EKO FRÅN ORIENTEN

EN ALLMÄN FRAMSTÄLLNING AV DE TEOSOFISKA LÄRORNA

Kapitel  16
[Reinkarnation är karmas tvillinglära. Reinkarnationslagen drar oss gång på gång tillbaka till jordelivet. Ingen avrättad skyldig brottsling kan, även om han fick absolution av prästen och prisade Jesus, komma undan sin karma. "Alla världar från den lägsta upp till Brahmas är underkastad karma." Världen utvecklas på samma sätt som människan, den föds, åldras, dör och återföds. Människan är hela utvecklingens krona. Karma kan indelas i tre stora huvudgrupper.]

av
WILLIAM Q JUDGE

© 1999 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Kapitel  16
Karma och reinkarnation...

I västerlandet säger många människor, att den österländska karmaläran är svår att förstå, eftersom den lämpar sig endast för bildade och eftertänksamma människor. Men i Indien, på Ceylon och i Burma, för att inte nämna andra asiatiska länder, är den hyllad av den stora massan av folket, som även tycks förstå dess innebörd. Skälet till detta faktum ligger förmodligen i, att dessa människor även starkt tror på reinkarnation, som kan sägas vara karmas tvillinglära. Den ena kan i själva verket inte rätt förstås utan att ständigt ha den andra i sikte, ty karma – vare sig som straff eller belöning – skulle inte kunna utöva något verksamt eller rättvist inflytande på jaget, om inte tillfälle till detta erbjuds genom reinkarnation.

Vedergällningen mäts ut åt oss, medan vi i livstiden är i beröring med andra människor, inte när vi befinner oss i ensamhet eller i avskildhet. Om det kan kallas belöning att lyftas till maktens tinnar i ett land eller att bli ägare till stora rikedomar, så skulle ju allt detta förlora sitt värde, om det inte fanns folk att härska över eller människor som vi kunde slösa våra rikedomar på och som kunde hjälpa oss att tillfredsställa våra mångahanda önskningar. Därför drar reinkarnationslagen oss gång på gång tillbaka till jordelivet och jämte oss oräkneliga gånger alla de olika Jag, som vi lärt känna under förflutna inkarnationer. Detta sker, för att den karma – eller de orsaker – som vi skapat tillsammans med dessa Jag, må utjämnas av oss gemensamt, ty att förflytta oss var för sig till ett okänt helvete för att där på något sätt straffas eller till en mer eller mindre tragikomisk himmel för att erhålla vår belöning skulle vara lika omöjligt som orättvist. Därför kan ingen avrättad, skyldig brottsling, även om han fick absolution av prästen och prisade Jesus komma undan sin karma.Tillsammans med sitt offer måste han återvända till jordelivet, för att var och en av dem skall hjälpa den andre att återställa den störda harmonin genom att lämna den gottgörelse, som på honom ankommer. Med denna lära återupprättar vi Rättvisan i hennes härskarsäte bland människorna, för utan henne är till exempel en mördares lagenliga avrättning endast en halvmesyr, all den stund samhället underlåtit att göra något för den som blivit slungad ut ur livet, och för dem bland hans efterlevande, som var beroende av honom.

Men teosofins Vise har under alla tidsåldrar framhållit att karmaläran omfattas inte enbart av inkarnerade människor. De betraktar alla världar som förbundna med varandra och styrda av karma. Den gamla hinduiska boken Bhagavad-Gita uttrycker det såhär: "Alla världar från den lägsta upp till Brahmas är underkastad karma." På grund härav verkar den på alla plan. Därför säger de, att den beskaffenhet som världen nu har, är det exakta resultatet av vad den var, när pralayan eller den stora förintelsen inträffade för många miljarder år sedan. Med andra ord, så utvecklas världen på samma sätt som människan. Den föds, åldras, dör och återföds. Detta upprepas många gånger, och under dessa inkarnationer lider den och fröjdas på sitt eget sätt alltefter sina föregående evolutionsförhållanden. Dess belöning består i större framsteg på evolutionsskalan, och dess straff i ett lägre tillstånd. Naturligtvis har dessa tillstånd, som jag påpekat i ett tidigare kapitel, människan till syfte och mål, för hon är hela utvecklingens krona. Och sedan teosofen lärt sig tillämpa karma- och reinkarnationslagarna på de stora kosmiska förhållandena och företeelserna, får han lära sig att även tillämpa dem på varje atom i kroppen som en individuell enhet, oavsett den totala karman. Eftersom vi består av en mängd livsenheter, så påverkar våra tankar och handlingar dessa atomer eller liv och präglar dem med sin egen karma. Som de österländske tänkarna säger: "Inte ett ögonblick passerar utan att varelser blir till inom oss, skapar karma, dör och reinkarnerar."

Karma kan indelas i tre stora huvudgrupper. En sort är den, som nu är i verksamhet i detta liv och i denna kropp och som åstadkommer alla förhållanden och förändringar i livet. Vi kan se exempel på detta varje dag, och tid efter annan med sällsamma höjdpunkter, som ställer läran i den klaraste belysning. En sådan händelse har förevigats i Indien i ett minnesmärke, som uppförts av någon som vi skulle kunna kalla en lyckans gunstling och så här gick det till: En Raja hade en mycket märkvärdig dröm, som gjorde ett så djupt intryck på honom, att han lät tillkalla sina spåmän, för att de skulle uttyda den för honom. De sa, att deras horoskop visade, att han följande dag skulle ge en mycket stor summa pengar till den första människa han fick se efter uppvaknandet, och deras avsikt var naturligtvis att själva infinna sig i den tidiga morgonstunden. Följande dag steg fursten upp ovanligt tidigt, gick till fönstret, öppnade det och där utanför fick han se en tschandal som sopade gatan ren från smuts. Åt denne gav han en förmögenhet och lyfte honom sålunda i ett ögonblick från djupaste fattigdom till rikedomens överflöd. Tschandalen lät sedermera uppföra en stor byggnad för att hedra minnet av sin plötsliga befrielse från fattigdomens tyngande bojor.

En annan grupp av karma är den, som inte är aktiv nu, utan bidar, eftersom individen inte för närvarande är försedd med ett lämpligt instrument för att försätta den i verksamhet. Den kan liknas vid vattenånga, som för tillfället hålls förgasad i luften, osynlig för ögat, men som kommer att falla till marken i form av regn i det ögonblick förhållanden så medgiver.

Den sista huvudgruppen är den karma, som vi nu skapar och som vi skall möta i nästa liv. Den kan lämpligen symboliseras av pilen, som bågskytten sänder ut i luften.

WILLIAM Q JUDGE

Översatt från Echoes from the Orient av William Q Judge. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles, 1973

Nästa kapitel (17) kommer bland annat att handla om:

Anden i människan kallas för Ishwara och är till sin natur oföränderlig, evig och odelbar – alltings urgund. Drömmarna är relativa. Materiell tillvaro är ett nödvändigt ont och den enda form av tillvaro där frigörelse och frälsning kan uppnås. Karma förorsakar sjukdomar, motgångar och bekymmer, eller frambringar angenäma och gynnsamma förhållanden för vårt yttre hölje. Hinduernas tro på möjligheten för en människa att så förändra sitt tillstånd, att hon förvandlar sig till en deva eller mindre gud. Karma-Yoga eller hängivande genom rätt handling och pliktuppfyllelse.