BHAGAVAD GITA EN TEOSOFISK TOLKNING AV WILLIAM Q JUDGE kapitel V HÄNGIVENHET GENOM FÖRSAKELSE AV HANDLING © 2017 Online Teosofiska Kompaniet Malmö  WILLIAM Q JUDGE 1851-1896 ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________    THE BHAGAVAD GITA page 38                                                                                                                                       BHAGAVAD GITA sidan 38 Arjuna: Du lovordar, O Krishna, försakandet av handling och samtidigt handlingens rätta utförande. Säg mig bestämt vilketdera som är bäst? Krishna: Försakelse av handling och hängivenhet genom handling är båda medel för den slutliga frigörelsen, men av de två är hängivenhet genom handling bättre än försakandet. Den betraktas som asket (1)  som ingenting söker och ingenting förkastar, eftersom han står fri från motsatsparens (2) inflytande, O du som är starkt beväpnad. Utan svårigheter frigörs han från de bojor som handlingen smider. Endast barn och inte den vise talar om försakandet av handling (3) och om handlingens rätta utförande (4) _________________________________________ 1. Det vill säga, en som verkligen har försakat. 2. Det vill säga, köld och värme, glädje och sorg, lycka och olycka, osv. 3.Sankhyaskolan. 4.Yogaskolan ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________    THE BHAGAVAD GITA page 39                                                                                                                                       BHAGAVAD GITA sidan 39 som olika. Den som fullkomligt utövar den ena skördar frukterna av båda, och den position (5) som uppnås av försakaren av handling nås också av honom som är hängiven i handling. Den människa som ser klart inser att Sankhya- och Yogalärorna är identiska. Men att nå fram till sant försakande av handling utan hängivenhet genom handling är svårt, O du som är starkt beväpnad, medan den hängivne som engagerar sig i det rätta utövandet av sina plikter på kort tid närmar sig den Högsta Anden. Den vars hjärta är renat, den som helt behärskar sin kropp och tyglar sina sinnen, och för vilken det enda självet är alla varelsers Själv, blir inte befläckad fastän han utför handlingar. Den hängivne som känner den gudomliga sanningen tänker: "Jag gör inget alls", när han ser, hör, berör, känner lukt, äter, rör sig, sover, andas. Till och med när han talar, släpper taget eller griper, öppnar ögonen eller blundar, säger han: "Sinnena och organen rör sig av en naturlig impuls mot sina lämpliga föremål." Vem som än hänför sina handlingar mot den Högsta Anden och sätter åt sidan allt själviskt ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________    THE BHAGAVAD GITA page 40                                                                                                                                     BHAGAVAD GITA sidan 40 intresse för deras resultat blir inte befläckad, liksom lotusbladet är oberört av vattnet. Den sant hängivne utför, för hjärtats rening, handlingar med deras kroppar, deras förnuft, deras förståelse och deras sinnen utan varje själviskt intresse,. Den människa som är hängiven och inte bunden vid sina handlingars frukter finner ro, emedan den som av begär är bunden vid handlingens frukter är fjättrad därav.(6) Den vise som är självbehärskad och i sitt hjärta har försakat all handling bor i frid i "de nio portarnas stad", (7) utan att vare sig handla eller förorsaka handling. (8) Världens herre skapar varken förmågan att handla eller handlingar, inte heller förbindelsen mellan handlingen och dess frukter. Det är naturen som verkar i dessa. Herren tar inte emot någons gärningar, de må vara syndiga eller _________________________________________ 5. Nirvana eller frigörelsen. 6. Syftar inte bara på människans innevarande liv utan också på "återfödelsens bindande" som sådan handling förorsakar. 7. Det vill säga, kroppen med dess nio öppningar, genom vilka intryck mottas: ögon, öron, mun, näsa, osv. 8. Den vise som har förbundit sig med sant medvetande, stannar kvar i kroppen för mänsklighetens bästa. ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________    THE BHAGAVAD GITA page 41                                                                                                                                    BHAGAVAD GITA sidan 41 förtjänstfulla.(9) Sanningen fördunklas av det som inte är sant, och därför leds alla varelser vilse. Men i dem vars insikt om det sanna Självet har skingrat okunnigheten, avslöjas den Högste såsom belyst av solen. De vilkas själar bor i anden, de som har sin fristad i den, är inriktade på den och genom kunskapen är renade från alla synder, går till det tillstånd från vilket ingen behöver vända åter. Den upplyste vise betraktar med samma jämvikt en upplyst osjälvisk brahmin, en ko, en elefant, en hund och till och med en paria som äter hundkött. De som så bevarar sin sinnesjämvikt uppnår himlen redan här i livet, ty den Högste är fri från synd och äger sinnets jämvikt. Därför vilar de i den Högsta Anden. Den som känner den Högste Anden, den som inte förvillas och är inriktad på honom, jublar inte när han uppnår det som är behagligt, sörjer heller inte när han möter det som är obehagligt. Den vars hjärta inte är bunden vid _________________________________________ 9. För att klart förstå detta måste man komma ihåg att det i den vediska filosofin anses att alla handlingar, vare sig de är goda eller onda, orsakas av de tre kvaliteterna - sattva, rajas och tamas - inneboende i alla under utvecklingen. Det framställs utförligt i kap 17, och i kap 14 redogörs utförligt för det sätt på vilket dessa kvaliteter yttrar sig. ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________    THE BHAGAVAD GITA page 42                                                                                                                                   BHAGAVAD GITA sidan 42 sinnesföremål finner glädje inom sig själv, och förenad med den Högste  erfar han oförgänglig sällhet. Ty de njutningar som kommer av sinnenas kontakt med yttre föremål föds genom smärtans sköte, eftersom de har en början och ett slut. O Kuntis son, den vise gläder sig inte åt dem. Den som redan här i världen, innan själen har befriats från kroppen, kan motstå den impuls som uppstår ur begär och vrede är en hängiven och välsignad. Den människa som är lycklig inom sig själv, som är illuminerad i sitt inre, är en hängiven, och delaktig av den Högsta Andens natur, han har sammansmält med den. Sådana upplysta vise vars synder är utplånade, som är fria från villfarelse, som behärskar sina sinnen och organ och är hängivna alla varelsers bästa, uppnår sammansmältning med den Högsta Anden. (10) Sammansmältning med det Högsta Anden gäller på båda sidor om döden för dem som är fria från begär och vrede, de måttfulla som kan tygla sina tankar och är förtrogna med det sanna Självet. Anakoreten som från sin rofyllda själ stänger ute all känsel, med _________________________________________ 10. Det vill säga: direkt kunskap om Självet. ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________    THE BHAGAVAD GITA page 43                                                                                                                                BHAGAVAD GITA sidan 43 blicken riktad rakt fram mellan ögonbrynen, låter andedräkten flyta jämnt genom båda näsborrarna så väl vid inandning som vid utandning, och har under kontroll sina sinnen och organ tillsammans med sitt hjärta och förståelse, och har hjärtat inställt på befrielse, alltid fri från åtrå och vrede, han är frigjord från födelse och död redan i detta liv. I vetskap om att jag, alla världars store Herre, är njutaren av alla offer och botgöringar och är alla varelsers vän, skall han uppnå mig och bli frälst. Så lyder Upanishaderna, kallad den heliga Bhagavad-Gita, i vetenskapen om det Högsta Anden, i hängivenhetens bok, i samtalet mellan den Helige Krishna och Arjuna, i det femte kapitlet, som kallas:                                                        HÄNGIVENHET GENOM FÖRSAKELSE AV HANDLING                                                                                                   ____________________________________                                   Här nedan finner du kommentarer på de första sju kapitlen av Bhagavad Gita gjorda av                                                     William Q Judge samt resten av kapitlen av Robert Crosbie,                                                                                                                                  Kommentarer till Bhagavad-Gita av William Q Judge, kap 1                                       Kommentarer till Bhagavad-Gita av William Q Judge, kap 2                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av William Q Judge, kap 3                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av William Q Judge, kap 4                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av William Q Judge, kap 5                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av William Q Judge, kap 6                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av William Q Judge, kap 7                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie, kap 8                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie, kap 9                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie, kap 10                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie, kap 11                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie  kap 12                                       Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie, kap 13                                            Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie, kap 14                                         Kommentarer till Bhagavad Gita av Robert Crosbie, kap 15   Översatt från William Q Judges Bhagavad Gita, kapitel 5.  Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1971.   ___________________________________________________________________   | till Robert Crosbie  Online  |   till William Q Judge Online  |  till Helena Blavatsky Online |  till ULTs hemsida   |   Copyright © 1998-2017 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö      Uppdaterad 2017-03-07