EKO FRÅN ORIENTEN

EN ALLMÄN FRAMSTÄLLNING AV DE TEOSOFISKA LÄRORNA

Kapitel  17
[Anden i människan kallas för Ishwara och är till sin natur oföränderlig, evig och odelbar – alltings urgund. Drömmarna är relativa. Materiell tillvaro är ett nödvändigt ont och den enda form av tillvaro där frigörelse och frälsning kan uppnås. Karma förorsakar sjukdomar, motgångar och bekymmer, eller frambringar angenäma och gynnsamma förhållanden för vårt yttre hölje. Hinduernas tro på möjligheten för en människa att så förändra sitt tillstånd, att hon förvandlar sig till en deva eller mindre gud. Karma-Yoga eller hängivande genom rätt handling och pliktuppfyllelse.]

av
WILLIAM Q JUDGE

© 1999 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Kapitel  17
Anden berörs inte av karma...

Anden påverkas aldrig på något sätt av karma, och därför använder de teosofiska Adepterna inte uttrycket "andens utveckling". Anden i människan, som av dem kallas för Ishwara, är till sin natur oföränderlig, evig och odelbar – alltings urgund. Därför hävdar de, att kroppen och alla andra ting är obeständiga till sin natur och att de vilseleder själen, när de förväxlas med det som är verkligt. De är endast verkliga för och på detta plan och under den tid medvetandet gör dem till fokus för sitt förnimmande. De är därför endast verkliga i en relativ och inte i en absolut mening. Drömmar är ett bra bevis för detta. I drömtillståndet förlorar vi all kunskap om de föremål, som vi i vaket tillstånd betraktade som verkliga, och i stället blir drömtillståndets sorg och glädje lika påtagliga. Vi finner, att medvetandet i drömmen sysslar med föremål och händelser, som naturligtvis är besläktade med våra erfarenheter under det vakna tillståndet, men som dock ger en förnimmelse av glädje eller smärta, så länge de varar. Om vi föreställer oss en persons kropp försänkt i tjugoårig dvala, där han har en behaglig eller obehaglig dröm, så har vi ett exempel på ett drömliv, som fullkomligt skiljer sig från en vaken människas liv. För drömmarens medvetande förstörs realiteten av de ting som varit kända under vaket tillstånd. Men eftersom materiell tillvaro är ett nödvändigt ont och den enda form av tillvaro, där frigörelse och frälsning kan uppnås, så är den av största betydelse, och därför är det även nödvändigt, att karma, som styr den och genom vars bud frigörelse kan uppnås, blir rätt förstådd, erkänd och åtlydd.

Karmas verksamhet åstadkommer en vanskapad eller bristfällig kropp eller dåliga anlag i en välskapad kropp eller vice versa. Karma förorsakar sjukdomar, motgångar och bekymmer, eller frambringar angenäma och gynnsamma förhållanden för vårt yttre hölje. Så ibland finner vi en missbildad människokropp med ett synnerligen upplyst och ädelt sinnelag. I detta fall är den fysiska karman dålig, men den mentala god.

Detta leder oss till den typ av karma, som verkar på det mentala planet. Samtidigt med att en ogynnsam karmisk orsak visar sig i den fysiska kroppsbyggnaden, kan en annan, godartad, vara verksam inom förnuftet eller har frambringat ett harmoniskt, lugnt och glädjefyllt sinnelag, en djup och briljant begåvning. I detta fall finner vi en rent fysisk karma jämsides med en helt och hållet mental karma. Ett exempel på rent fysisk karma skulle vara att t.ex. plocka upp ett fruktskal från marken, vilket annars skulle kunnat förorsaka en människa att falla och skada sig. Ett exempel på rent mental karma, skulle kunna vara frukten av ett liv, tillbringat under lugnt, filosofiskt tänkande eller något liknande.

I en hinduisk bok* finner vi ett sällsamt uttalande angående detta ämne. Det står: "Kroppslig fullkomlighet eller övermänskliga krafter frambringas genom börd, örter, åkallan, botgöring eller meditation."

[* Patanjalis Yoga Aforismer,  IV:1, Öv. anm.]

Betydligt svårare än kroppsliga lidanden och förluster är bland annat den typ av mental karma från förflutna liv, som resulterar i att människan förlorar all förmåga att förnimma Andens verklighet eller själens existens eller uttryckt med ett ord: materialism.

Det sista området för karmalagens verksamhet kan vi säga är den psykiska naturen. Här i Amerika finner vi talrika exempel på detta i medier, clairvoyanter, clairaudienter, tankeläsare, hysteriker och alla slags överkänsliga individer. Enligt den österländska läran skulle det inte kunna finnas någon sådan claivoajant människa – om denna så påverkade människa, jag tror mig använda rätt ord - inte ägnat mycket tid under föregående liv åt en ensidig utveckling av den psykiska naturen, varigenom hon nu kommit i besittning av krafter, som gör henne till en abnormitet inom vårt nutida samhälle.

En mycket egendomlig föreställning är hinduernas tro på möjligheten för en människa att så förändra sitt tillstånd, att hon förvandlar sig till en deva eller mindre gud.** För att framställa saken i största korthet: de delar in naturen i flera avdelningar, och inom var och en av dessa existerar medvetna krafter eller väsen, kallade devor. Denna föreställning verkar inte skilja sig mycket från uppfattningen hos några av våra främsta vetenskapsmän, som förklarat, att inget utesluter möjligheten, att det kan finnas för oss osynliga varelser i varje stråle av spektrumet. Den hinduiske tänkaren upptäckte detta redan för många sekler sedan, och, som en fördjupning tillägger, han, att en människa med ett visst slags karma kan bli en sådan varelse och komma i åtnjutande av dess glädjeämnen och frihet från omsorg, dock med den säkra utgången att än en gång bli människa för att på nytt börja återfödelsernas tunga kretslopp.

[* Patanjalis Yoga Aforismer,   IV:1, Öv. anm.]

En annan aspekt av karma är ett upphävande inom det aktuella området som innebär en tillämpning av den allmänt kända lagen inom fysiken, att jämvikt inträder, när två lika stora krafter motverkar varandra. En persons karmiska saldo kan innehålla en mycket obehaglig orsak på samma gång som en annan orsak av helt motsatt art. Om dessa båda kommer till uttryck samtidigt, kan de helt motverka varandra, så att ingendera kan framträda, utan resultatetet blir en jämvikt. Då får bibelns ord en helt annan innebörd: "Kärleken överskyler en myckenhet av synder", vilket syftar på kärleksfulla gärningars förmåga att mildra följderna av onda handlingar. Detta förklarar också anledning till, varför medeltidens riddare brukade ägna några år av sitt liv åt välgörenhet.

I Bhagavad-Gita, en bok som vördas av alla i Indien, skattas det högst, som kallas Karma-Yoga eller hängivande genom rätt handling och pliktuppfyllelse, och varom sägs: "Den som, utan att vara bunden av handlingens frukter, utför de handlingar, som åligger honom, är både en förnekare och en hängiven; men intetdera är den, som försummar att tända offerelden och inte iakttar de föreskrivna tempelbruken. Den som förhåller sig overksam och som håller tillbaka sina sinnes verksamhet, men som i sitt hjärta, funderar över sinnliga ting kallas hycklare och hans själ har råkat på villovägar. Men den som i sitt hjärta avhåller sig från sinnlighet och genom sina praktiska förmågor fullgör livets alla plikter, obekymrad om utgången, är värd att äras".

WILLIAM Q JUDGE

Översatt från Echoes from the Orient av William Q Judge. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles, 1973

Nästa kapitel (18) kommer bland annat att handla om:

Hinduer och buddhister tror fullt och fast på karma. Den muhammedanska läran om kismet. Profeten lärde att kismet är lagen inte ett förutbestämt öde.Varje människa uppfattas som skapare av sitt eget öde. Samma lag, som kastar oss in i livet för att lida eller fröjdas, alltefter vars och ens förtjänst, bjuder att vänner och släktingar som liknar varandra skall inkarnera tillsammans, ända tills de på grund av karaktärsolikheter inte längre kan sammanföras av attraktionslagen. Medlemmarna av hela människofamiljen påverkar ömsesidigt varandra. Sålunda erbjuder oss karma en möjlighet att komma ut ur livets ständigt roterande hjul och med hjälp av reinkarnation får vi den tid som vi behöver för ändamålet.