Teosofisk Ordbok - L - av Helena Blavatsky

yantra1.gif (2187 bytes)

A B C
D
E F G H I J K L M N

O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

_____________________________________________________________________________________

Labro; Labyrinten; Ladakh; Lajja; Lakh; Lakshana; Lama; Lam Rim; Lanka; Lanoo; Lao-tse; Larva; Laya; Lemurien; Léon, Moses de; Levi, Eliphas; Lha; Lhagpa; Lhakang; Libanon; Lil-in; Lilith; Linga; Linga Sharira; Lipi; Lipikas; Liv; Livets Träd; Livets Vehikel; Ljusets Bröder; Lodur; Logia; Lohitanga; Loka; Lotusblomman; Lotusblommans Herre; Logos; Longinos; Lubara; Lucifer; Lully, Raymond; Luxor; Luxor, Brödraskapet från; Långansiktet; Lägre Ansiktet; [45 uppslagsord]

_____________________________________________________________________________________

FÖRKORTNINGAR:

alk = alkemiskt;
arab = arabiskt;
assyr = assyriskt;
DHL I:7 = Den Hemliga Läran, del I, s.7
fen = feniciskt;
fin = finskt;
gnos = gnostiskt;
gr = grekiskt;
heb = hebreiskt;
herm = hermetiskt;
kab = kabbalistiskt;
kald = kaldeiskt;
kin = kinesiskt;
kopt = koptiskt;
lat = latinskt;
ock =ockult;
senz = senzar;
SD I:7 = The Secret Doctrine, vol I, p 7.
sk = sanskrit;
skand = skandinaviskt;
sing = singalesiskt;
TG:7 = Theosophical Glossary s. 7;
tib = tibetanskt;
zend = persiskt;

Ord makerade med asterix ( * ) ingår även i "Lilla Ordboken" som finns i slutet av HPBs Key to Theosophy, andra upplagan, 1889.

Förkortningen w.w.w. innebär ord förklarade av broder W. W. Westcott, M.B., P.M. och P.Z., generalsekreterare för Rosicrucian Society och Præmonstrator för den kabbalistiska undervisningen inom Hermetic Order of the Golden.Dawn.

Ytterligare information om detta finns i det svenska Förordet som finns tillsammans med bokstaven A i denna Online version.

_____________________________________________________________________________________

Labro.* Ett romerskt helgon, som högtidligt saligförklarades för några år sedan. Hans stora helighet bestod i att han suttit vid en av Roms portar natt och dag i fyrtio år, otvättad under hela denna tid. Han blev äten av skadedjur ända in på benen. [TG:184]

Labyrinten (gr). Egypten hade den "himmelska labyrinten" vari de avlidna själarna kastades, och en liknande typ på jorden, den berömda Labyrinten, en underjordisk serie av salar och passager som bestod av de mest extraordinära krokvägar. Herodotos beskrev att den bestod av 3000 kammare, hälften under och hälften ovan jord. Ännu i dessa dagar tillåts inte främlingar ner i de underjordiska avdelningarna, ty de innehåller gravkamrar till de kungar som byggde dem och andra mysterier. "Historieskrivarens fader" fann Labyrinten nästan i ruiner, men betraktade den även i sitt tillstånd av förfall som ännu mer förbluffande än pyramiderna.[TG:184]

Ladakh. Den övre Indusdalen, befolkad av tibetaner, men tillhör rajan av Kashmir. [TG:184]

Lajja (sk). "Anspråkslöshet"; en halvgudinna, Dakshas dotter. [TG:185]

Lakh (sk). 100.000 enheter, antingen som mynt eller någonting annat. [TG:185]

Lakshana (sk). Buddhas trettiotvå kroppstecken, tecken genom vilka han kan kännas igen. [TG:185]

Lama (tib) Skrivs ”Clama”. Titeln, när den används rätt, hör bara till prästerna i de övre graderna, de som kan tjänstgöra som gurus i klostren. Det är olyckligt att varenda vanlig medlem av gedun (prästerskapet) kallar sig själv eller låter sig kallas ”lama”. En riktig lama är utnämnd och trefaldigt prästvigd Gelong. Sedan Tsong-ka-pa’s reform, har mycket missbruk av titeln återigen krupit in i teokratin i landet. Det finns alltså ”lama-astrologer”, de så kallade ”Chakhan” , eller de vanliga ”Tsikhan” (av tsigan, zigenare), och ”spådoms-lamor”, samt de som får lov att gifta sig och inte ens tillhör prästerskapet. I Östra Tibet är de väldigt få. De som finns, tillhör framförallt Västra Tibet och de sekter som inte har något att göra med Gelukpas (de gula hattarna). Orientenkännare, som knappt har en djupare kunskap om Tibets inre angelägenheter, förväxlar tyvärr ofta Choichong – ur Gurmakhyas lamaorder (Lhassa), de Initierade esoterikerna – med charlataner och Dugpas (magiker) ur Bhon sekterna. Inte undra på att – som Schagintweit säger i sin ’Buddhism in Tibet’ – ”trots att bilder av Kung Choichong (Astrologiguden) kan ses i de flesta kloster i Västra Tibet och Himalaya, har mina bröder aldrig sett en lama Choichong”. Detta är inte annat än naturligt. Landet översvämmas varken av Choichong eller Kubilkhan (se detta ord). Vad gäller ”Gud” eller ”Kung Choichong” så är han inte mer ”Astrologigud” än någon annan ”Planetarisk” Dhyan Chohan. [TG:185-186]

Lam Rim (tib). En helig skrift som innehåller föreskrifter och regler, skrivna av Tsong-kha-pa "för kunskapens framåtskridande". [TG:186]

Lanka (sk) Det gamla namnet på den ö som idag heter Ceylon [Sri Lanka]. Det är även namnet på berget på sydöstra Sri Lanka, där det finns en stad, Lankapuri, enligt traditionen befolkad av demoner. Staden beskrivs i eposet Ramayana som gigantisk och magnifik, “med sju breda vallgravar och sju kolossala väggar av sten och metall”. Dess grundande tillägnas Visva-Karma, som byggde den för Kuvera, demon-kungen, från vilken den blev intagen av Ravana, Sita’s bortförare. I Bhâgavat Purâna ses Lanka eller Ceylon [Sri Lanka] främst som Merubergets topp, som splittrades av Vayu, vindguden, och slungades ut i oceanen. Sedan dess har den blivit säte för den Syd Buddhistiska kyrkan, Siames Sekten (anförd just nu av överprästen Sumangala), representationen för den renaste exoteriska buddhismen på den här sidan Himalaya.[TG:186]

Lanoo (sk). En lärjunge, detsamma som "chela". [TG:186]

Lao-tse (kin). En stor visman, helgon och filosof som kom före Confucius. [TG:186]

Lapis philosophorum (lat). "Filosofernas sten"; en mystisk term inom alkemin, vilken har en helt annan betydelse än vad som vanligen tillskrivs den. [TG:186]

Larva (lat). Den animala Själen. Larvæ är skuggor av människor som har levt och som nu har dött. [TG:187]

Laya eller Layam (sk.). Ur roten Li “att lösa upp, att disintegrera” en punkt i jämvikt (noll-punkten) inom fysik och kemi. Inom ockultismen, är det den punkt där substans blir homogen och är oförmögen att agera eller att differentiera. [TG:187]

Lemurien. En modern term som först användes av några naturforskare och nu har antagits av teosoferna, för att ange en kontinent som, enligt den österländska Hemliga Läran, föregick Atlantis. Dess österländska namn skulle inte avslöja mycket för européer. [TG:187]

Léon, Moses de. Namnet på en judisk rabbin som på 1300-talet blev anklagad för att ha sammanställt Zohar, vilken han gav ut som ett äkta verk av Simeon Ben Jachaï. Hans fullständiga namn uppges i Myers Qabbalah vara rabbin Moses ben-Shem-Tob de Leon från Spanien, där samme författare mycket intelligent bevisar att de Léon inte var författare till Zohar. Få skulle säga att han var det, men många misstänker att Moses de Léon till stor del har förvrängt den ursprungliga Strålglansens Bok (Zohar). Denna synd kan han emellertid dela med de medeltida "kristna kabbalisterna", särskilt med Knorr von Rosenroth. Sannerligen, kan varken rabbin Simeon, dömd till döden av Titus, ej heller hans son rabbi Eliezar, eller hans sekreterare rabbin Abba, anklagas med att ha infört i Zohar rent kristna dogmer och läror som uppfanns av kyrkofäderna flera århundraden efter de tidigare nämnda rabbinernas död. Detta vore att tänja på den påstådda gudomliga profetian lite för långt. [TG:187]

Levi, Eliphas. Det verkliga namnet på denne lärde kabbalist var abbé Alphonse Louis Constant. Eliphas Levi Zahed var författare till ett flertal verk i filosofisk magi. Medlem av Fratres Lucis (Ljusets Bröder), men var också en gång i tiden en präst, en abbé inom den romersk katolska kyrkan, vilka var kvicka att avsätta honom från ämbetet, när han hade uppnått erkännande som kabbalist. Han dog för ungefär tjugo år sedan, och efterlämnade fem berömda verk – Dogme et Rituel de la Haute Magie (1856); Histoire de la Magie (1860); La Clef des grands Mystéres (1861); Legendes et Symboles (1862);och La Science des Esprits (1865); samt ett antal andra verk av mindre betydelse. Hans stil är extremt enkel och fascinerande; men kännetecknas mest av att den är alltför full av gyckleri och paradoxer, för att vara idealet för en seriös kabbalist..[TG:187-88]

Lha (tib). Andar från de högsta sfärerna; därav namnet Lhasa, Dalai Lamas residens. Titeln Lha ges i Tibet ofta till vissa Narjols (helgon och yoga-adepter) som har förvärvat stora ockulta förmågor. [TG:188]

Lhagpa (tib). Planeten Merkurius. [TG:188]

Lhakang (tib). Ett tempel; en krypta, i synnerhet ett underjordiskt tempel för mystiska ceremonier. [TG:188]

Libanon (heb). En bergskedja i Syrien, där det finns kvar en del jättestora cederträd, resterna från en skog som en gång krönte toppen. Traditionen säger, att det var härifrån som kung Salomon fick sitt virke för att bygga sitt tempel. (se under "Druserna". [TG:187]

Lil-in (heb). Liliths barn och deras avkomlingar. "Lilith är Moder till Shedim och Musquishim (de som snärjer)." Varje klass av Lil-ins är därför djävlar i judarnas demonologi. (Se Zohar ii, 268a.) [TG:189]

Lilith (heb). Inom judisk tradition en demon som var Adams första hustru, innan Eva skapades: hon förmodas ha ett ödesdigert inflytande på mödrar och nyfödda barn. LIL är natten, och LILITH är också ugglan: och i medeltida verk en synonym för Lamia eller kvinnlig demon. [w. w. w.] [TG:189]

Linga eller Lingam (sk). Ett tecken eller symbol för abstrakt skapande. Kraften blir fortplantningsorganet enbart på denna jord. I Indien finns det 12 stora Shiva Lingams, några av dem finns bland berg och klippor, andra i templen. En sådan är den i Kedaresa i Himalaya, en stor och formlös bergsklump. Ursprungligen hade Lingam inte den grova betydelsen som är förbunden med fallos, en tanke som är helt och hållet av senare ursprung. Symbolen i Indien hade samma betydelse som i Egypten, vilket helt enkelt var att den skapande och alstrande kraften är gudomlig. Den betecknar också vem som var den dubbla Skaparen – maskulin och feminin – Shiva och hans Shakti. Den grova och oanständiga tanken som förbinder den med fallos är inte indisk utan grekisk och huvudsakligen judisk. De bibliska Bethels var de verkliga priapiska stenarna, "Beth-el" (fallos) där Gud har sin boning. Samma symbol döljer sig i förbundsarken, "det Allra Heligaste". Därför är inte ens "Lingam" som en fallos en "symbol för Shiva" enbart, utan snarare på varje "Skapare" eller skapande gud inom alla nationer, inbegripet israelerna och "Abrahamns och Jakobs Gud". [TG:189]

Linga Sharira* (sk). "Kroppen", det vill säga, kroppens eteriska symbol. Denna term betecknar människans eller djurets döppelganger eller "astralkropp". Det är grekernas eidolon, den vitala prototypiska kroppen; den köttsliga människans återspegling. Den bildas före och dör eller tynar bort när den sista atomen i människan försvinner. [TG:189]

Lipi (sk). Att skriva. Se "Lipikas" i Vol I av The Secret Doctrine. [TG:190]

Lipikas (sk). De himmelska upptecknarna, "Skrivarna", de som bevarar varje ord och gärning, sagd eller gjord av människan under tiden på denna jord. Såsom ockultismen lär, är de representatnter för KARMA – vedergällningens Lag.

Liv (skand). Liv och Livtraser, de enda två mänskliga varelserna som var tillåtna att närvara vid "Världens Förnyelse". Genom att vara "rena och oskyldiga och fria från syndfulla begär, tillåts de att komma in i den värld där frid nu råder". Eddan visar dem gömda i Hoddmimers skog drömmande barndrömmar allt emedan den sista konflikten utspelades. Dessa två varelser och den allegori vari de tar del är hänsyftningar på de få nationer av den Fjärde Rotrasen som överlevde den stora sänkningen av deras kontinent och majoriteten av deras Ras övergick till den Femte och fortsatte sin etniska evolution i vår nuvarande människoras. [TG:188]

Livets Träd. Från den äldsta forntiden har träd varit förbundna med gudar och mystiska naturkrafter. Varje nation har sitt heliga träd med sina speciella karaktärsdrag och kännetecken baserade på naturliga och vid vissa tillfällen även på ockulta egenskaper, såsom det förklaras i de esoteriska lärorna. Det indiska peepul- eller Ashwatta-trädet, boningen för den lägre gradens Pitrier (dvs elementaler) blev därefter Bo-trädet eller ficus religiosa runt om i den buddhistiska världen, sedan Gautama Buddha uppnått den högsta kunskapen och nirvana under ett sådant träd. Ask-trädet, Yggdrasil är världsträdet hos nordborna eller skandinaverna. Banyan-trädet är symbolen för ande och materia, som sträcker sig ner mot jorden och slår rot för att sedan återigen stiga mot himlen. Det trelöviga palasa är en symbol för den trefaldiga naturen i universum – Ande, Själ och Materia. Den mörka cypressen var världsträdet i Mexiko, och är nu hos de kristna och islams anhängare ett emblem för döden, frid och vila. Granen var helig i Egypten, och dess kottar bars i religiösa processioner, fastän den nu nästan helt och hållet har försvunnit från mumiernas land; precis som mullbärs-, tamarisk-, palm- och vinträdet. Mullbärsträdet var det egyptiska Livsträdet, liksom i Assyrien. Det var helgat åt Hathor vid Heliopolis; och helgas nu på samma plats åt Jungfrun Maria. Dess saft var värdefull på grund av dess ockulta krafter, precis som Soma är hos brahminerna och Haoma hos parserna. "Frukten och saften från Livsträdet skänker odödlighet." Ett omfattande verk kunde skrivas om dessa forntidens heliga träd, vars vördnad överlevt till våra dagar utan att ämnet blivit uttömt. [TG:337]

Livets Vehikel (Mystisk). Den "sjufaldiga" människan bland pythagoréerna, "siffran sju" bland de profana. De förra "förklarade detta genom att säga, att människokroppen bestod av fyra huvudsakliga element (principer), och att själen är trefaldig (den högre triaden)". (Se Isis Unveiled Vol II s 418, New York 1877.) Det har ofta påpekats att det i de första teosofiska verken inte talas om en sjufaldig indelning av människan. Det ovannämnda citatet är ett tillräckligt bevis för att man närmade sig ämnet, om än med stor försiktighet, mer än en gång och att det alls inte är en nymodig teori eller uppfinning. [TG:363]

Ljusets Bröder Detta är vad den store auktoriteten på hemliga sällskap, Broder Kenneth R H Mackenzie IX, säger om detta Brödraskap. "En mystisk orden, Fratres Lucis, grundat i Florens år 1498. Bland medlemmarna av denna orden fanns Pasqualis, Cagliostro, Swedenborg, St Martin, Eliphas Lévi och många andra framstående mystiker. Dess medlemmar var i hög grad förföljda av Inkvisitionen. Det är en liten men förenad grupp, där medlemmarna har spridit sig över hela världen." [TG:188]

Lodur (skand). Den andra personen bland treenighetens gudar i nordbornas Edda; och de tolv gudarnas fader. Det är Lodur som förser den första människan – skapad av ett ask-träd (Ask) – med blod och färg. [TG:190]

Logia (gr) Jesus hemliga föredrag och undervisning som finns i Matteusevangeliet – i den ursprungliga hebreiska, inte i den förfalskade grekiska texten vi har – och bevarade av eboniterna och nazareerna i biblioteket insamlat av Pamphilus, i Ceasarea. Detta "Evangelium", av många skribenter kallat "det genuina Matteusevangeliet", användes enligt St Jerome, av nazareerna och eboniterna i Beroea, Syrien, under hans egen tid (400-talet). Liksom Apporeta eller de hemliga föredragen, om mysterierna, kunde dessa Logia bara förstås med kod-nyckel. Utskickad av biskoparna Chromatius och Heliodorus, översatte Jerome, med tillåtelse, men fann "uppgiften svår" (verkligen!) att förena den "genuina" texten med det förvrängda grekiska evangeliet han var van vid (se Isis Unveiled II, 180 och vidare). [TG:190]

Logos* (gr.) Den manifesterade gudomen hos varje nation och folk; det yttre uttrycket, eller verkan av den orsak som alltid är dold. Sålunda är talet Logos tanke; därför är det träffande översatt med "Verbum" eller "Ordet" i dess metafysiska betydelse. [TG:190]

Lohitanga (sk). Planeten Mars. [TG:190]

Loka (sk). En region eller begränsad plats. Inom metafysiken en värld, sfär eller ett plan. De indiska Puranaböckerna talar ständigt om sju eller fjorton Lokas, ovanför och nedanför vårt jordklot; av himlar och helveten. [TG:190]

Lotusblomman (gr). En synnerligen ockult planta, helig i Egypten, Indien och på andra ställen; kallas för "universums barn vars form liknar moderlivet". Det fanns en tid" då världen var en gyllene lotus" (padma) säger allegorin. Det finns en mångfald av dessa plantor, ända från den majestätiska indiska lotusen, till kärr-lotusen (käringtand) och den grekiska "Dioscoridis" som äts på Kreta och på andra öar. Det är en art av nymfæa, som först introducerades från Indien till Egypten där den inte var inhemsk. Se texten i Archaic Symbolism i Tillägg VIII.[ se S.D.: I, p 379] "Lotusblomman – en Universell symbol [TG:191]

Lotusblommans Herre. En titel som används på de olika skapande gudarna, liksom på Universums Herrar, vilken denna planta är en symbol för. (se under "Lotusblomman". [TG:191]

Longinos, Dionysius Cassius.* En berömd kritiker och filosof, som föddes i början av det tredje århundradet (omkring 213). Han var en stor resande, och besökte Ammonios Sakkas föreläsningar i Alexandria, grundaren av neoplatonismen, men var snarare kritiker än anhängare. Porfyrios (juden Malek eller Malchus) var hans elev innan han blev Plotinos lärjunge. Det sägs om honom att han var ett levande bibliotek och ett vandrande museum. Mot slutet av sitt liv blev han lärare i grekisk litteratur för Zenobia, Palmyras drottning. Hon återgäldade hans tjänster med att anklaga honom inför kejsaren Aurelius för att ha get henne rådet att revoltera mot den senare, ett brott som Longinos tillsammans med flera andra blev sända till döden för.[Key:344]

Lubara (kald). Farsotens och sjukdomens gud. [TG:192]

Lucifer (lat). Planeten Venus, såsom den klara "morgonstjärnan". Innan Miltons tid hade Lucifer aldrig varit ett namn på djävulen. Utan tvärtom, eftersom den kristne Frälsaren säger om sig själv i Uppenbarelseboken (22:16) "Jag är...den klara morgonstjärnan" eller Lucifer. Även en av de tidiga påvarna bar detta namn och det fanns till och med en kristen sekt på 400-talet som kallades för Luciferianer. [TG:192]

Lully, Raymond. [Ramon Llull] En alkemist, adept och filosof, född under 1300-talet, på Mallorca. Det sägs att han vid en tid av nöd, åt kung Edward III skapade flera miljoner guldmynt "rose nobles", och på så sätt hjälpte honom att segerrikt genomföra sitt krig. Han bildade flera kollegier för att studera orientaliska språk, och kardinal Ximenes var en av hans beskyddare och aktade honom högt, vilket också påven John XXI gjorde. Han dog 1314, vid hög ålder. Litteraturen har bevarat många vilda historier om Raymond Lully, vilka skulle utgöra en verklig extraordinär äventyrsroman. Han var den äldre sonen till Seneshal av Mallorca och ärvde från sin far en stor förmögenhet.[TG:192]

Luxor (ock). Ett sammansatt ord från lux (ljus) och aur (eld), vilket betyder den "(gudomliga) Ljuslågan". [TG:193]

Luxor, Brödraskapet från. Ett särskilt Brödraskap av mystiker. Dess namn borde egentligen inte ha avslöjats, ty det har resulterat i att ett stort antal välmenande människor blivit lurade, och förlorat pengar genom ett särskilt falskt Mystiskt Samfund av spekulanter, födda i Europa, vilka blivit avslöjade och flytt till Amerika. Namnet är härlett från det gamla Lookshur, i Beluchistan, som ligger mellan Bela och Kedjee. Ordensamfundet är mycket gammalt och det mest hemlighetsfulla av dem alla. Det är meningslöst att åter påpeka att dess medlemmar förnekar allt samröre med "H.B. of L.", och med tutti quanti av kommersiella mystiker, vare sig från Glasgow eller Boston. [TG:193]

Långansiktet.* En kabbalistisk term, Arik Anpin på hebreiska; eller "Långansiktet"; på grekiska Macroprospos, i motsats till "Lillansiktet", eller Zeir Anpin, Microprosopos. Den ena relaterar till Gudomen, den andra till människan, den "lilla avbilden av den stora gestalten"[Key:343]

Lägre Ansiktet* eller Lägre Anletet (kab). En term som används om Microprosopos, liksom "Högre Ansiktet" används om Macroprosopos. Dessa två är identiska med Långansiktet och Lillansiktet.[TG:192]

HELENA BLAVATSKY
The Theosophical Glossary, 1892

Översatt från H P Blavatskys The Theosophical Glossary. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1973.

____________________________________________________________________________________________________________

| till Helena Blavatsky Online | till ULTs hemsida |

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad 2014-03-23