södra Oceanen. "En kättersk vidskepelse", anmärker Eitel i sin Sanskrit, Chinese Dictionary, "tillskriven Gangesvattnens förmåga att rena synder." Inte mera "vidskepelse", skulle man kunna säga, än tron att dopvattnet och Jordanfloden har "förmåga att rena synder". [TG:125]

Gangâdwâra (sk). Bokstavligt "Ganges port eller dörr"; namnet på en stad som nu kallas för Hardwar som ligger vid foten av Himalaya. [TG:125]

Garm (skand). Eddans Cerberus. Denna vindunderliga hund lever i Gnypagrottan framför Hels boning, underjordens gudinna.[TG:125]

Garuda (sk). En jättelik fågel i Ramayana, Vishnus springare. Esoteriskt symbolen för den stora Cykeln. [TG:125]

Gâthâ (sk). Metriska sånger eller hymner som består av moraliska aforismer. En gâthâ som består av trettio-två ord kallas för Âryâgiti.[TG:125]

Gâti (sk). De sex (esoteriskt sju) förhållanden av förnimmande existens. Dessa är uppdelade i två grupper: de tre högre och de tre lägre vägarna. Till den förra gruppen hör devorna, asurorna och (odödliga) människor; till den senare hör (i exoterisk undervisning) varelser i helvetet, prêtas eller hungriga demoner och djur. Esoteriskt uttryckt är emellertid de tre sistnämnda personligheter i Kamaloka, elementaler och djur. Det sjunde sättet att existera på är det som Nirmanakaya. (se detta). [TG:125]

Gâtra (sk). Bokstavligen (Brahmas) lemmar, varifrån de "förnufts-födda" sönerna, de sju Kumarorna, blivit födda. [TG:125]

Gautama* (sk). Prinsen av Kapilavastu, son till Sudhodana, Sakyakonung för ett litet rike på gränsen till Nepal, född i sjunde århundradet f. Kr., nu kallad "Världsfrälsaren". Gautama eller Gotama var prästnamnet på Sakyafamiljen, och Siddharta var Buddhas namn innan han blev en Buddha. Sakya Muni betyder Helgonet från Sakyafamiljen. Född som vanlig dödlig tog han sig till Buddhaskapet utan hjälp, genom sina egna personliga förtjänster. En människa – i sanning större än någon gud! [TG:126]

Gayâ (sk). Magadhas gamla stad, något nord-väst om det moderna Gayah. Det är vid den förra som Sakyamuni uppnådde sitt Buddhaskap under det berömda Bodhiträdet, Bodhidruma. [TG:126]

Geber (heb) eller Gibborim. "Mäktiga människor"; detsamma som Kabirim. I himlen är de betraktade som mäktiga änglar, på jorden såsom jättar omtalade i 1 Mosebok, kapitel VI. [TG:126]

Geburah (heb). En kabbalistisk term: den femte Sefiran, en kvinnlig och passiv kraft som betyder stränghet och makt; från den är Stränghetens Pelare uppkallad. [w. w. w.] [TG:126]

Gedulah (heb). Ett annat namn för Sefira Chesed. [TG:126]

Gehs (zend). Parsiska böner. [TG:126]

Gelukpa (tib). "Gulmössorna", bokstavligt den högsta och mest ortodoxa buddhistsekten i Tibet, motsatsen till Dugpa, ("Rödmössor"), de gamla "djävulsdyrkarna". [TG:126]

Gemara (heb). Den senare avdelningen av judarnas Talmud, påbörjad av Rabbi Ashi och avslutad av Rabbinerna Mar och Meremar omkring 300 e Kr. [w.w.w.]

Bokstavligt, att avsluta. Det är en kommentar över Mishna. [TG:127]

Gematria (heb). En avdelning inom den praktiska kabbalan. Den visar de numeriska värdena av hebreiska ord genom att sammanräkna värdena som bokstäverna de består av; och vidare visar de på så sätt analogier mellan ord och fraser. [w. w. w.]
En av metoderna (aritmetiska) för att utvinna den fördolda betydelsen av bokstäver, ord och meningar. [TG:127]

Genii (lat). Ett namn för Eoner, eller änglar, enligt gnostikerna. Namnen på deras hierarkier och klasser är helt enkelt oräkneliga. [TG:127]

Gna (skand). En av de tre tjänarinnorna till gudinnan Freja. Hon är en kvinnlig Merkurius som bär hennes härskarinnas budskap till alla delar av världen. [TG:128]

Gnana (sk). Kunskap tillämpad på de esoteriska vetenskaperna. [TG:128]

Gnanasakti (sk). Den sanna kunskapens makt, en av de sju stora krafterna i naturen (sex, exoteriskt). [TG:128]

Gnan Devor (sk). Bokstavligen "kunskapens gudar". De högre klasserna av gudar eller devor; Brahmâs "förnuftsfödda" söner, och andra inbegripet Manasa-putrorna (Intellektets Söner). Esoteriskt sett, våra reinkarnerade Jag. [TG:128]

Gnatha (sk). Det Kosmiska Jaget; den medvetna, intelligenta Kosmiska Själen. [TG:128]

Gnomer (alk). Rosencreutzarnas namn för mineral och jord elementaler. [TG:128]

Gnosis* (gr). Bokstavligen "kunskap". Den tekniska term som användes av den religiösa filosofins skolor, både före och under de första århundradena av så kallad kristendom, för att beteckna syftet med deras sökande. Denna Andliga eller Heliga Kunskap, hinduernas Gupta Vidya, kunde bara uppnås genom Initiering i de Andliga Mysterierna varav de ceremoniella "Mysterierna" var en symbol. [TG:129]

Gnostiker* (gr). De filosofer som formulerade och lärde ut gnosis eller kunskap.(se detta) De var verksamma under de första tre århundradena av den kristna eran: de följande var utmärkande, Valentinus, Basilides, Markion, Simon Magus, etc. [w. w. w.] [TG:129]

Gogard (zend). Livsträdet i Avesta. [TG:129]

Gonpa (tib). Ett tempel eller munkkloster; ett lamakloster. [TG:129]

Gossain (sk). Namnet på en viss grupp av indiska asketer. [TG:129]

Guff (heb). Kropp; fysisk form; skrivs också Gof. [TG:129]

Guhya (sk). Dold, hemlig. [TG:130]

Guhya Vidya* (sk). Den hemliga kunskapen om mystiska Mantror. [TG:130]

Gunas (sk). Kvaliteter, attribut (se "Triguna"); en tråd, även ett rep. [TG:130]

Gupta Vidya* (sk). Detsamma som Guhya Vidya; Esoterisk eller Hemlig Vetenskap; kunskap. [TG:130]

Guru (sk). Andlig Lärare; en mästare i metafysiska och etiska läror; även använd på en lärare inom vilken vetenskap som helst. [TG:130]

Guru Deva (sk). Ordagrant "gudomlig Mästare". [TG:130]

Gyan-Ben-Gian (pers). Féernas konung, sylferna i den gamla iranska mytologin. [TG:130]

Gyges* (gr). ”Gyges ring” har blivit en välkänd metafor i den europeiska litteraturen. Gyges var av Lydisk härkomst och efter att ha mördat kung Candaules gifte han sig med kungens änka. Platon berättar för oss att Gyges vid ett tillfälle nedsteg i en öppning i jorden och upptäckte där en bronshäst vars öppna sida visade ett skelett av en man som hade en bronsring på sitt finger. När denna ring sattes på hans finger blev Gyges osynlig.

Gyllene Tidsåldern, Den. De forntida delade upp livscykeln i tidsåldrarna Guld, Silver, Brons och Järn. Den Gyllene Tidsåldern var en tidsålder av ursprunglig skönhet, enkelhet och allmän lycka.

Gyn (tib). Kunskap uppnådd genom undervisning av en adept, lärare eller guru. [TG:130]

HELENA BLAVATSKY
The Theosophical Glossary, 1892

Översatt från H P Blavatskys The Theosophical Glossary. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1973.

________________________________________________________________________________________________________________

| till Helena Blavatsky Online | till ULTs hemsida |