yantra1.gif (2187 bytes)
3
Nyckeln till Teosofin
Online

[den ursprungliga och oförkortade ULT-utgåvan 2009]

T. S. ARBETSSÄTT*


Kapitel 3

Samfundets Syften. Mänsklighetens gemensamma ursprung.
Våra andra Syften. Om löftets helighet.




HELENA BLAVATSKY

© 2009 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)



blavisi3.jpg (9680 bytes)
HELENA BLAVATSKY 1831-1891

 

till Nyckeln till teosofin Online: | kap 1 |kap 2 | kap 3 | kap 4 | kap 5 | kap 6 | kap 7 | kap 8 kap 9 | kap10| kap11 | kap 12 | kap 13 | kap 14 |slut 15 |

 

 

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

SAMFUNDETS SYFTEN.

Fråga: Vilka är ”Teosofiska Samfundets” syften?

Svar: De är tre till antalet och har varit så från första början. (1) Att bilda en kärna av Universella Broderskap inom mänskligheten utan att fästa avseende på ras, hudfärg eller troslära. (2) Att befrämja studiet av ariska skrifter och andra skrifter av världens religioner och vetenskaper, och hävda betydelsen av gammal asiatisk litteratur, det vill säga, den som omfattar de bramanska, buddhistiska och zoroastriska filosofierna. (3) Att utforska naturens dolda mysterier under alla tänkbara aspekter och i synnerhet människans latenta psykiska och andliga förmågor. Detta är i allmänna drag Teosofiska Samfundets tre huvudsyften.

_______________

[* 10] Se de officiella reglerna för T. S. i slutet, Appendix A.  Märk väl [Nota bene], ”T.S.är en förkortning av Teosofiska Samfundet.”
 

Fråga: Kan du ge mig en något mer detaljerad beskrivning av dem?

Svar: Vi kan dela upp vart och ett av dessa tre syften i så många olika förklarande punkter som kan befinnas nödvändigt.

Fråga: Låt oss då börja med den första. Vilka metoder skulle du tillgripa för att befrämja en sådan känsla av broderskap mellan folkslag som vi vet har de mest skilda religioner, sedvänjor, trosuppfattningar och tänkesätt?

Svar: Tillåt mig att lägga till vad du tycks vara ovillig att uttrycka. Naturligtvis känner vi till att varje folk med undantag av resterna av två folkslag – parserna och judarna – är splittrade inte bara gentemot alla andra nationer utan även inom sig själv. Detta förhållande märks tydligast bland de så kallade civiliserade kristna nationerna. Härav din undran och skälet till att vårt första syfte låter som en utopi för dig. Eller hur?

Fråga: Jo, men vad har du att invända?

Svar: Ingenting emot själva sakförhållandet, men däremot mycket som talar för nödvändigt det är att ta bort orsakerna till det som för närvarande gör Universellt Broderskap till en utopi.

Fråga: Vilka är dessa orsaker, enligt ditt synsätt?

Svar: Först och främst är det den medfödda själviskheten i människonaturen. Istället för att utrotas, stimuleras denna själviskhet dagligen och växer till en hatfylld och oövervinnelig känsla genom vår nuvarande religionsundervisning, vilken strävar inte blott mot att uppmuntra utan rent av att rättfärdiga den. Människornas begrepp om rätt och orätt har blivit totalt förvrängda genom bokstavstolkningen av den judiska bibeln. All den osjälviskhet som kommer till uttryck i Jesu altruistiska undervisning har helt och hållet övergått till att bli ett teoretiskt ämne för vältalighet från predikstolen; under det att själviskhetens praktiska föreskrifter, som lärs ut i den mosaiska bibeln, vilket Jesu förgäves vände sig emot, har genomsyrat de västerländska folkens levnadsmönster. ”Öga för öga och tand för tand” har blivit den första levnadsregeln i er lag. Och nu påstår jag öppet och oförskräckt, att det enbart är teosofin som kan utplåna det perversa i denna som i så många andra läror.


wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)


MÄNSKLIGHETENS GEMENSAMMA URSPRUNG.

Fråga: Hur kan teosofin göra detta?

Svar: Helt enkelt genom att på logiska, filosofiska, metafysiska och även vetenskapliga grunder påvisa att: (a) Alla människor i fysiskt och andligt avseende har samma ursprung, vilket är teosofins grundläggande lära.  (b) Då mänskligheten i grunden är av ett och av samma väsen, och detta väsen är en enhet – oändligt, oskapat och evigt, vare sig vi kallar det Gud eller Naturen – kan därför ingenting påverka en nation eller en människa utan att påverka alla andra nationer och alla andra människor. Detta är lika säkert och lika uppenbart som att en sten som kastas i en damm förr eller senare kommer att sätta varje vattendroppe däri i rörelse.

Fråga: Men detta är inte Kristi lära utan snarare en panteistisk föreställning. 

Svar: Det är här, som du misstar dig. Det är en rent kristen lära, fastän inte judisk, och därför föredrar måhända era bibeltrogna folk att ignorera den. 

Fråga: Detta är utan åtskillnad en orättvis anklagelse. Var finns era bevis för ett sådant påstående?

Svar: Bevisen finns nära till hands. Kristus påstås ha sagt ”Älska varande” och ”Älska era ovänner”; ty ”om ni (bara) älskar dem som älskar er, vilken lön (eller förtjänst) kan ni få av detta? Gör inte publikanerna [11] detsamma? Och om ni visar vänlighet endast mot era bröder, vad gör ni mer än andra? Gör inte också publikanerna detsamma?” Dessa är Jesus ord. Men i Första Moseboken 9:25 står det: ”Förbannad vara Kanaan, en trälares träl vare han åt sina bröder.” Och därför föredrar bibelkristna Mose lag framför Kristi kärlekslära. De stöder sig på Gamla Testamentet, som underblåser alla deras lidelser, deras lagar för erövring, annektering och tyranni över raser som de kallar lägre stående. Vilka brott, som begåtts i kraft av detta infernaliska bibelställe i Första Mosebok (när det uppfattas bokstavligt), kan enbart historien ger oss en uppfattning om även om den är otillräcklig. [12]

_______________

[11] Publikanerna – betraktades på den tiden på samma sätt som så många rövare och ficktjuvar. Ingenting i världen var mer förhatligt bland judarna än en publikans namn och befattning. De ägde inte tillträde till templet och i Matteus 18:17 talar man om en hedning och en publikan [tullindrivare] såsom likvärda. Emellertid var publikanerna enbart romerska skattemasar, vilka innehade liknande ämbeten som de engelska tjänstemännen i Indien och andra erövrade länder.

[12] Vid medeltidens slut hade slaveriet under påtryckning av moraliska krafter till större delen försvunnit från Europa; men tvenne ödesdigra händelser inträffade, vilka överväldigade den moraliska kraften som var verksam inom det europeiska samhället och släppte lös en svärm av förbannelser på jorden, till vilket mänskligheten knappast någonsin sett dess motstycke. Den ena av dessa händelser var den första sjöresan till en folkrik och barbarisk kust, där mänskliga varelser utgjorde en vanlig handelsartikel; och den andra var upptäckten av en ny värld, där gruvor med glittrande rikedomar låg öppna, förutsatt att arbetskraft kunde importeras för deras bearbetning. Under fyra århundraden rycktes män, kvinnor och barn från alla de kände och älskade och såldes på Afrikas kust till främmande handelsmän; de blev på den förfärliga ”överfarten till Västindien” fängslade under däck – döda ofta tillsammans med levande – och enligt Bancroft, en opartisk historieskrivare, blev tvåhundrafemtio tusen av tre och en kvarts miljon kastade i sjön på denna ödesdigra överfart, emedan återstoden dömdes till ett namnlöst elände i gruvorna eller kom under piskan till sockerrörsplantagerna och risfälten. Detta gräsliga brott vilar på den kristna kyrkan. ”I den allra ’Heligaste Treenighetens’ namn slutförde den spanska regeringen (romersk-katolsk) mer än tio avtal, som bemyndigade försäljningen av femhundra tusen mänskliga varelser; år 1562 seglade Sir John Hawkins ut med sitt skepp, som bar det heliga namnet Jesus, i hans djävulska uppdrag att köpa slavar i Afrika och sälja dem i Västindien; i engelsmännens första försök inom denna omänskliga handelsgren blev han belönad av Elisabeth, den protestantiska drottningen, för denna framgång genom att få tillåtelse att i sitt vapen bära ’en halv morian i hans rätta färg, bunden med ett rep, eller med andra ord, en fjättrad negerslav’.” – Conquests of the Cross (citerat från Agnostic Journal).

 

Fråga: Jag har hört dig säga att naturvetenskapen har tagit fram bevis för vårt gemensamma fysiska ursprung och visdomsreligionen för vårt andliga ursprung. Likväl tycker vi inte att darwinister uppvisar någon större broderlig känsla. 

Svar: Precis. Det är detta som visar otillräckligheten hos de materialistiska systemen och bevisar att vi teosofer har rätt. En begränsning av vår identitet till vårt fysiska ursprung vädjar inte till våra högre och djupare känslor. Materia, som berövats sin själ och ande, eller sitt gudomliga väsen, kan inte tala till människohjärtat. Men när själens och andens identitet hos den verkliga, odödliga människa, som teosofin lär oss, väl blivit bevisad och djupt rotad i våra hjärtan, skulle detta leda oss långt fram på vägen mot verklig barmhärtigheten och broderlig välvilja [goodwill].

Fråga: Men hur förklarar teosofin människans gemensamma ursprung?

Svar: Genom att lära att roten till allt i naturen, objektivt och subjektivt, och allt annat i universum, synligt och osynligt, är, var och skall evigt vara ett enda absolut väsen, från vilken allt utgår och till vilken allt återvänder. Detta är arisk filosofi, bara utförligt framställd av vedantinerna och i det buddhistiska systemet. Med detta mål i sikte är det alla teosofers plikt att i alla länder och på varje praktisk väg befrämja spridningen av icke-sekterisk utbildning.

Fråga: Vad råder ert samfunds stadgar sina medlemmar att göra förutom detta? Jag menar på det fysiska planet?

Svar: För att kunna väcka broderliga känslor bland nationer måste vi hjälpa till vid internationellt utbyte av nyttiga färdigheter och varor genom råd, information och samarbete med alla aktningsvärda individer och sammanslutningar (emellertid under förutsättning att det läggs till stadgarna, ”att ingen vinst eller procentandel skall tas av Samfundet eller ’Medlemmarna’ för dess eller deras koperativa medverkan”). Som exempel, så tar vi en praktisk illustration. Samhällsstrukturen som den skildrades av Edward Bellamy i hans magnifika arbete ”Looking Backwards”*,  framställer utmärkt den teosofiska uppfattningen av vad som skulle vara det första stora steget mot ett fullständigt förverkligande av Universellt Broderskap. De förhållanden som han skildrar uppnår inte fullkomlighet, eftersom själviskhet fortfarande existerar och verkar i människornas hjärtan; men till en huvudsaklig del är själviskheten och individualismen övervunnen genom känslan av solidaritet och ömsesidigt broderskap; och den tingens ordning som där beskrivs minskar orsakerna, som har en benägenhet att skapa och utveckla själviskhet, till ett minimum.
_______________

[* I svensk översättning En Återblick – Sociala iakttagelser efter ett uppvaknande år 2000  av Edward Bellamy, Stockholm, 1906]
 

Fråga: Som teosof vill ni således delta i ett försök att förverkliga ett sådant ideal?

Svar: Givetvis; och vi har visat det genom handling. Har ni inte hört att det dykt upp nationalistiska klubbar och ett parti i Amerika efter publiceringen av Bellamys bok? De skjuter nu fram sina positioner, och kommer mer och mer att fortsätta med detta vad tiden lider. Alltså, dessa klubbar och detta parti startades först och främst av teosofer. En av de första, Bostons Nationalistiska Klubb, Mass., har en teosof som president och som sekreterare, och av dess verkställande ledamöter tillhör majoriteten T. S. I alla dessa klubbars konstitution och i stadgarna till det parti de bildar, ser vi tydligt teosofins och Samfundets inflytande, för de uppställer alla som sin grundval, och första grundläggande princip, Mänsklighetens Broderskap precis som teosofin lär ut. De uppger i sin programförklaring:  ”Principen för Mänsklighetens Broderskap är en av de eviga sanningarna som styr världens framåtskridande i en riktning som skiljer den mänskliga från den djuriska naturen”. Vad kan vara mer teosofiskt än detta? Men detta är inte tillräckligt. Det är också nödvändigt att inprägla hos människorna den tanken, att om människosläktet rot är en, då måste det också finnas en sanning, som finner ett uttryck i alla olika religioner – utom i den judiska, eftersom man inte finner det uttryckt ens i Kabbalan.

Fråga: Detta hänför sig till religionernas gemensamma ursprung och du har kanske rätt i detta; men hur kan det tillämpas i fråga om ett praktiskt broderskap på det fysiska planet att göra?

Svar: För det första därför att det som är sant på det metafysiska planet måste också vara sant på det fysiska. För det andra därför att det inte finns någon fruktbarare källa till hat och split än skilda religiösa uppfattningar. När den ena eller andra parten tror sig själv sitta inne med den absoluta sanningen, blir det helt naturligt att tro att hans granne är totalt fången i villfarelsens eller djävulens klor. Men när man en gång fått en människa att inse att ingen av parterna har hela sanningen, utan att de ömsesidigt kompletterar varandra, och att den fullständiga sanningen bara finns i en kombination av alla uppfattningar, sedan felaktigheterna i var och en av dem har sållats bort – då kommer sant broderskap på religionens område vara grundlagd. Samma sak gäller i den fysiska världen.

Fråga: Var god och förklara lite närmare.

Svar: Låt oss ta ett exempel. En växt består av rot, stam och många sidoskott och blad. Om vi tänker oss att hela mänskligheten är stammen som växer upp ur sin andliga rot, så är stammen växtens enhet. Om vi skadar stammen, är det uppenbart att varje gren och blad känner av denna skada. Så är det också med mänskligheten.

Fråga: Ja, men om man skadar ett blad eller ett skott, så skadar man inte hela växten.

Svar: Och därför tror du genom att skada en människa, så skadar du inte mänskligheten? Men hur vet du det? Är du medveten om att till och med den materialistiska vetenskapen lär oss att varje skada om än aldrig så obetydlig som tillfogas en planta påverkar hela dess framtida växt och utveckling? Följaktligen har du fel och analogin är riktig. Om du emellertid bortser från det faktum att ett skärsår i ett finger ofta kan få hela kroppen att lida och kan återverka på hela nervsystemet, måste jag så mycket mer påminna dig om att det kan mycket väl finnas andra andliga lagar som verkar såväl på växter och djur som på mänskligheten, fastän du, då du inte uppfattar deras verksamhet på växter och djur må förneka deras existens.

Fråga: Vilka lagar menar ni?

Svar: Vi kallar dem karmiska lagar, men du kommer inte att förstå den fulla betydelsen av dem såvida du inte studerar ockultismen. Nåväl, mina argument vilade inte på antagandet av dessa lagar utan på den faktiska analogin med växten. Vidga tanken och ge den en universell tillämpning och du skall snart finna, att i sann filosofi har varje fysisk handling sin moraliska och ständiga verkan. Man kan skada en människa fysiskt och tro att hennes smärta och lidande omöjligt kan sprida sig till hennes medmänniskor, allra minst till människor i andra länder. Vi försäkrar att så kommer att ske, i sinom tid. Därför säger vi att om inte varje människa, som en axiomatisk sanning, lär sig förstå och acceptera att om man gör en enda människa orätt, så gör man orätt inte bara mot sig själv utan i det långa loppet orätt mot hela mänskligheten, så kan inga broderliga känslor som alla de stora reformatorerna och särskilt Jesus och Buddha predikade bli möjliga på jorden.


wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

VÅRA ANDRA SYFTEN.

Fråga: Vill du nu förklara vilka metoder ni tänker använda för att uppnå det andra syftet?

Svar: Vi vill för biblioteket vid vårt huvudkvarter i Adyar, Madras (och genom ”Medlemmarna” i de olika teosofiska sektionerna för de lokala biblioteken) samla all god litteratur som vi kan finna om världsreligionerna. Vi vill i skriftlig form ge korrekt information om olika forntida filosofiska system, traditioner och legender och vidare i görligaste mån sprida denna kunskap genom översättningar och publicering av värdefulla originalverk, och utdrag från dessa eller kommentarer eller genom muntlig undervisning av personer som är väl bevandrade inom sina respektive områden.

Fråga: Och hur förhåller det sig med det tredje syftet, att i människan utveckla hennes latenta andliga eller psykiska förmågor?

Svar: Det måste också ske genom publikationer på orter där inga föreläsningar eller någon personlig undervisning går att genomföra. Vår skyldighet är att hålla människans andliga intuition vid liv. Att bekämpa och motverka alla former av religiöst, vetenskapligt eller socialt bigotteri – sedan man undersökt och påvisat dess irrationella natur – och framför allt  hyckleriet, vare sig det handlar om religiös sekterism eller tron på underverk eller något övernaturligt. Vad vi måste göra är att söka uppnå kunskap om naturens alla lagar och sprida denna kunskap. Vidare att uppmuntra studiet av dessa lagar som moderna människor har minst förståelse för, de så kallade Ockulta Vetenskaperna, som bygger på sann kunskap om naturen, istället för vad som nu gäller, på vidskepelse baserad på blind tro och auktoritet. Likväl kan även tidvis de mest fantasifulla och omtyckta folksägner och traditioner, om man noga undersöker materialet, leda till upptäckten av för länge sedan förlorade men betydelsefulla hemligheter i naturen. Samfundet har därför tagit till sin uppgift att följa denna forskningslinje i hopp om att kunna vidga fältet för vetenskapliga och filosofiska rön.
 

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

OM LÖFTETS HELIGHET

Fråga: Har ni något etiskt system som ni tillämpar inom ert samfund?

Svar: Etiken finns där, färdig och tillräckligt klar för den som vill följa den. Den utgör kärnan och gräddan av all etik, hämtad ur alla världens stora reformatorers läror. Därför kommer ni däri finna representerade Confucius och Zoroaster, Lao-tse och Bhagavad-Gita, föreskrifter av Gautama Buddha och Jesus av Nasaret, av Hillel och hans skola, av Pythagoras, Sokrates, Platon och deras skolor.

Fråga: Följer verkligen medlemmarna av ert Samfund dessa föreskrifter? Jag har hört talas om stora meningsskiljaktigheter och tvister bland dem.

Svar: Ganska naturligt, ty fastän reformen (under dess nuvarande skepnad) kan kallas ny, är de män och kvinnor, som skall reformeras, samma mänskliga, syndiga naturer som i gamla tider. De allvarligt arbetande medlemmarna utgör ett fåtal, såsom jag tidigare sagt; men många är de uppriktiga och välsinnade personer, vilka gör sitt bästa att leva i enlighet med Samfundets och sina egna ideal. Vår plikt är att uppmuntra och bistå enskilda medlemmar i intellektuell, moralisk och andlig självförbättring; inte att klandra eller fördöma dem som misslyckas. Vi har strängt taget inte rätt att vägra inträde åt någon – särskilt i Samfundets Esoteriska Sektion, där ”den som inträder är såsom en nyfödd”. Men om någon medlem efter denna “nya födelse”, trots de heliga löften han avlagt på sitt hedersord och vid sitt odödliga Själv, väljer genom den nya människan att fortsätta och hänge sig åt sitt gamla livs laster eller brister och fortfarande är kvar i Samfundet, då är det emellertid mer än sannolikt, att han blir uppmanad att avgå och dra sig tillbaka eller i händelse av vägran, att bli utesluten. Vi har de strängaste regler för sådana svåra situationer.

Fråga: Kan några av dem nämnas?

Svar: Ja det kan de. Till att börja med har ingen medlem av Samfundet, vare sig exoteriskt eller esoteriskt, rätt att påtvinga en annan medlem sina personliga åsikter. ”Det är inte lagligt för en styrelseledamot i Moder Samfundet att uttrycka offentligt i ord eller handling någon fientlighet mot, eller religiöst eller filosofiskt ställningstagande för någon enda sektion [13] mer än någon annan. Alla har samma rätt att få lagt fram de väsentliga dragen av sin religiösa tro för en opartisk världs tribunal. Och ingen tjänsteman i Samfundet, i sin befogenhet som tjänsteman, har rätt att predika sina egna personliga sekteristiska synpunkter och övertygelser till de församlade medlemmarna, utom när mötet består av religiöst likasinnade. Efter vederbörlig varning skall kräkning av denna regel bestraffas med uteslutning.” Detta är en av kränkningarna emot Samfundet i största allmänhet. Beträffande den inre sektionen, vilken nu kallas den Esoteriska, har följande regler varit framlagda och antagna så långt tillbaka som år 1880. ”Ingen medlem må till sin egen fördel bruka någon kunskap, som blivit honom delgiven av en medlem av den första sektionen (nu en högre ’grad’); brott mot denna regel bestraffas med uteslutning.” Den sökande måste emellertid innan en sådan kunskap kan förmedlas, förbinda sig genom en högtidlig ed, att inte använda den för själviska ändamål eller avslöja något av det som meddelats utan tillstånd.

_______________

[13] En “gren” eller loge, som bara är sammansatt av medlemmar av samma religion, eller en gren in partibus som de nu något bombastiskt kallas.

Fråga: Men är inte en person som blivit utesluten eller som frivilligt lämnat sektionen i sin fulla rätt att avslöja det han fått lära, eller att bryta mot någon punkt i det löfte han avlagt?

Svar: Absolut inte. En uteslutning eller ett utträde befriar honom från skyldigheten att lyda läraren och från att ta en aktiv del i Samfundets arbete, men absolut inte från sitt heliga tystnadslöfte.

Fråga: Men är detta förståndigt och rättvist?

Svar: Helt säkert. För varje man eller kvinna med den ringaste hederskänsla är ett tysthetslöfte, som bara är avlagt på ens hedersord, ännu mycket mera vid ens Högre Själv – Gud inom oss – bindande till döden. Och även om han lämnar sektionen eller samfundet, skulle ingen hedersam man eller kvinna tänka på att angripa eller skada en grupp, till vilken han eller hon lämnat ett sådant löfte.

Fråga: Men är inte detta att gå något för långt?

Svar: Kanhända är det så enligt den nuvarande tidens låga moraliska standard. Men om ett löfte inte binder oss under hela vårt liv, vad tjänar det då till överhuvudtaget? Hur kan någon vänta sig att bli undervisad i hemligt vetande, om det skulle stå honom fritt att, när han behagar, frigöra sig från de förpliktelser han tagit? På vilket sätt skulle säkerhet, förtroende och tillit någonsin kunna finnas bland människor, om löften sådana som detta inte alls ägde någon verklig bindande kraft? Tro mig, vedergällning (Karma) skulle mycket snart hinna ifatt den som på detta sätt bröt sitt löfte, kanske lika fort som varje hederlig människas förakt, även på detta fysiska plan.  Såsom det mycket riktigt uttrycks i N. Y. ”Path” som vi tidigare citerat angående detta ämne: ”Ett löfte som man en gång avlagt, är för alltid bindande både inom de moraliska och de ockulta världarna.” Om vi bryter det en gång och blir straffade, berättigar oss detta inte till att bryta det om igen, och så länge vi gör detta, skall Lagens (Karmas) mäktiga arm nå oss.” (The Path, juli 1889)

HELENA BLAVATSKY
The Key to Theosophy, 1889

 

Översatt från The Key to Theosophy (1889 års originalutgåva) av Helena P Blavatsky, kap I, s 16-38. Utgiven i faksimilutgåva av The Theosophy Company 1973, Los Angeles.

_________________________________________________________

länk till kapitel 4 av Nyckeln till teosofin av Helena Blavatsky
_________________________________________________________

länk till Teosofisk Ordbok Online av Helena Blavatsky
   _________________________________________________________


 
| 
till Helena Blavatsky  Online
| till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23