Robert Crosbies "Svar på Frågor i Teosofins Ocean"

Svar på frågor i ”Teosofins Ocean”:

| kap 1A |kap 1B |kap 2 | kap 3 | kap 4 | kap 5 | kap 6 | kap 7 | kap 8 | kap 9 | | kap 10 |

| kap 11A | kap 11B| | kap 12 | kap 13 | kap 14 | kap 14B | kap 15 | kap 16 | kap 17 | kap 18 |

KAPITEL 15

ARTERNAS DIFFERENTIERING –

FELANDE LÄNKAR

Fråga 421. Om vetenskapsmännen skulle acceptera astralplanets existens, skulle de väl kunna göra stora framsteg inom sin forskning?

Svar. Olyckligtvis är det så att de vetenskapsmän som erkänner det relaterar det bara till efterdöden tillvaron. De betraktar det endast som en sentimental betraktelse. Om de skulle ägna astralplanet något uppriktigt vetenskapligt betraktande, så skulle de upptäcka en mängd sanningar. De kommer till exempel aldrig att förstå evolutionsförloppet innan de har erkänt astralplanet, eftersom alla de ”felande” länkarna finns där.

Fråga 422. I vilket materietillstånd påbörjar monaderna från den förra kedjan sitt arbete på denna kedja?

Svar. De börjar inom det första och högsta materietillståndet, men detta första tillstånd skiljer sig väsentligt från de påföljande tillstånden. Det är ett tillstånd av sammanblandning vilket tillhör Glob 1 av jordkedjan i den första runden, och i den tidigare delen av den andra runden. Sedan inleds en differentieringen. Alla riken påbörjar sitt arbete enligt de riktlinjer de följt på Månen. Kondenseringen inleds och följaktligen påbörjas också den första förtätningen av människoformen här.

Fråga 423. Varför finner vi fossila lämningar av däggdjur men inte av människan?

Svar. Däggdjuren är så att säga fångade i förtätningsprocessen. Fossilerna är de verkliga astrala formerna.

Fråga 424. Är Dhyaniernas ”Modifieringar utav formerna” som det talas om utförda genom tanken? (sidan 132, American Edition)

Svar. Säkerligen. Med kunskap och visdom kommer förmågan att lägga till, eller dra ifrån, vilken form det än gäller, och detta utförs huvudsakligen under evolutionens astrala period. De riken som kommer över till jordkedjan skulle förbli precis såsom de varit på Månen, om det inte hade varit för de varelser som blivit fullkomliga andligt, intellektuellt och fysiskt, och som vägleder hela evolutionsförloppet. Man kan säga att de kartlägger fältet. De lägre riken påbörjar sitt arbete som sådana, utan någon inbördes förbindelse och utan samröre med högre varelserna. De arbetar alla för egen del utifrån sin egen utgångspunkt. Sedan kommer den tidpunkt då hela den evolutionära ordningen kommer i harmoni genom de högre varelsernas former. När alla riken väl har sammanblandats sker förtätningsprocessen och påbörjandet av den allmänna jordcykeln.

Svar. De skulle inte kunna utformas på något annat sätt. De skapar inte sig själva. De utgör utvecklingsfaser. Vi måste hålla i minnet att de sju klasser av varelser som övergav Månen, som enligt dem var en avverkad planet, hade sina egna organiska former och frambringade människotypen. De representerade Månens mänsklighet och utgjorde den högsta uttrycksformen, inom gruppen, jämfört med alla de andra grupperna. De befann sig alla inom den finare materiens tillstånd. De sju grupperna är först verksamma på sitt eget sätt, det vill säga, det sker en separering i olika grupper; sedan fortskrider det med hjälp av vägledning av de högre grupperna så att de samverkar mot en gradvis sammanblandning.

Till sist kommer den förnimmande differentieringen, det vill säga, var och en återtar sin ställning inom sin egen grupp igen och för med sig det som den har vunnit i erfarenhet från de andra grupperna. På så vis framskrider Medvetandet, genom kontakt med andra och sprider kunskapen som tillhör helheten.

Fråga 426. Vad menas med uttrycket ”oorganisk materia” i det sista stycket av kapitlet?

Svar. Vi måste komma ihåg att när Mästaren talar till oss så använder han de uttryck som vi är bekanta med, det vill säga, sådana begrepp som är i allmänt bruk inom bland vetenskapsmännen. Alla Deras läror deklarerar att det inte finns någonting som är omedvetet och materian kan endast betraktas som oorganisk i den bemärkelsen att den inte har samma förnimmelseorgan som andra typer av liv har. Så här menas inte att medvetandets förmåga inte är närvarande inom den ”inaktiva materian” vilket bara är ”oorganiskt” från vårt förnimmandes perspektiv och ”inaktivt” i jämförelse med den tanke och handlingsförmågor som de högre rikena äger.

Fråga 427. Finns det i själva verket någon skarp gränsdragning mellan växt och djurriket?

Svar. Gränsdragningen observeras tydligast vad beträffar rörelseförmågan. Växterna förflyttar sig inte runt på ett medvetet sätt. När de väl har sin egen motiverande förmåga inom något givet element så klassas de inte längre som växter. Då inträder de i djurriket.

Svar. Intelligensen söker alltid efter sätt att uttrycka sig själv och sätter upp sina egna mål. Den är sitt eget mål. Och detta mål är ouppnåeligt eftersom det som är sigsjälv är ouppnåeligt. Vi kan aldrig omfatta vårt eget medvetande oavsett vad vi kan åstadkomma på denna eller tiotusen andra planeter.

Fråga 429. Var vänlig och förklara följande betydelse ”De varierande karaktärsdrag och förmågor som därefter framträder i mänsklighetens historia utgör alla frambringandet av de variationer som inducerades i Jagen under andra och sedan länge förflutna evolutionsperioder på andra planetkedjor”?

Svar. Detta betyder att alla de kunskapsförmågor, framsteg eller kvalitéer som människan ger uttryck för är kvalitéer och förmågor som hon uppnått för länge, länge sedan. Det är de rådande omständigheterna som möjliggör deras framträdande. Om vi var medvetna, som vi i själva verket var, när vi påbörjade denna jord, så måste vi ha alla de kvalitéer som vi nu besitter inneboende i oss. De har utökats och förändrats men själva kvalitéerna har funnits där inneboende i oss. Vi framställer helt enkelt de villkor som behövs för att kvalitéerna ska kunna manifestera sig.

Enligt detta kapitel bör vi lägga på minnet, det faktum att vi har nedstigit sju steg i substans graderna och att varje substansgrad har utformats av de varelser som verkat inom de tidigare substansgraderna.

Fråga 430. Vad menas med uttrycket valets ögonblick för mänskligheten som helhet?

Svar. Det är Bibelns gamla historia om att åtskilja fåren från getterna. Det måste komma en tidpunkt i mänsklighetens utveckling då det framträder två skiljelinjer – det som utgör den högra vägen och det som utgör den vänstra vägen eller som det uttrycks i Den Hemliga Läran, då en del av mänskligheten går mot Norr och den andra mot Söder. Varelser av samma slag rör sig av sig själv. När denna uppdelning sker kommer det att uppstå många jordiska naturkatastrofer som tjänar syftet att orsaka mänsklighetens fysiska sönderfall, såsom försvinnandet av gamla kontinenter och etablerandet av nya.

Valets ögonblick existerar i själva verket hela tiden för varje individ. I detta ögonblick kan individen följa vilken väg som helst men när det allmänna tillfället för valets stund infinner sig kommer hon att välja den väg som hon har blivit beroende av genom sin natur och sina böjelser. Vi följer ständigt antingen en linje av avskiljdhet eller en linje av enighet och väljer den ena eller andra vägen och tidpunkten måste komma då skillnaden mellan de som tar den högra vägen och de som tar den vänstra är så stor att det inte ges någon möjlig förening mellan dem.

Fråga 431. På sidan 130 står det att ”Med dessa förnyade de senare Atlantiderna de ”Förnuftslösas” – synd – och denna gång med fullt ansvar. Vad utgör detta ansvar?

Svar. Den Fjärde Rasens Atlantider var Manasiska varelser och då de upprepade det som de ’Förnuftslösa Människorna’ gjort i den Tredje Rasen så vållade de sig fullt karmiskt ansvar, vilket, som Kapitlet påtalar, kommer att medföra sin verkan vid en långt senare period än nu. Den stora mängden människor måste möta denna karma i sin fulla styrka, men för de enskilda individerna finns det alltid en tillgänglig möjlighet att frigöra sig undan från den stora mängdens karma genom att betala våra karmiska skulder löpande och på så vis avskilja oss från den stora mängden. Om vi fullföljer våra plikter enligt de riktlinjer som Mästarna har visat kommer följden av nödvändiga skäl bli att när tidpunkten för separationen infinner sig så kommer vi inte att möta hela den destruktiva karma som måste tillfalla dem som valt den andra sidan. För de tvingas möta den destruktiva verkan av alla sina gärningar och börja om från början vid nästa evolutionära period.

Fråga 432. Innebär det att de inte kommer att kunna dra nytta av sin tidigare kunskap i den nya evolutionsperioden?

Svar. De förlorar förmågan. De förlorar inte nödvändigtvis sin läggning. Och de har förmågan att ändra sina tendenser och de får hjälp av att de förs samman med andra varelser med en annorlunda läggning under sammansmältningsperioden. Där befinner sig varelser med de rätta attributen och då erbjuds de dessa möjligheter som omnämnts.

Fråga 433. Hur kan det komma sig att denna jord bara har en måne medan Jupiter har fyra?

Svar. Om vi med månen menar en övergiven planet kan vi föreställa oss att under en planets evolutionsförlopp kan det finnas ett fenomen av snabba återfödelser och på grund av detta kan åtskilliga kamarupor finnas kvar, så att säga, istället för bara en. Vår måne är den tidigare jordens kamarupa, på samma sätt är Jupiters månar också kamarupor.

Svar. Det syftar på formerna. Medvetandet evolverar sina egna former allt efter som Det ser behovet, och uppnår sin egen speciella grad av intelligens. Nu finns det emellertid sju grader eller hierarkier av intelligens. Den hierarki man tenderar mot beror på den typ av evolution som valts eller beror på den grundval av tankar och handlingar som Jaget antagit. Han använder sig i själva verket av alla hierarkier i sina inre och yttre höljen, eller kroppar.

Svar. Ett betraktande av vår sjufaldiga konstitution kan hjälpa oss att besvara denna fråga. Det finns ingen form i naturen, hur låg den än är, som inte nu har det homogena stadiet närvarande i sig. Det homogena stadiet finns bakom och inom varje form. Följaktligen innebär detta att vi själva är homogena ur denna synvinkel och på så vis står i kontakt med det homogena tillståndet inom allt i naturen. Det är genom denna homogenitet som vi kan lära känna och förstå naturen, eftersom vi står i kontakt med varje annan existerande punkt. Det går utifrån denna punkt att finna alla processer oavsett riktningar vare sig det rör sig om en sol, en planet, ett djur eller en människa.

Fråga 436. Kan man då säga att människans yttersta mål är förverkligandet av sin egen natur?

Svar. För att använda ett begrepp så kan vi säga att ’det yttersta målet’ är förverkligandet av människans egen odödliga, eviga natur. Vi uppnår endast detta förverkligande genom erfarenhet, genom kontakter av nästan alla slag men vi måste inse att vi inte är dessa kontakter, inte heller alla dessa sammantaget, inte heller är vi de erfarenheter som vi vunnit genom dessa kontakter. Människan kan inte förverkliga sin odödliga natur innan Hon inser att Hon är Förnimmaren och att Hon är absolut avskild och icke-identifierad med allt det som Hon går igenom. Inga av dessa förnimmelser är Hon själv. Hon betraktar dem alla, erfar genom dem, använder dem som en grundval för vidare handlingar, uppnår resultat, bra eller dåliga genom dem. Men Hon är ingen av dem

Fråga 437. Vad menas med ordet ”Natur” som det används av Mästaren i det sista stycket på kapitlet?

Svar. I just denna mening så ger Mästaren ett svar som syftar på en vetenskaplig tänkare i Indien, han använder ordet som vetenskapsmannen skulle ha använt det, men enligt filosofin så har Naturen inga preferenser eftersom det inte finns något att föredra och det finns egentligen ingen Natur. ’Naturen’ betyder endast samlingen av ett ömsesidigt beroende och en ömsesidig relation mellan alla varelser. Det är ett begrepp som står för förnimmandet av den ömsesidiga relationen och den ömsesidiga förbindelsen mellan varelser och den kraft som uppstår genom dem. Det är en samling av verkningar av alla de krafter som satts i rörelse av intelligenta varelser av varierande grader. Så vi får inte göra oss föreställningen att ”Naturen” är något som existerar utanför mänskligheten.

Fråga 438. Genom vilken process utvecklas Medvetandet genom de olika raserna?

Svar. Filosofin visar att Medvetandet inte utvecklas; Medvetandet är alltid. Det är intelligensen som utvecklas på olika sätt, i olika grader av substans på tillvarons olika plan. Den intelligens som vunnits är en förståelse av hur yttre förhållanden står i relation till själva Medvetandet. Efter fullbordandet av en globs runder utgör den intelligens som uppnåtts inom varje rike det som återstår som en modell för den nästkommande planeten. Denna uppnådda intelligens utgör den Arketypiska Världens grund inom vilken typer utformas; låt oss till exempel med hänseende på denna jord säga att all den intelligens som uppnåddes på Månen utformades inom den Arketypiska Världen, inom vilken alla de olika graderna av intelligens inryms och existerar därför innan världen bildas. När dagen för manifestation återkommer och gryningen framträder, differentieras varje form av intelligens och rör sig framåt tills dess att den når det tillstånd där den kan manifestera sig utifrån den grund som redan uppnåtts i den gångna evolutionen. Så det är alltid Medvetandet som först, sist och hela tiden ligger till grund för all manifestationen. Förnimmaren finns bakom varje form. Det som lärts med hänseende till yttre ting eller vilket instrument de än må vara, utgör summan av den uppnådda intelligensen och allteftersom denna intelligens ökar så kommer den att utgöra den grund från vilken bättre instrument kan utformas.

Fråga 440. Är det då så att endast två principer var fullt utvecklade inom de tidiga raserna?

Svar. Låt oss betrakta det på följande sätt. Jagen – Atma-Buddhi-Manas har inom sig själv den sjufaldiga grundvalen men de samverkar med andra grader av intelligens som är lägre än dem själva. De existerade som Jag, men deras arbete bestod i att samverka med de olika typer som utgjorde deras fysiska uttryck och detta arbete utfördes på en sjufaldig grund. Låt mig illustrera det hela. Nu har vi en fysisk kropp men det fanns ingen fysisk kropp i dessa tidiga raser. Det som skulle utarbetas var då inte närvarande. Principerna var i ett embryotillstånd, eller latenta tills dess att den sjufaldiga grunden tillämpades på vilka kroppar det nu än var som skulle utvecklas under världens tillväxts process. Kroppen själv som den nu har utvecklats och är beskaffad har sina sju indelningar och utgör den lägsta principen.

Fråga. 441 Var deras kroppar som sjufaldiga varelser av samma allmänna typ?

Svar. Ja, eftersom differentieringen ännu inte hade börjat. När differentieringen fortskrider är det emellertid på ett sjufaldigt sätt – den ena principen utvecklas ur den andra, den ena principen följer den andra. Låt oss säga att det då endast fanns en princip men de möjliga differentieringarna var sju. Från denna högsta princip utvecklades den andra principen och från dessa två den tredje, från denna tredje den fjärde osv. I själva verket finns det bara ett Medvetande inom oss alla och det finns bara en högsta form för oss alla vilket skulle kunna benämnas homogen materia och det är med dessa två i samverkan som den sjufaldiga indelningen fortsätter.

Svar. Så snart som differentieringen sker så finns det en sjufaldig indelning. Alla de olika grupperna av Jag som var självmedvetna vid avslutandet av Månens cykel differentierades i sju olika grupper eller grader precis som alla andra grupper av varelser förbundna med denna evolution, gjorde. Tillsammans utgör dessa, de sju stora hierarkierna av varelser, vilka förser Jaget med dess sju grupper av instrument, för vi är förbundna med dessa hierarkier genom våra instrument.

Fråga. 443 Mr Judge nämner: ” Genom metoder som endast är kända för dem själva (Dhyanierna) och för den Stora Logen, arbetar de med de former som på detta sätt förts över och genom att lägga till och ta ifrån lite här och där och åstadkommer ofta ändringar så transformerar de gradvis genom dessa ändringar och tillägg, naturens olika rike såväl som att gradvis utforma människans grova kropp.” Varför skulle inte denna transformering lämnas åt de olika rikenas naturliga impuls?

Svar. Differentieringen av djuren och andra arter påbörjades och genomfördes till en viss punkt inom deras respektive erfarenheter. Men denna erfarenhet är begränsad. Därav är en nblandning av ett förnufts eller en grupp av förnufts intelligens absolut nödvändigt vid denna punkt, om gamla typer ska kunna förändras till bättre typer. Om gamla typer förblev oförändrade skulle det inte ske någon yttre utveckling och inga bättre instrument skulle frambringas. Intelligens måste vara verksam för att framkalla evolution.

Svar. Självfallet är det så. Hur kunde Luther Burbank framställa den tagglösa kaktusen? Först fann han en kaktus som hade väldigt få taggar och tog fröer från denna. Från kaktusarna som växt ur dessa fröer tog han den med minst taggar och fortsatte på så vis att gradvis eliminera taggarna. I detta fall var den mänskliga intelligensen aktiv i påverkandet av kaktusen – dess krafter användes till att framställa en helt annan slags variation – det vill säga den tagglösa kaktusen.

De högre varelserna kan verka på ett annat sätt än detta när det gäller de lägre rikena. De allra första formerna som människan började med utgör inte samma former som vi har nu, utan är i själva verket ganska annorlunda. De tidigare människorasernas fysiska former var apliknande och gigantiska till storlek men de har bearbetats av människan tills de har fått den nuvarande formen som på alla sätt är mer användbar även om den är långt ifrån perfekt.

Det finns ett uttalande i detta kapitel som vi bör ägna särskild uppmärksamhet: ”På samma sätt som människan kom till detta klot från en annan planet, naturligtvis då som en varelse besittande stor förmåga innan hon blev så insnärjd i materien, så skedde även med de lägre rikena som i en groddform och typ kom från andra planeter och fortsatte sin evolution, steg för steg uppåt med människans hjälp, som alltid, under alla manifestationsperioder, befinner sig i spetsen av livsvågen”. Det är de självmedvetna Egon genom vilkas strävan alla dessa former frambringas, intagande den grund som formen uppnått under den föregående kloten och som besitter intelligensen att veta att förbättringar kan åstadkommas. Efter att ha byggt ett hus vet vi hur vi ska bygga ett bättre hus nästa gång. Så fortskrider förändringen. Varelserna i de lägre rikena kunde inte avsluta sin evolution i den föregående klotkedjan innan denna upplöstes det vill säga de hade inte nått stadiet av självmedvetenhet.

När Mr Judge talar om ”människan” som ”utgör spetsen av livsvågen’ så menar han Förnimmaren, som utgör roten i vårt väsen och vilken är vårt verkliga själv. Vad vi alltid måste hålla i minnet, vare sig det gäller mineral, växt, djur eller människoriket eller något av de riken som finns över människan så är det att det alltid är ”Jaget” som utgör rörelse kraften, den evolutionära kraften. Detta betraktande av Förnimmaren och de varierande processer vilka Förnimmaren har genomgått samt de varierande substans tillstånd och de erfarenheter som uppnåtts inom dessa kräver ett studium av ”Den Hemliga Läran” – ett studium som skiljer sig mycket från studiet av den fysiska eller astrala kroppen, eller Kamaloka eller Devachan, vilka samtliga har att göra med det personliga.

Svar. Ja, så att den Verkliga Människan kan komma i kontakt med naturens lägre former. Hon skulle inte kunna hjälpa dem om hon inte stod i kontakt med dem. Och det är våra kontakter på denna jord som håller oss här. Vi tycker om det och därför har vi lagt grunden till att vi fortsätter att komma och gå här.

Fråga. 446 Bör inte människan sträva efter att framställa ett fulländat instrument och på så vis förbättra de lägre rikena?

Svar. Människan bör använda vilket hon än må ha på det mest optimala sättet och detta kan endast ske genom en tillväxt inifrån mot det yttre. För att ta ett exempel; om vi använder vårt synsinne, vårt hörselsinne, vårt känselsinne på det korrekta sättet så kan dessa sinnen utsträckas och vi kommer att kunna se vidare och höra vidare och känna på ett djupare sätt. Det krävs inte en speciell slags kropp för att kunna göra detta. Vilken kropp som helst går bra därför att det är genom den som vi kontaktar de lägre rikena. Den fysiska kroppen är uppbyggd av mat och upprätthålles av mat och återvänder till jorden när vi är färdiga med den. Det finns en konstant process av kommande och gående livsenheter till och från våra kroppar i en slag endosmos och exosmos och dessa livsenheter är laddade med vadhelst våra tankar, känslor eller emotioner må ha varit medan de befann sig inom vår sfär av inflytande. Dessa livsenheter går sen in i andra kroppar och går till slut tillbaka till de lägre rikena igen och fullbordar därmed cykeln av från ovan till nedan och för därmed med sig de intryck som de mottagit vilka då framträder inom mineral, växt eller djurriket antingen som en välgörande eller skadlig kraft. Så vi hjälper naturen bäst genom våra tankar och känslor.

Fråga. 447 Vilken är den verkligt avgörande faktorn när det gäller våra tankar och känslor?

Svar. Motivet bakom dem. Vetenskapen erkänner till exempel inte att växten har ett förnimmande liv; och dock förhåller det sig så att om grunden för hur vi behandlar växter och mineraler vilar på hänsynen för det liv som finns inom dem och en känsla som frammanas av denna hänsyn så skulle en högre form av förnimmande uppväckas i dem.

Fråga. 448 Stämmer det att växter kommer att arta sig mycket bättre för dem som älskar dem?

Svar. Självfallet är detta ett faktum. Den högre varelsens Förnufts påverkan kommuniceras till växtens medvetande. Vissa människor kan inte ens ta i växter utan att skada dem medan andra kan hantera dem på ett välgörande sätt.

Fråga. 449 Om vi uppnår full kunskap vad beträffar denna fysiska tillvaro skulle vi då kunna uppehålla oss i någon högre sfär?

Svar. Syftet ligger inte så mycket i att fly från detta tillstånd på jorden utan snarare att förbättra det, vilket bör utgöra vår plikt och vårt nöje. Med mindre att vi inser vår egen natur och de lägre rikenas natur kan vi inte utföra vår plikt genom vår egen natur och inte heller genom de naturrike som finns under oss. När vi erövrat denna kunskap kommer vi emellertid att frambringa bättre instrument för vår egen del såväl som för alla andra varelser och då är inte längre någon flykt nödvändig. Som vi nu är, på grund av vår nuvarande okunskap, så utgör reinkarnation en nödvändighet. Vi måste reglera våra relationer till andra varelser medan vi befinner oss i en kropp och så länge som detta arbete pågår måste vi återvända till jorden. Vi är här för att hjälpa och vi kan inte vara till någon hjälp innan vi får insikt och lär känna de lägre rikenas natur inom vilka vi är förkroppsligade och som vi använder oss av antingen till förmån för deras bästa eller för våra egna själviska syften.