Svar på Frågor
i
Teosofins Ocean
ROBERT CROSBIE
KAPITEL 4
[frågorna 116-130]
© 2003 Online
Teosofiska Kompaniet Malmö
KAPITEL 4
MÄNNISKANS SJUFALDIGA KONSTITUTION
Människans konstitution. Hur läran skiljer sig från den gängse kristna läran. Den verkliga läran var känd under de första århundradena av vår era, men medvetet tillbakadragen från en nation som inte var redo att bära den. Den fara som uppstått om inte läran blivit tillbakadragen. Den sjufaldiga indelningen. Principerna klassificerade. Indelningarna stämmer överens med kedjan av sju glober. Den lägre människan är en sammansatt varelse. Hennes högre treenighet. De fyra lägre principerna är övergående och förgängliga. Döden lämnar oss med den enda bestående delen av oss, dvs. treenigheten. Vad den fysiska människan är, och vad den andra osynliga dödliga människan är. En andra fysisk människa som inte syns men som dock är dödlig. Sinnena tillhör den osynliga människan och inte den synliga.
Detta fjärde kapitel handlar om människans Sjufaldiga Konstitution; och visar hur läran skiljer sig från den gängse kristna läran; förmedlar människans sjufaldiga konstitution; påvisar den nära relation som finns mellan jordens Sjufaldiga natur och människans Sjufaldiga Principer; förklarar vad den verkliga människan är såsom en varelse, under termerna Atma, Buddhi, Manas, treenigheten, de tre högre principerna; klassificerar de övergående fyra lägre principerna som aspekter av de tre högre principerna under människans förbindelse med den jordiska världen. Utifrån detta betraktande borde det vara tydligt att människan använder de fyra lägre principerna till gagn för de livsenheter som används, såväl som för sitt eget syfte.
Fråga 116. Judge hänvisar till behovet av att visa omsorg om Självet. (am. edition ULT utgåvan, sidan 29) Om Självet är orsaken till allt hur ska man då kunna visa omsorg?
Svar. De ord som hänvisas till är inte de som står i frågan; där står, "omsorg om själen vilket är Självet". Det är genom Själen – de förvärvade erfarenheterna – som Självet förnimmer och verkar; det är med Själens hjälp som Självet lär känna Sig Själv som någonting annat än dess erfarenheter, förnimmelser eller förkroppsliganden. I den bemärkelsen att Själen inte kan existera utan Självet, eller, med andra ord, det är inte möjligt att ha några förnimmelser eller erfarenheter utan Det Som Förnimmer – Själen är Självet; därför är Själens tillväxt beroende av ett allt större förverkligande av det oföränderliga Självet: detta innebär för oss en "omsorg" så att vi förstår tillvarons natur och syfte.
Fråga 117. På sid 30 talas det i kapitlet om den "förnuftiga och oförnuftiga" själen. Kan ni förklara uttrycken?
Svar. "Förnuftig själ" syftar på den nivån av den utvecklade varelsen som är självmedveten och "oförnuftig själ" syftar på de stadier som är medvetna men inte självmedvetna. Det finns en klyfta mellan det högsta medvetna djuret och den minst självmedvetna människan beträffande ansvarskänslan; människan är ansvarig för sina tankar, ord och handlingar, djuret har inga sådana förnimmelser och kallas därför oförnuftig. Manas är aktiv i människan antingen i dess högre eller lägre aspekt; medan den är latent i djuret. Termen "oförnuftig själ" har också använts för att beteckna den människogrupp vars mentalitet är fullständigt upptagen av den fysiska tillvaron.
Fråga 118. Hur kan "Detta trefaldiga schema över människans natur" innehålla den "teosofiska undervisningen om hennes sjufaldiga konstitution" som det står på sidan 30?
Svar. Svaret finns i kontexten, "ty de fyra andra indelningarna som fattas i denna kategori kan lätt tillskrivas kroppens och själens förmågor och funktioner som jag skall visa här nedan". Hela kapitlet är i stort sett ägnat att besvara denna fråga. Den sista paragrafen i kapitlet ger en sammanfattning som kommer att hjälpa till att klargöra och förklara saken, om vi begrundar den.
Fråga 119. På vilket sätt "skall jag ta vara på min broder"?
Svar. Varje varelse är av samma grundläggande natur – Ande; var och en utvecklas från det inre mot det yttre, och var och en, vid vilken tidpunkt som helst, intar den positionen bland den stora gruppen av själar som dess uppnådda grad medger. Eftersom alla kommer från och utgör delar av en och samma Källa, och alla är på väg mot samma mål, så är de som nått högre genom sin karaktär bundna att hjälpa dem som inte hunnit lika långt; den inneboende karmiska lagen i varje varelse sörjer för justerandet av verkningarna i förhållande till orsakerna. Ett allmänt svar skulle kunna vara att på alla sätt skall jag ta vara på min broder; ju mer vi känner till vår gemensamma källa, natur och meningen med allt, ju bättre är vi villiga "att ta vara på våra bröder".
Fråga 120. Hur kan det vara att "Bakom viljan står begäret"? Det tycks som om det skulle vara tvärtom?
Svar. Vi handlar inte förrän det finns ett begär eller en avsikt att göra det; Viljan är medvetandets kraft då det handlar. Viljan – som är den kraft som ligger bakom handlingen eller begäret – är i sig färglös. Den färgas genom begärets särskilda karaktär eller känsla. Inget begär, ingen handling. Det är motivet eller begäret som ligger bakom själva användandet av vår färglösa viljeförmåga som avgör kvaliteten på våra tankars handlingar, våra ord och gärningar.
Fråga 121. Hur kan det vara att vi så gärna klamrar oss fast vid den kroppsliga existensen?
Svar. Eftersom vårt begär att göra det är så starkt, för att vi inte vet bättre. Våra begär sätter vår vilja i verksamhet i denna riktning, och genom våra önskningar och begär, skapar vi lockelser och böjelser som håller oss kvar. Eftersom alla våra förmågor har sitt ursprung från och vilar i Självet – eller Anden, och eftersom vi använder dessa förmågor för den förnimmande fysiska existensen, så är förslavandet starkt. Frigörelsen kommer ur en fullständig och sann förståelse av vår egen karaktär såväl som hela naturens, när Andens förmågor används för alla, inom alla områden, och inte som nu är fallet då de utövas endast i en riktning, den fysiska, på jakt efter personliga begär.
Fråga 122. Vad är skillnaden mellan individualiteten och personligheten?
Svar. "Individualiteten" teosofiskt definierad är det Högre Jaget; "personligheten" är det falska jaget: den aspekt av det reinkarnerande jaget som är förbundet med och försänkt i jordisk tillvaro och som inbillar sig själv att det är sinnena, kvalitéerna och förmågorna som den besitter fysiskt.
Fråga 123. Vad skulle ni vilja beteckna som "själsliga förmågor"?
Svar. Alla förmågor, vilka de än må vara, är själsliga förmågor. De förmågor som vi brukar – eller snarare missbrukar – i vår vardagliga tillvaro är "själsliga förmågor". Det är missbruket av de "själsliga förmågorna" som medför karmisk vedergällning.
Fråga 124. Hur kan det komma sig att tanken är så mäktig?
Svar. Därför att varje form, som är synlig eller osynlig för oss, är försedd med en viss grad av intelligens; därför att tanken föregår och inleder varje handling, och därför att tankens verkningar påverkar även medvetet eller omedvetet varelser på nära eller långväga håll, eggar dem till någon slags handling. Tanken existerar inte av sig själv – utan är alltid resultatet av en Tänkare; varje tanke står i relation till någonting och skapar en bild av detta. Tänkarens koncentration på den matrix som han skapat drar till sig de livsenheter som svärmar i den jordiska atmosfären, in i matrixen och detta ger dessa livsenheter energi och en riktning i enlighet med Tänkarens motiv och begär; när denna matrix, på så vis gjorts till en levande kraft, kan den lömskt förmå andra Tänkare att agera, vars natur och begär är liknande, eller som har frön till ett sådant agerande inom sig, och allt detta sker vare sig matrixens skapare är medveten om det eller inte. "Tanken" eller snarare förmågan att tänka, är det mest kraftfulla kreativa, förgörande, bevarande och återuppbyggande verktyget som någon varelse besitter; den fungerar på ett svagt eller kraftfullt sätt i enlighet med Tänkarens kunskap och koncentrationsförmåga. Inom ockultismen utgör "tanken" det verkliga handlingsplanet; det som vi ser eller förnimmer fysiskt är endast tankens verkningar.
Fråga 125. Det talas om Enhet; hur kan det finnas enhet inom alla dessa åtskilda eller olika principer?
Svar. Alla dessa principer utgör endast aspekter av den Enda Principen; mer eller mindre betingade sätt och grundvalar för tankar och handlingar. Enheten ligger i det faktum att tillfälliga differentieringar utgår från och vilar i alla varelsers essentiella andliga natur. Det skulle inte kunna finnas någon mångfald om det inte fanns en enhet som grund. Vi lever alla, och livet inom oss alla utgör en enhet, men vårt sätt att använda och uttrycka livet erbjuder en stor mångfald.
Fråga 126. Kommer vi alltid att ha en jord och en jordisk kropp? Eller kommer vi någonsin att kunna höja oss över allt detta?
Svar. Det är inte en fråga om det jordiska eller det som vi nu förnimmer som fysisk materia. Var vi än existerar måste det vara ett förkroppsligande i någon slags substans, och detta kommer då att vara lika objektivt för oss som vår nuvarande jordiska materia är nu. Så länge som manifestationen varar, så länge innebär olika slags erfarenheter alltid objektivitet på något plan; om det inte finns någon grundval för erfarenhet så kan det inte heller finnas någon erfarenhet. Problemet ligger inte i hur vår jord är nu eller någonsin kommer att bli, problemet ligger hos oss, genomsyrade som vi är av falska föreställningar av alla slag. Vi har förmågan att förstå vår egen och alla andra varelsers natur, och genom denna förståelse rena vår egen natur, och genom att göra detta kan vi höja och rena andras natur som liknar vår egen, såväl som de varelsers natur som är under oss. Vi kan inte lämna jorden innan vi helt och hållit utfört vår del, och då kommer jorden att vara så annorlunda att vi kanske inte vill lämna den, även om vi har uppnått rätten att välja. Läs Tystnadens Röst.
Fråga 127. Vad menas med "varje princip står i växelförhållande till ett plan, en planet och en ras", sid 30?
Svar. Roten och grundvalen för allt som existerar, är Anden, Självexisterande och Allförhärskande. Den utgör Enheten inom vilken all differentiering sker. Enheten förintas inte därför ett visst antal mångfalder kan utvecklas från eller inom Den; en verkande Orsak går inte förlorad så länge som det finns en grund inom vilken verkningarna kan alstras. Manifestationen innebär differentieringen från och inom Enheten; påståendet i Den Hemliga Läran säger att manifestationen eller differentieringen fortgår på sju sätt eller i sju stadier, att detta gäller alla grader av substans och alla former och alla slags varelser. Människan förklaras ha sju principer; Hon erhåller dessa principer en åt gången, allteftersom planetens differentieringsprocess fortskrider; därför står var och en av människans principer i växelförhållande till ett av planetens särskilda differentieringstillstånd. De olika planeterna inom vårt solsystem har även sju principer, så att människan, planeterna och solsystemen har som sina beståndsdelar liknande principer, och varje princip inom människan, planeterna och solsystemen står i inbördes relation med varandra; det finns därför en aktiv eller latent relation mellan varje form och varelse, vilken vi allt eftersom vi växer i kunskap och visdom kan använda oss av. Mänskligheten som en helhet fortskrider också i sju stadier, i samverkan med planetens tillstånd, därför kallas varje stadium en Ras, som var och en också har sina underindelningar återigen uttryckta på ett antal sjufaldiga sätt. Så från toppen till botten och i alla riktningar finns det en kanal, ett plan och en relation mellan varje form och varelse, från den högsta till den lägsta; och denna relation existerar vare sig någon varelse i ett visst förnimmelse tillstånd är medveten om det eller inte. En kunskap om detta storslagna faktum, och uppväckandet inom oss själva av de nödvändiga villkoren, kommer att möjliggöra det för oss att använda och styra de sjufaldiga ockulta krafterna. Hela naturen finns framför oss och inom oss; vi måste därför ta och använda vad vi kan på ett vist sätt; de nödvändiga stegen beskrivs i teosofin och vi kan inte hoppa över något av dessa steg.
Fråga 128. Existerar principerna oberoende av varandra?
Svar. Varje princip härstammar från och existerar inom den Enda Högsta Principen. Eftersom den lägsta principens härstammar på detta sätt, och är beroende av den kedja av principer som finns ovanför den och ur vilken den har sitt direkta ursprung: så är principerna inbördes beroende av varandra. Vi kan som ett exempel ta den fysiska kroppen som den lägsta principen; det finns kroppar på jorden hela tiden så länge som mänskligheten existerar, men våra nuvarande kroppar har sin början och kommer att få sin upplösning. Anledningen till att vi har våra nuvarande kroppar är att vi hade vår boning i kroppar tidigare, och har därför lagt grunden för denna "princip" av förnimmande kroppslig tillvaro. När vi lämnar kroppen återvänder den till de element från vilka den härstammar, och kommer någon gång i framtiden att komma till uttryck i en annan kropp. Principerna består, även om dessa principers verksamhet och dess tendenser att upprepa sig är periodiska.
Fråga 129. Vad är en princip för något?
Svar. En princip är grunden för tanken och handlingen i förening med ett särskilt substansplan. Att vara medveten på varje tillvaroplan, innebär att man agerar inom och med denna princip inom sig själv vilket korresponderar till detta särskilda tillvaroplan.
Fråga 130. Varför är Prana, Livsprincipen i kroppen betraktad som förgänglig? Det borde väl vara så att Livet alltid existerar.
Svar. Sanskrittermen för det Enda Livet som genomsyrar och upprätthåller alla principer är Jiva. Prana är den aspekt av det Enda Livet som upprätthåller och genomsyrar den fysiska kroppen. Då denna aspekt dras tillbaka upplöses kroppen. När denna aspekt dragits tillbaka från kroppen så används den inom de återstående principerna eller inom dem som den förra kroppens innehavare är medveten i eller på.
_______________
Översatt från Answers to Questions on THE OCEAN OF THEOSOPHY av Robert Crosbie, sid. 57-65. Utgiven av The Theosophy Company Los Angeles, USA, 1933.
Länk till TEOSOFINS OCEAN, kapitel 4, av William Q Judge
| till ULTs hemsida | till William Q Judge Online | till Robert Crosbie Online |
Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad 2014-03-23
