Teosofisk Ordbok - D - av Helena Blavatsky

yantra1.gif (2187 bytes)

TEOSOFISK ORDBOK
– D –
av
HELENA BLAVATSKY

© 2004 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

A B C
D
E F G H I J K L M N

O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

_____________________________________________________________________________________

–D–; Daath; Dabistan; Dag, Dagon; Dagoba; Daivi-prakriti; Dakini; Dama; Dambulla; Dana; Dangma; Darsanas; Dava; De gamle; Deist; Demeter; Demiurgiska Förnuftet; Demon est Deus inversus; Dervish; Deva; Devachan; Devajnanor; Deva-laya; Deva-lokas; Devamatri; Devarshier; Dhammapada; Dharana; Dharma; Dharmachakra; Dhyan-Chohaner; Dhyana; Dhyani Bodhisattvor; Dhyani Buddhor; Dhyani Pasa; Dik; Diksha; Dingir; Dinur; Diser; Djinn; Djnana; Dodona; Dorjesempa; Dorjeshang; Dravidier; Dravya; Drishti; Druser; Doppelgänger; Dubbla Avbilden; Dubbletten; Dukkha; Dumah; Durga; Dwapara Yuga; Dwesa; Dwipa; Dynastier; Dzyn; Dödens Dvärg; Dödsboken [62 uppslagsord]

_____________________________________________________________________________________

FÖRKORTNINGAR:
TG:7 = Theosophical Glossary sid 7; alk = alkemiska; arab = arabiska; assyr = assyriska; fen = feniciska; fin = finska; gnos = gnostiskt; gr = grekiska; heb = hebreiska; herm = hermetiskt; kab = kabbalistiska; kald = kaldeiska; kin = kinesiska; kopt = koptiska; lat = latin; ockult = ockult; sens = senzar; sk = sanskrit; skand = skandinaviska; tib = tibetanska; zend = persiska; DHL I:7 = Den Hemliga Läran, del I, sid 7; SD I:7 = The Secret Doctrine, vol I, p 7.

Ord makerade med asterix ( * ) ingår även i "Lilla Ordboken" som finns i slutet av HPBs Key to Theosophy, andra upplagan, 1889.

Förkortningen w.w.w. innebär ord förklarade av broder W. W. Westcott, M.B., P.M. och P.Z., generalsekreterare för Rosicrucian Society och Præmonstrator för den kabbalistiska undervisningen inom Hermetic Order of the G.D.

Ytterligare information om detta finns i det svenska Förordet som finns tillsammans med bokstaven A i denna Online version.

D.– Fjärde bokstaven i både engelska och hebreiska alfabetet, vars numeriska värde är fyra. Den symboliska betydelsen i Daleth’s Kabbala är ”dörr”. Det är det grekiska delta Δ, genom vilken världen (vars symbol är tetrad eller nummer fyra,) strömmade ut, alstrande de gudomliga sju. Tetrads namn var harmoni hos pythagoreerna, ”eftersom det är en diatesson in sesquitertia”. Hos kabbalisterna var det gudomliga namnet som associeras till Daleth, Daghoul. [TG:91]

Daath (heb). Kunskap; "samverkan mellan Chokmah och Binah, Visdom och Förståelse": ibland felaktigt kallat en Sefirot. [w w w] [TG:93]

Dabistan (pers). Landet Iran; forntida Persien. [TG:93]

Dag, Dagon (heb). "Fisk" och även "Messias". Dagon var den kaldeiska människofisken Oannes, den mystiska varelse som dagligen uppstod ur havets djup för att lära folk varje slags användbar vetenskap. Han kallades också Annedotus. [TG:94]

Dagoba (sk) eller Stupa. Bokstavligen en helig gravhög eller ett torn för buddhistiska heliga reliker. Dessa är till utseendet pyramidformiga gravhögar spridda över hela Indien och sådana buddhistiska länder som Ceylon, Burma, och i Centralasien etc. De är av olika storlek och innehåller allmänt någon liten relik av ett helgon eller något som sägs ha tillhört Gautama Buddha. Då människokroppen förmodas bestå av 84.000 dhatus (organiska celler med bestämda livsbefrämjande funktioner) sades den indiska konungen Asoka av detta skäl ha byggt 84.000 dhatu-gopas eller Dagober till ära för varje cell hos Buddhas kropp, som nu var och en har blivit en dharmadhatu eller helig relik. På Ceylon finns en Dhatu-gopa i Anuradhapura, som sägs dateras till 160 f Kr. De byggs nu pyramidlikt, men de ursprungliga Dagoberna var alla formade likt torn med en kupol och flera tchhatra (paraplyer) ovanpå varandra. Eitel påstår att de kinesiska dagoberna har allt från sju till fjorton tchhatras ovanpå varandra, en siffra som är symbolisk för människokroppen. [TG:94]

Daivi-prakriti (sk). Ursprungligt, homogent ljus, av några indiska ockultister kallat "Logos’ Ljus" (se Notes on the Bhagavat Gita, av T Subba Row, B.A, L.L.B.); när detta ljus differentieras blir det FOHAT. [TG:94]

Dakini (sk). Kvinnliga demoner, vampyrer och bloddrinkare (asra-pas). I Purana-böckerna ägnar de sin uppmärksamhet åt gudinnan Kali och förser sig med mänskligt kött. En art av onda "elementaler" (se detta). [TG:95]

Dama (sk). Sinnenas tyglande. [TG:95]

Dambulla (sk.) Det är namnet på en stor klippa på Ceylon. Den är omkring 400 fot ovanför havet [en fot är ung. 30 cm]. Dess övre del är utgrävd, och åtskilliga stora grottempel, eller Vihâras, är uthuggna från den fasta klippan. Alla dessa tempel är från förkristen period. De anses vara de bäst bevarade fornlämningarna på ön. Klippans norra sida är vertikal och helt otillgänglig, men på den södra sidan, omkring 150 fot från toppen, finns en stor överhängande granitmassa som har blivit uthuggen till en plattform med en rad stora grottempel utgrävda i de omgivande klippväggarna – uppenbarligen till ett enormt uppoffrande av arbete och pengar. Två Vihâras utav ett flertal borde omnämnas: Maha Râja Vihâra, 172 fot lång och 75 fot bred, där det finns uppåt femtio Buddhafigurer. De flesta i övernaturlig storlek och alla uthuggna från den fasta klippan. En brunn har blivit utgrävd precis nedanför den mellersta Dâgoban och från en klyfta i klippan droppar det ständigt klart vatten som används för heliga ändamål. I den andra, Maha Dewiyo Vihâran, kan man se en gigantisk figur av den döde Gautama Buddha, 47 fot lång, liggande i en soffa på en kudde direkt uthuggen från klippan precis som resten av stenstoden. "Detta långa, smala och mörka tempel, med Buddhas position och fridfulla utseende, tillsammans med platsens stillhet, tenderar att inprägla i åskådarens tanke att han är i dödskammaren. Prästerna påstår ... att så såg Buddha ut och de (vid hans fötter står en följeslagare) som bevittnade det sista ögonblicket av hans jordeliv" (Hardy´s East Monachism). Utsikten från Dambulla är storslagen. På den stora klipplattformen vilken nu för tiden tycks mera vara besökt av mycket intelligenta tama apor än av munkar, står ett Boträd, en av talrika sticklingar från det ursprungliga Boträdet under vilket Herren Siddhârtha uppnådde Nirvana. "Omkring 50 fot från toppen är en damm som aldrig är utan vatten hävdar prästerna." (The Ceylon Almanac, 1834.)

Dana (sk). Allmosor åt tiggare, ordagrant "barmhärtighet", den första av de sex Paramiterna inom buddhismen. [TG:96]

Dangma (sk). Inom esoteriken en renad Själ. En Siare och en Invigd; en som har uppnått fullständig visdom. [TG:96]

Darsanas (sk). De indiska filosofiskolorna, av vilka det finns sex; Shad-darsanas eller sex åskådningssätt. [TG:96]

Dava (tib). Månen i tibetansk astrologi. [TG:96]

De gamle. Ett namn som ockultister har gett åt de sju skapande Strålarna, födda ur Kaos, eller "Djupet". [TG:22]

Deist*. En som erkänner en gud eller flera gudars existens, men påstår sig inte veta något om de båda och förnekar gudomlig uppenbarelse. Gamla tiders fritänkare. [TG:97]

Demeter. Det hellenistiska namnet för det latinska Ceres, sädens och odlingens gudinna. Det astronomiska tecknet Jungfrun. De Eleusinska Mysterierna högtidlighölls till hennes ära. [TG:97]

Demiurgiska Förnuftet. Detsamma som "Universella Förnuftet". Mahat, den första "skapelsen" av Brahmâ, eller sig själv. [TG:97]

Demon est Deus inversus (lat). Ett kabbalistiskt axiom; bokstavligt "djävulen är gud omvänd"; vilket betyder att det finns varken ondska eller godhet, utan att krafterna som skapar den ena skapar den andra i enlighet med de material de finner att arbeta med. [TG:97]

Dervish. En asket – turkisk eller persisk muslim. En nomadisk eller vandrande munk. Dervisher lever emellertid ibland i samhällen. De kallas ofta för "de dansande dervisherna". Förutom sin stränga återhållsamhet i livsföringen, sin bön och kontemplation uppvisar den turkiske, egyptiske eller arabiske hängivne mycket liten likhet med den hinduiske fakiren, som också är en muslim. Den senare kan bli ett helgon och helig tiggare; den förre kommer aldrig att nå bortom andra klassens ockulta manifestationer. Dervishen kan också vara en stark mesmerist, men han kommer aldrig frivilligt att underkasta sig de avskyvärda och nästan otroliga självplågerier som fakiren uppfinner för sig själv, med en aldrig upphörande stor iver, tills han dukar under för naturen och dör i långsam, olidlig tortyr. De mest hemska handlingar, som att flås levande; hugga av tårna, fötterna och benen; slita ut ögonen; att begravas levande i jorden upp till hakan och tillbringa flera månader i denna ställning, verkar som rena barnlekar för dem. Dervishen får inte förväxlas med den hinduiske sanyasin eller yogin. (se "Fakir") [TG:98]

Deva* (sk). En gud, en "lysande" gudom. Deva-Deus, från roten div "att lysa". En deva är ett himmelskt väsen – antingen god, ond eller neutral. Devorna bebor "de tre världarna", vilka är synonyma med de tre planen ovanför oss. Det finns 33 grupper eller 330 miljoner av dem. [TG:98]

Devachan* (sk). "Gudarnas boning". Ett övergångsstadium mellan två jordeliv, i vilket JAGET (Atma-Buddhi-Manas, eller trefalden som blivit en) inträder efter sitt avskiljande från Kama Rupa och upplösningen av de lägre principerna på jorden. [TG:98]

Devajnanor (sk) eller Daivajna. De högre klasserna av himmelska väsen, de som besitter gudomlig kunskap. [TG:98]

Deva-laya (sk). "En Devas helgedom". Namnet på alla brahmanska tempel. [YG:99]

Deva-lokas (sk). Gudarnas eller Devornas boningar i högre sfärer. De sju himmelska världarna ovanför Meru. [TG:99]

Devamatri (sk). Ordagrant "gudarnas moder". Ett namn på Aditi, den Mystiska Rymden. [TG:99]

Devarshier eller Deva-rishier (sk). Bokstavligt "Guda-rishier"; de gudomliga eller gudalika helgonen, de vise som uppnår en fullt gudomlig natur på jorden. [TG:99]

Dhammapada (pali). Ett buddhistiskt verk som innehåller moraliska föreskrifter. [TG:96]

Dharana (sk). Det tillstånd under yogautövningen när förnuftet måste riktas orubbligt på något meditationsobjekt. [TG:99]

Dharma (sk). Den heliga Lagen; buddhismens Kanon. [TG:100]

Dharmachakra (sk). Ordagrant roterandet av "Lagens hjul". Buddhismens emblem såsom ett system av cykler och återfödelser eller reinkarnationer. [TG:100]

Dhyan-Chohaner* (sk). Bokstavligen "Ljusets Herrar". De högsta gudarna, motsvarande de romersk-katolska Ärkeänglarna. De gudomliga Intelligenserna åt vilka kosmos tillsyn är anförtrodd. [TG:101]

Dhyana* (sk). Inom buddhismen en av de sex fullkomliga Paramiterna, ett abstrakt tillstånd som leder den utövande asketen långt bortom detta plan av sinnlig förnimmelse och ut ur materiens värld. Bokstavligen "kontemplation". Dhyanas sex stadier skiljs åt från sinnligt liv enbart genom det personliga jagets abstrakta nivåer. [TG:101]

Dhyani Bodhisattvor (sk). Inom buddhismen, Dhyani Buddhornas fem söner. De har en mystisk betydelse inom den Esoteriska Filosofin.[TG:101]

Dhyani Buddhor (sk). De "med Barmhärtiga Hjärtan"; dyrkas speciellt i Nepal. Dessa har åter en hemlig betydelse. [TG:101]

Dhyani Pasa (sk). "Dhyaniernas" eller Andarnas "snara"; Ringen "Överskrid ej". (Se Secret Doctrine, Stanza V, Vol I p 129). [Sv öv Den Hemliga Läran del I s 152.] [TG:101]

Dik (sk). Rymd, tomrum. [TG:102]

Diksha (sk). Initiering. Dikshit, en Initierad. [TG:102]

Dingir och Mul-lil (akkad). De kreativa gudarna. [TG:102]

Dinur (heb). Eldens flod vars lågor förbränner de skyldiga själarna i den kabbalistiska allegorin. [TG:102]

Diser (skand). Ett senare namn för de gudomliga kvinnorna kallade valkyrier, nornor etc, i Eddan. [TG:102]

Djinn (arab). Elementaler; naturandar; genii. Djinnerna eller Jinnerna är mycket fruktade i Egypten, Persien och på andra håll. [TG:103]

Djnana (sk), eller Jnana. Bokstavligen kunskap; esoteriskt, "överjordisk eller gudomlig kunskap uppnådd genom yoga". Skrivs också Gnyana. [TG:103]

Dodona (gr). En forntida stad i Tessalien, känd för sitt Jupiter-tempel och dess orakel. Enligt gamla legender upptäcktes staden av en duva. [TG:103]

Dorjesempa (tib). "Diamantsjälen", ett namn på den himmelske Buddhan. [TG:104]

Dorjeshang (tib). En titel på Buddha i hans högsta aspekt; ett namn på den högste Buddhan; även Dorje. [TG:104]

Dravidier. En grupp av stammar som bor i södra Indien; urinvånarna. [TG:105]

Dravya (sk). Substans (metafysiskt). [TG:105]

Drishti (sk). Skepticism; otro. [TG:105]

Druser En stor sekt, vars antal är omkring 100 000 anhängare och som lever på Libanonberget i Syrien. Deras riter är väldigt mystiska, och ingen resande som har skrivit någonting om dem vet med all säkerhet hela sanningen om dem. De är Syriens sufier. De blir förnärmade och tycker det är oförskämt att kallas för druser, eftersom de själva kallar sig för "Hamsas lärjungar". Hamsa, deras Messias kom till dem på 1000-talet från "Landet där Guds Ord finns", och de håller både landet och ordet väldigt hemligt. Den kommande Messias kommer att vara samma Hamsa, men han kommer att kallas Hakem – "den Allenarådande Helaren". ( Se Isis Unveiled, II., s 308 ff) [TG:105]

Doppelgänger (tysk). En synonym till "Dubbletten" och till "Astralkroppen" i ockult språkbruk. [TG:104]

Dubbla Avbilden. Bland de judiska kabbalisterna namnet på det Duala Jaget, kallat var för sig: det Högre, Metatron, och det Lägre, Samael. De är beskrivna allegoriskt som människans två oskiljaktiga följeslagare genom livet, den ena hans Skyddsängel, den andra hans onda Demon. [TG:104]

Dubbletten*. Detsamma som "Astralkroppen" eller "Doppelgänger". [TG:104]

Dukkha (sk). Sorg, smärta. [TG:106]

Dumah (heb). Tystnadens (Dödens) Ängel i kabbalan. [TG:106]

Durga (sk). Bokstavligt "oåtkomlig". En guds kvinnliga kraft; namnet på Kali, Shivas gemål, Mahesvara eller "den stora guden".

Dwapara Yuga (sk). Den tredje av de "Fyra Tidsåldrarna" inom hinduisk filosofi; eller den andra tidsåldern räknat nedifrån. [TG:106]

Dwesa (sk). Vrede. Ett av förnuftets tre huvudsakliga tillstånd (utav 63 uppräknade), vilka är Raga – stolthet eller onda begär, Dwesa – vrede, varav hat är en del, och Moha – okunnighet om sanningen. Dessa tre borde ständigt undvikas. [TG:107]

Dwipa (sk). En ö eller en kontinent. Hinduerna har sju (Sapta Dwipa); buddhisterna endast fyra. Detta beror på en missförstådd hänvisning gjord av Herren Buddha som använde termen metaforiskt, och som tillämpade ordet dwipa på människoraserna. De fyra rotraserna som föregick vår femte, jämfördes av Siddharta med de fyra kontinenterna eller öarna som fyllde födelsens och dödens ocean – Samsara. [TG:107]

Dynastier. I Indien finns det två, Mån- och Soldynastin eller Somavansa och Suryavansa. I Kaldéen och Egypten fanns det också två tydligt märkbara dynastier, den gudomliga och den mänskliga. I båda länderna styrdes folken i tidens begynnelse av Dynastier av Gudar. I Kaldéen regerade de ett hundra och tjugo Sari, eller allt som allt 432.000 år; vilket ger samma siffror som i en hinduisk Mahayuga 4.320.000 år. Den kronologi som inleder de Fem Moseböckerna (eng översättning) anger "Före Kristus, 4004"; dessa siffror innebär ett återgivande i solår. Men i det hebreiska originalet som bevarade en månberäkning var siffrorna 4.320 år. Denna "slump" är väl förklarad inom ockultismen. [TG:107]

Dzyn eller Dzyan (tib). Skrivs också Dzen. En förvrängning av sanskritordet Dhyan och Jnana (eller fonetiskt gnyana) – Visdom, gudomlig kunskap. På tibetanska kallas vetande för dzin. [TG:107]

Dödens Dvärg. I nordbornas Edda gömmer Iwaldi, dödens dvärg, Livet i oceanens stora djup och skickar sedan upp det till världen vid den rätta tidpunkten. Detta Liv är Idun, den vackra jungfrun, "dvärgens dotter". Hon är de skandinaviska kvädenas Eva, för hon ger gudarna i Asgård äpplen att äta som ger evig ungdom; och dessa ger – i stället för en förbannelse för att de gjorde så och blir dömda att dö – förnyad ungdom årligen till jorden och till människorna, efter varje kort och skön sömn i dvärgens armar. Idun blir uppväckt ur Oceanen när Brage, Livets Drömmare, den fläckfrie, sovande korsar de tysta världsliga farvattnen. Brage är Livets gudomliga ideation och Idun den levande Naturen – Prakriti, Eva. [TG:106]

Dödsboken. Ett forntida egyptiskt rituellt och ockult verk tillskrivet Thot-Hermes. Påträffat i de forntida mumiernas kistor. [TG:61]

HELENA BLAVATSKY
The Theosophical Glossary, 1892

Översatt från H P Blavatskys The Theosophical Glossary. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1973.

________________________________________________________________________________________________________________

| till Helena Blavatsky Online | till ULTs hemsida |