yantra1.gif (2187 bytes)
6

Nirvana-Moksha

[Ingår i en grupp av elva artiklar som är samlade under begreppet ”Mysteriet Buddha”]



HELENA BLAVATSKY

© 2005 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)



Helena Blavatsky

HELENA BLAVATSKY 1831-1891

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

 

Det fåtal sentenser som förmedlades i en text ur Gautama Buddhas hemliga lära visar hur omotiverat användandet av epitetet ”materialist” är när det appliceras på Den som två tredjedelar av de stora Adepterna och Ockultisterna i Asien ser upp till som sin Mästare, antingen under namnet Buddha eller Shankaracharya. Läsaren kommer säkert ihåg de just citerade orden som enligt tibetanska Ockultister anses vara vad Buddha Sanggyas (eller Po) skall ha lärt ut: Det finns tre eviga ting i universum – Lagen, Nirvana och Rymden. Buddhister från den södra skolan påstår å andra sidan att Buddha endast höll två ting för eviga – Akasha och Nirvana. Men då Akasha är det samma som Aditi [1] och då båda översätts med ordet ”rymden” så finns det ingen diskrepans eftersom Nirvana liksom Moksha är ett tillstånd. Därför så enar den store Vise från Kapilavatsu i båda fallen de två, liksom de tre, till ett enda evigt Element och slutar med att säga att till och med ”detta Enda är Maya” för den individ som inte är en Dang-ma, en perfekt renad Själ.
________________

[1] Aditi är enligt Rig Veda ”Fadern och Modern till alla Gudar”; och Akasha hålls för att vara Roten till allt av sydbuddhismen, eftersom allt i universum kommer ur Akasha enligt den rörelselag som innebor i den; och detta är den tibetanska ”Rymden” (Tho-og).

Denna missriktade fråga beror på materialistiska missuppfattningar och en ignorans om den Ockulta Metafysiken. För vetenskapsmannen som anser att rymden endast är en mental representation, en föreställning som existerar pro forma som inte har någon reell existens utanför vårt medvetande, måste Rymden per se sannerligen vara en illusion. Han må fylla den ändlösa interstellära rymden med en ”imaginär” eter, likväl blir Rymden ändå en abstraktion för honom. Det mesta av den europeiska metafysiken är så orimlig till sitt innehåll, sett från en Ockult synvinkel, framför allt när den försöker nå en korrekt förståelse av ”Rymden”, ett påstående som även gäller för materialisten trots att de bådas uppfattningar varierar kraftigt.

Om vi bär med oss de filosofiska åsikterna från de Gamle i vårt medvetande när vi granskar denna fråga och jämför dem med vad som i dag kallas exakt naturvetenskap, så ser man att de två disciplinerna endast motsäger varandra ifråga om slutsatser och namn, men att deras postulat är samma när de reduceras till sina mest enkla uttryck. Från begynnelsen av de mänskliga Eonerna och från gryningen av den Ockulta Visdomen har Siare av varje tid utforskat de regioner som vetenskapsmän av i dag kallar eter. Det som vi vanligtvis anser vara den kosmiska Rymden, en abstrakt representation, det ansåg hinduernas Rishier, kaldéernas Magus och egyptiernas Hierofanter för att vara den enda eviga Roten till allt, lekplatsen för alla Krafter i naturen. Den är källan till allt jordiskt liv och hemvisten för de (för oss) osynliga skarorna av existenser – verkliga varelser, liksom av deras skuggor, medvetna eller omedvetna, intelligenta och känslolösa – som hela tiden finns runt om oss på alla sidor, som genomtränger atomerna i vårt Kosmos, men som inte ser oss liksom vi varken kan se eller känna dem med vår fysiska organism. För Ockultisten är ”Rymden” och ”Universum” synonymer. Rymden består varken av Materia, Kraft ej heller Ande, utan allt detta och mycket mer. Det är det Enda Elementet, det är Anima Mundi – Rymden, Akasha, Astralljuset – Roten till Livet som, i dess eviga oupphörliga rörelse likt en in- och utandning av en oändlig ocean utvecklas för att sedan återigen införliva allt som lever, känner och tänker och har sin varelse i det. Och som det sades om universum i Isis Unveiled så är det:

 ”en kombination av tusen element samtidigt som det är en enda Andes uttryck – ett kaos för sinnena men ett Kosmos för förnuftet.”

Även de forntida filosoferna hade samma åsikter i denna fråga, från Manu till Pythagoras, från Platon till Paul.

”När upplösningen [Pralaya] hade nått sitt slut, så beslutade det stora Väsendet [Para-Atma, eller Para-Purusha] Herren som existerar genom sig själv och utifrån och genom vilken alla ting blev till, och är, och kommer att vara … att från sin egen substans emanera de olika varelserna [2]

Den mystiska dekaden [av Pythagoras] (1 + 2 + 3 + 4 = 10) är ett sätt att uttrycka denna idé. Ett symboliserar Gud; [3] Två Materia; Tre den fenomenella världen eftersom den kombinerar Monaden och Duaden och delar bådas natur; Tetraden, eller formens fullkomlighet, uttrycker tomheten i allt; och Dekaden summan av allt innefattar hela kosmos.[4]

________________

[2] Manava-dharma-shastra, Bok I, Shloka 6-8.

[3] Pythagoras ”Gud” är ingen personlig gud. Pythagoras var lärjunge till de ariska Vise och låt det bli klart att han lärde ut som sin huvudsaklig lärosats att det existerar en permanent Princip av Enhet under alla former, förändringar, och andra fenomen i universum.]

[4] Isis Unveiled, i. xvi.

Platons ”Gud” är den ”Universella Ideationen” och då Paul säger ”ty av honom och genom honom, och till honom, är allting” [Rom.xi,36] hade han med all säkerligen i åtanke en Princip – och inte Jehova – i sitt djupsinniga förnuft. Nyckeln till de pytagoreiska dogmerna är även nyckeln till varje stor filosofi. Det är den generella formeln av enhet i mångfald, eller det Enda som utvecklar de många och genomtränger Alltet. Detta är den arkaiska läran om Emanationen i några få ord.

 Speusippus och Xenocrates, ansåg liksom deras store Mästare Plato att:

Anima mundi (eller Världssjälen) var inte Gudomligheten utan en manifestation. Dessa filosofer uppfattade aldrig det Enda såsom en besjälad natur. Den ursprungliga och Ende existerar inte så som vi förstår termen. [5] Inte förrän han (Det) hade förenat sig med de många – det vill säga de emanerade existenserna (Monaden och Duaden) – blev en varelse skapad. Den s k Tiniou (”vördade”), detta något som är manifesterat, har sin boning i centret liksom i omkretsen men är endast reflektionen av Gudomligheten – Världssjälen.[6] I denna lära finner vi den esoteriska buddhismens anda.[7]

______________

[5] Platon, Parmenides, 141 E.

[6] Citerad från  Stobaeus, Eclogue, I, 862

[7] Isis Unveiled, i. xviii.]

Detsamma gäller för den Esoteriska brahmanismen och de vedantinska adwaiterna. De två moderna filosoferna Schopenhauer och von Hartman har lärt ut samma idéer. Ockultisterna säger att:

alla dessa teorier – de psykiska och ekteniska krafterna, ”ideo-motorn” och ”electro-biologiska förmågor”; ”latent tanke” liksom ”omedveten hjärnverksamhet” – kan sammanfattas i två ord: det kabbalistiska ASTRALLJUSET. [8]

________________

[8] Isis Unveiled , 58.

Schopenhauer syntetiserar allt detta och kallar det för vilja och motsade därmed vetenskapsmännen med deras materialistiska åsikter liksom von Hartman gjorde senare. Författaren till The Philosophy of the Unconscious benämner deras åsikter som ”instinktiva fördomar”.

Vidare så visar denna författare att ingen vetenskapsman kan ha något att göra med materia i egentlig mening utan endast med de krafter som han delar upp materian i. De synliga effekterna av materian är endast resultatet av kraften. Han sammanfattar därför sin ståndpunkt så här: Det som nu kallas materia är inget annat än föreningen av atomiska krafter, för att uttrycka hur ordet materia används, och utanför denna betydelse, och för naturvetenskapen har ordet materia ingen mening.[9]

Denna inställning gäller tyvärr även för alla de andra termer som vi uppehåller oss vid som ”Rymden”, ”Nirvana” och så vidare.

De vågade teorierna och åsikterna som Schopenhauer uttryckte i sina verk skiljer sig markant från de som återfinns hos majoriteten av de ortodoxa vetenskapsmännen [10]  ”I verkligheten” anmärkte denna vågade fritänkare ”finns det varken materia eller ande”... Gravitationens inneboende tendens i en sten är lika oförklarlig som en tanke i en mänsklig hjärna …. Om materia kan – ingen vet varför – falla till marken, så kan den också – ingen vet varför, tänka …. Så fort som vi stiger över och bortom det rent matematiska, till och med inom mekaniken, så fort som vi når de outgrundliga fenomenen som adhesion, gravitation och så vidare, ställs vi mot ett fenomen som är lika mystiskt som VILJAN och TANKEN i människan – vi finner oss ansikte mot det oförklarliga för sådan är varje kraft i naturen. Var finns då den materia som ni alla gör anspråk på att känna så väl; och från vilken – då den är så bekant för er – ni drar alla era slutsatser, och förklaringar samt tillägnar alla ting? …. Det som till fullo kan förverkligas av vårt förnuft och våra sinnesförmågor är enbart det ytliga; för dessa kan aldrig nå den sanna inre substansen hos tingen. Sådan var även Kants åsikt. Om du betänker att det inne i det mänskliga huvudet.... finns någon form av ande, så är du förpliktigad att godta samma förhållande för stenen. Om din egen döda och passiva materia kan manifestera en tendens till gravitation, eller likt elektricitet attrahera och repellera och sända ut gnistor – då kan den lika bra som hjärnan även tänka. Kort sagt, varje partikel av materia kan ersättas med ande …. och därför är det inte den Carteseiska uppdelningen av alla ting i materiellt och andligt som är filosofiskt exakt; utan endast om vi delar upp dem i vilja och manifestation, en uppdelning som inte har något att göra med den förra eftersom den förandligar alla ting: allt som i första instansen är verkligt och objektivt – kropp och materia – transformeras till en representation, och varje manifestation till vilja”. [11]

________________

[9] Isis Unveiled, I, 59.

[10] Medan de till en stor del är identiska med dem som finns i den Esoteriska Buddhismen, Den Hemliga Läran från Österlandet.

[11] Parerga, II, iii. 112: citerat i Isis Unveiled, vol I, 58.


Naturvetenskapens materia må för dess objektiva syfte vara en ”död och ytterst passiv materia”; för en Ockultist så är inte en atom utan liv – ”livet är allestädes närvarande i den”. Vi hänvisar varje läsare som vill veta mer om detta till vår artikel
Livsatomernas kretslopp – Transmigration Online.
[12]  Men vad vi nu skall uppehålla oss vid är Nirvana doktrinen.

Den kan rätteligen benämnas ett ”ateistiskt system”, då den inte erkänner varken Gud eller Gudar – minst av allt en Skapare, då denna lära helt förkastar skapelse. Det s k fecit ex nihilo är lika oförklarligt för de Ockulta metafysiska vetenskapsmannen som det är för den vetenskapliga materialisten. Det är vid denna punkt som allt samförstånd mellan de två slutar. Men om det enbart är buddhistens och den brahmanska ockultistens fel så måste även panteisten och ateisten, den teistiska juden – kabbalisten –  anses ”skyldiga” till detta; och ändå skulle ingen få för sig att kalla de hebreiska kabbalisterna för ”ateister”. Om man bortser ifrån talmudiska och kristna exoteriska system så har det aldrig funnits en religiös filosofi, varken under antiken eller i modern tid, som a priori förkastat ex nihilo hypotesen, på grund av det enkla skäl att Materien alltid var sam-evig med Anden. 

________________

[12] Five Years of Theosophy, s 338, et seq eller Blavatsky Collected Writings, vol V, pp 109-117

Nirvana, liksom Moksha hos vedanta filosoferna anses av de flesta orientalister som synonym med förintelse; och ingen större orättvisa än det kunde därmed ha sagts, och detta huvudsakliga fel måste pekas ut och motbevisas. Angående detta allra viktigaste ämne inom det brahminska-buddhistiska systemet – Alfa och Omega av ”Existens” och ”Icke-Existens” – vilar hela den Ockulta Metafysikens ståtliga byggnadsverk. Nu kan rättelsen av detta stora fel angående nirvana doktrinen enkelt utföras i samspel med de läsare som är filosofiskt lagda, till dem som:

 ”I det tillfälliga timglaset ser den andliga avspeglingen.”

Men till den läsare som aldrig kunnat höja sig bortom detaljerna hos de vardagliga materiella formerna kommer våran förklaring att framstå som meningslös. Han kanske förstår och till och med accepterar de logiska slutsatserna utan resonemanget – men den sanna andemeningen kommer att undgå hans intuition. Ordet ”nihil” har missförståtts redan från första början och har ständigt använts som slägga inom ämnet Esoterisk Filosofi. Hur som helst är det Ockultistens plikt att försöka förklara ordet.

Som tidigare sagts har Nirvana och Moksha sin Existens i Icke-Existensen, om en sådan paradox är tillåten för att kunna illustrera dess mening bättre. Nirvana, som vissa lysande orientalister har försökt att bevisa, betyder att ”blåsa ut” [13] all existens hos förnimmande varelser. Det är likt flamman på ett ljus som brinner upp till dess sista atom för att sedan helt plötsligt utslockna. Alldeles riktigt. Hur som helst, som den gamle Arhaten Nagasena försäkrade framför kungen som hade hånat honom: ”Nirvana är” – och Nirvana är evigt. Men orientalisten förnekar detta och säger att så inte är fallet. I deras ögon är Nirvana inte ett återuppgående i den Universella Kraften, inte heller evig sällhet och vila, utan det betyder bokstavligen att ”blåsa ut”, utplånandet, fullständig förintelse och inte ett uppgående”. Lankavatara [avdelningen] som vissa sanskritforskare citerat för att styrka sina påståenden, som ger annorlunda tolkningar av Nirvana doktrinen av Tirthika-brahmanerna, är ingen auktoritet i detta ämne för den som söker i de ursprungliga källorna för information i detta ämne, nämligen Buddha själv som lärde ut läran [14] i första hand. De citerar även Charvaka-materialister som stöd för sina påståenden.

________________

[13] Professor Max Müller vidhåller i ett brev till tidskriften The Times (april 1857) att Nirvana betydde förintelse i ordets fullaste mening. (Chips from a German Workshop, I, 287). Men år 1869 i ett anförande vid huvudmötet för tyska filologisamfundet i Kiel, ”förklarar han sin starka övertygelse att den Nihilism som attribuerats till Buddhas lära egentligen inte utgör en del av hans doktrin och att det är helt fel att anta att Nirvana innebär förintelse” (se vidare i Trübner´s Amer – and Oriental Lit Rec, 16 oktober 1869.)

[14] För Buddhas motbevisande av dessa åsikter, se avdelningarna 18, 38, & 53 av D.T. Suzukis översättning av The Lankavatara Sutra, London,Routledge, 1932 –Kompilatorn.

Om vi för att styrka våra påståenden tar fram de heliga Jaina böckerna, i vilken den döende Gautama Buddha adresseras med följande ord: ”Stig upp i Nirvi [Nirvana] från denna skröpliga kropp till vilken du blev sänd … Uppstig till din förra boning, O välsignade Avatar”; och om vi tillägger att detta ser ut att vara raka motsatsen till Nihilism, kommer vi att få höra att det endast är en motsägelse, ännu en diskrepans i den buddhistiska tron. Om vi åter igen påminner läsaren om att medan Gautama anses träda fram vid olika tillfällen, åter nedstigande från sin ”förra boning” för mänsklighetens goda och för Sin trogna församling, vilket därmed gör det oemotsägligt att buddhismen inte lär ut en doktrin om en slutgiltig utplåning, så kommer vi ändå att hänvisas till auktoriteter som anser sig ha visat att det just är en sådan doktrin som buddhismen lär ut. Låt oss säga det med en gång: Män är inga auktoriteter för oss i frågor som rör samvetet och inte heller skulle det vara det för andra. Om en person håller fast vid Buddhas filosofi, låt honom agera och säga det som Buddha gjorde och sade; och om en man kallar sig för kristen, låt honom följa Kristi bud – och inte de många tolkningar av efterföljande sekter och präster.

 I skriften A Buddhist Catechism, ställs följande fråga:

Finns det några dogmer inom buddhismen som vi måste acceptera på god tro?

Svar. Nej. Vi åläggs aldrig att acceptera någonting genom god tro, vare sig det är skrivet i böcker, som våra förfäder har givit oss eller om det har lärts ut av de vise. Vår Herre Buddha har sagt att vi inte skall tro på en sak bara för att det är sagt; inte tro på traditioner från forntiden; inte tro på rykten; inte tro på de vises skrifter bara för att de vise skrev dem; inte tro på fantasier som kommer upp inom oss som tycks vara influerade av en Deva (dvs en antagen andlig inspiration); inte tro på slutsatser dragna från någon tillfällig hypotes som vi själva har gjort; inte på vad som kan vara en analog nödvändighet; inte heller tro på auktoriteter som våra lärare och mästare. Men vi bör tro när en skrift, en doktrin, eller ett tal bekräftats av vårt eget förnuft och vårt eget medvetande. ”Ty” säger han sammanfattningsvis ”jag har inte lärt er att tro detta bara för att ni hört det, utan när ni tror utifrån ert eget medvetande då skall ni alltid handla därefter. [15]

________________

[15]  Se vidare i Kalma Sutta i Anguttaranikayo, som det citeras i  A Budddhist Catechism, [i sv. övers. Buddhistisk katekes, Sthlm 1889, ss 46-47]
av H S Olcott, president för Teosofiska Samfundet, pp 55-56.

Nirvana eller snarare det tillstånd vi är i när vi befinner oss i Nirvana, är faktiskt raka motsatsen till förintelse har det antytts oss av vårt ”förnuft och medvetande”, och detta är tillräckligt för oss. Samtidigt är dessa fakta inadekvata och dåligt anpassade till den vanlige läsaren då det för denne kanske behöver adderas något mer verksamt.

Utan att luta sig mot källor som är osympatiska gentemot Ockultismen så förser oss Kabbalan med det mest strålande och klara bevis på att termen ”nihil” i de forntida filosofernas medvetande hade en annorlunda innebörd i motsats till hur materialisterna nu har tolkat detta ords mening och att det helt klart betyder ”ingenting” – eller ”inget-ting”. F Kircher i sitt arbete över Kabbalan och de Egyptiska Mysterierna [16] förklarar denna term beundransvärt där. Han säger att i skriften Zohar så har den första av Sefiroterna [17] ett namn som betecknar ”det Oändliga” men som okänsligt översattes av kabbalister som ”Ens” och ”Icke-Ens” (”Existens” och ”Icke-Existens”); en Existens eftersom det är Roten och källan till alla andra varelser; Icke-Existens eftersom det [Ain-sof – den Gränslösa och Orsakslösa, den Omedvetna och den Passiva Principen]  inte liknar något annat i hela universum.

 Författaren tillägger:

 Detta är anledningen till varför St Denis inte tvekade att kalla det för nihil.

 ”Nihil” står därför – till och med för kristna tänkare och teologer, speciellt de tidiga som endast levde ett kort avstånd ifrån de initierade hedningarna som ägde den djupa Filosofin – som en synonym för den opersonliga gudomliga Principen, det Oändliga Alltet som varken är en Varelse eller ett ting – Ain sof, Vedantaskolans Parabrahman. Och då St Denis var en lärjunge till St Paul – en Initierad – så gör detta faktum allting tydligt.

Det som benämns ”Nihil” är in esse den Absoluta Gudomligheten, den dolda Kraften eller Allestädesnärvaro som degraderats av monoteismen till en antropormorf Varelse med en dödlig persons alla passioner. Förening med Det är därför inte förintelse som ordet tolkats av européer. [18]  I Österlandet så refererar förintelse i Nirvana bara till materia: den synliga och osynliga kroppen, ty astralkroppen, den personliga dubbletten är fortfarande materia, om än sublimerad. Buddha lärde ut att den ursprungliga Substansen är evig och oföränderlig. Dess hölje är den rena lysande etern, den gränslösa oändliga Rymden.

”... tomheten är inte avsaknaden av form, utan motsatsen, källan till alla former …. [detta] anger att det är en skapelse av Maya, och alla hennes gärningar är som ingenting inför den oskapade existensen ANDEN, i vars djupsinniga och heliga djup all rörelse för alltid måste försvinna [19] ”

Rörelsen refererar här endast till illusoriska objekt, till deras förändring i motsats till evighet, vila – evig rörelse är den Eviga Lagen, det Absolutas oupphörliga Andning.

Bemästrandet av buddhistiska dogmer kan endast uppnås genom att använda den platonska metoden: från det universella till det specifika. Nyckeln ligger i den förfinade och mystiska lärorna beträffande andligt inflytande och gudomligt liv.

 Buddha sade:

”Den som som inte är bekant med min lag [20]  och som dör i det tillståndet måste återvända till jorden tills han har blivit en perfekt Samana [asket]. För att uppnå detta mål måste han förstöra den trefaldiga Maya inom sig. [21] Han måste utplåna sina passioner, förena och identifiera sig själv med Lagen ’den hemliga lärans undervisning’ och förstå förintelsens religion. [22]

________________

[16] Oedipus Aegyptiacus, vol 11, Pt 11, p. 291.

[17] Sefir eller Aditi (den mystiska Rymden). Med Sefiroterna bör förstås att de är identiska med de hinduiska Prajapatierna, Dyhan Chohanerna inom Esoterisk Buddhism, zoroastriernas Amshaspedes och slutgiltigen med Elohim –  ”Närvarons Sju Änglar” inom den romersk katolska kyrkan.

[18] Enligt österländsk tanke så kommer Alltet ut ur den Enda och återvänder till det igen. Absolut förintelse är helt enkelt otänkbart. Inte heller kan evig materia bli förintad. Former kan givetvis bli det och samexisterande relationer förändras men det är också allt. Det kan inte finnas någon sådan sak som förintelse i universum – inte i dess europeiska innebörd.

[19] Isis Unveiled, I, 289.

[20] Den Hemliga Lagen benämns ”Hjärtats Lära  i kontrast till ”Ögats Lära” som är exoterisk buddhism.

[21] Illusion; materian i dess trefaldiga manifestation, i det jordiska, i det astrala eller fontalsjälen (kroppen), i den platonska dualsjälen – den rationella och den irrationella”.

[22] Isis Unveiled, I, 289.

För det är inte i den döda bokstaven inom buddhistisk litteratur som lärda män någonsin kommer att finna den sanna lösningen till de metafysiska subtiliteterna. I hela den antika världen var det endast pythagoréerna som perfekt förstod dess innebörd, och det är på de (för den vanlige orientalisten och materialisten) oförklarliga abstraktionerna inom den buddhistiska filosofin som Pythagoras grundade de huvudsakliga lärosatserna till sin filosofi.

Sålunda betyder förintelse inom buddhistisk filosofi endast en skingring av materian, i vilken form eller skepnad av form det än må vara, för allting som har en form är skapat och därav måste det förr eller senare försvinna, det vill säga, förändra sin form. Därför är varje tidsbundet ting, trots att det verkar vara permanent, en illusion, Maya; och då evigheten varken har början eller slut så upplevs vissa fenomen som mer eller mindre utsträckta i tiden, och ibland så upplevs de vara lika snabba och uppträder lika plötsligt som blixten. Och innan vi har tid och möjlighet att förstå att vi har sett den har den försvunnit för alltid; därför är till och med våra astralkroppar, ren eter, bara materians illusion så länge de bevarar sin jordiska kropps kontur. Den senare förändras säger buddhisterna, efter meriter och icke meriter hos personen under dennes liv och detta är vad som även kallas metempsychosis. När den andliga väsendet för alltid lösgör sig från varje materiepartikel, endast då stiger den mot det eviga och oföränderliga Nirvana. Han existerar då i Anden, i ingenting; som form, kontur och likhet är han helt och hållet förintad, och kommer därför inte att dö en gång till, för Anden själv är inte Maya,utan den enda VERKLIGHETEN i ett illusoriskt universum vars former alltid förändras.

Det är på denna buddhistiska lära som pythagoréerna grundade sina huvudsakliga lärosatser och skapade sin egen filosofi. De frågade: ”Kan den ande som ger liv och rörelse och deltar i naturens ljus reduceras till en icke entitet?” och likaledes ”Kan den känsliga anden i brutala människor, som använder sig av minnesfunktionen som är en av de rationella fakulteterna, dö och bli ingenting?” I sitt lärda försvar för Pythagoras utvecklar och förklarar Whitelock Bulstrode denna doktrin genom att tillägga:

 ”Om du säger att de [brutala människorna] utandas sin ande i luften för att efter det försvinna så är jag nöjd med det. För luften är verkligen den rätta platsen för att ta emot själen, och enligt Laertius är luften full av själar; och enligt Epicurus full av atomer... alla tings Princip. För även denna plats där vi går och fåglarna flyger ....har så mycket av andlig natur i sig som är osynlig; och kan därför mycket väl vara en mottagare av former, eftersom kroppars former fungerar just så; vi kan bara se och höra dess effekter; luften själv är för fin  och bortom ögats förmåga. Vad är då aetern som finns i regionen ovan. Och vad är det för influenser av former som nedstiger därifrån? [23] Varelsernas Andar, ansåg Pythagoras vara emanationer av de mest sublimerade delarana av etern – emanationer, ANDNINGAR men inte former. Etern är oförstörbar, vilket är något som alla filosofer instämmer i; och det som är oförstörbart är däremot så långt ifrån att förintas då den gör sig av med formen, att den kan göra anspråk på ODÖDLIGHET.

 ”Men vad är det som inte har någon kropp eller form; som är obestämbar, osynlig och odelbar – det som existerar men ändå inte är?” frågar buddhisten.”Det är Nirvana” blir svaret. Det är INGENTING – inte en plats, utan snarare ett tillstånd.[24]

________________

[23] An Essay of Transmigration, etc., pp. 29-30

[24] Isis Unveiled, I, 290.      

 
HELENA BLAVATSKY


Översatt från Blavatskys Collected Writings, vol. XIV, sid. 413-421, ”Nirvana-Moksha”. Utgiven av The Theosophical Publishing House, Wheaton, Ill.,USA, 1985.

_________________________________________________________________________________________________

Teosofiska artiklar från gruppen ”Mysteriet Buddha” av Helena Blavatsky:

De Sju Principerna
Mysteriet Buddha
Buddhas ”reinkarnationer”
En opublicerad predikan av Buddha
Lam Rim´s och Dzyan`s Hemliga Böcker

Amita Buddha, Kwan-Shai-Yin och Kwan-Yin – vad ”Dzyans Bok” och Tsong-kha-pa´s lamakloster säger
Tsong-kha-pa. – Lohans i Kina


Ytterligare artiklar som behandlar Tibetansk Buddhism och Esoterism ur den teosofiska litteraturen av Helena Blavatsky:
I Nirvanas flöde – Kwan Yin & Vachishwara
Senzar – prästerskapets språk
HPBs Meditationsdiagram från I”G” Undervisningen
Dzyans Sånger – Kosmisk Evolution
Dzyans Sånger – Människans Skapelse

Vår Stjärna, Stråle, Fader eller Dhyani-Buddha

Tibetansk-kinesisk-indisk Ordbok i Esoterism
Bamian Buddha Statues in Afghanistan  and Theosophy
 
_________________________________________________________________________________________________
 

| 
till Helena Blavatsky  Online
| till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23