De följande förslagen och åsikterna ansvarar författaren helt och hållit själv för, utan kunskap eller samtycke – så vitt han själv  vet – från adepterna som generellt refereras till i denna text.

Den reflekterande tanken fylls med häpnad när den betraktar den historiska uppkomsten av Nordamerikas Förenta Stater, när den inser att dogmatisk teologi inte har haft någon del i instiftandet av Oavhängighetsförklaringen eller den amerikanska Konstitutionen, vars struktur den så gärna önskade bli framställd inom och har många gånger sedan dess försökt inrätta den i och på staten. Vi är förvånade eftersom dessa dokument formulerades och staten etablerades under en tid när dogmatism på olika sätt hade en stark påverkan. Även om puritanerna och andra kom till Amerika för religionsfrihet, så var de fortfarande mycket dogmatiska och envisa vad gäller deras egna ovanliga teorier och trossystem; så om vi i grundlagen fann mycket om religion och religiösa åsikter så borde vi inte bli överraskade. Men vi kan leta efter detta förgäves; och förgäves lyckades förespråkarna till  den järnhårda kyrkan lägga den viktiga hörnstenen, och idag gläds Amerika åt detta, och har på grund av detta lyckats med att skapa en enorm tillväxt på ett sätt som förundrat Europa.

Upphävandet av dessa ansträngningar, som skapades av intolerans 1776, berodde på adepterna som nu vakar över och ger sitt stöd åt det Teosofiska Samfundet genom sina namn.

De övervakade utkastet till deklarationen och skissandet av konstitutionen, och därför finns det inget fotfäste för dessa konventionella kristna som vill föra in Gud i konstitutionen.

I deklarationen, som utgick från frihet, refereras det till naturen och naturens gud. I den andra och den tredje paragrafen specificeras människans naturliga rättigheter, såsom livet, frihet och jakten efter lycka. Kungen omnämns som ovärdig att vara ”en ledare i en civiliserad nation”, men inget sägs om huruvida han var ledaren för, eller värdig att vara det i en kristen nation.

Genom att vända sig till sina brittiska bröder, så säger deklarationen att appellen är ”gjord utifrån deras fosterlands rättvisa och ädelhet”. Alla referenser till religion och kristendom eller Guds budord är utelämnade. Detta berodde på det goda skälet att religion under 1700 år hade bekämpat framåtskridande, rättvisa, ädelhet och människans rättigheter. Och i den avslutande meningen lovade de undertecknade varandra att ömsesidigt ignorera alla hänvisningar till Gud.

I konstitutionen 1787 så deklareras det i introduktionen att texten gjordes för gemenskap, för rättvisa, för fred och försvar, för det generella goda och för frihet. Artikel VI uttrycker att inga religiösa prov ska krävas som kvalifikation för ett offentligt ämbete, och det första tillägget förbjuder ett etablerande av religionen eller begränsning av dess fria utövning.

De stora teosofiska Adepterna letade i världen efter en person som hade ett sinnelag med vars hjälp de kunde skapa en nödvändig reaktion i Amerika, och fann i England Thomas Paine. 1774 övertalade de honom, med hjälp av den ärevördige brodern Benjamin Franklin, att komma till Amerika. Han kom hit och var den huvudsakliga ledaren vid separationen av kolonierna från den Engelska Kronan. Efter förslag från Washington, Franklin, Jefferson och andra frimurare – vars sinnen genom frimurarnas symboliska läror kunde resonera korrekt och därmed frånsäga sig teologisk konservatism – skrev han ”Common Sense” [i sv. övers. Sunt Förnuft, 1986 ], som var eldfacklan som  slutligen kom att bränna broarna mellan England och Amerika. För verket ”Common Sense” blev han ofta offentligt uppskattad. George Washington skrev till Paine den 10 september 1783: ”Jag kommer att vara outsägligt glad när jag ser dig. Din närvaro kanske påminner kongressen om dina tidigare tjänster för detta land, och om det är i min makt att påverka dem, ska det skapas frihet med hjälp av mina ansträngningar, eftersom denna så glädjefyllt känns av en som har ett levande minne av dina verks betydelse.” Och igen juni 1784, i ett brev till Madison, så skriver Washington: ”Kan inget göras för stackars Paine i vår församling? Måste förtjänsterna och meriterna av ”Common Sense” fortsätta att passera ouppmärksammat av detta land? Hans verk har verkligen haft en stark effekt på mänskligheten. Borde då inte mänskligheten ge något tillbaks?” [1]
________________

[1] 9 Sparks, 49.

I ”Age of Reason”, [i sv. övers. Förnuftets tidehvarf, 1792] vilket Paine skrev i Paris många år senare, så skriver han: ”Jag såg, eller åtminstone så trodde jag att jag såg, en stor möjlighet öppna sig för världen vad gäller Amerikas utveckling; och det slog mig att om amerikanerna inte förändrade planerna de strävade efter och deklarerade sig själva som oberoende, så skulle de inte engagera sig i en uppsättning nya svårigheter, utan stänga ute möjligheten som erbjöd sig till mänskligheten genom deras ansträngningar.” Vidare säger han: ”Det finns två distinkta grupper av tankar; de alstrade genom reflektion, och de som naglar sig sig fast i sinnet. Jag har alltid haft som regel att behandla dessa frivilliga besökare med vänlighet, och det är från dem som jag har fått all kunskap som jag har.”

Dessa ”frivilliga besökare” ingjöts i hans hjärna av Adepterna, Teosoferna. Då de såg att en ny tidsålder var på väg att träda in, och att det fanns en ny chans för frihet och människans broderskap, så presenterade de för Thomas Paine – väl medvetna om att han var en pålitlig man som nästan ensam skulle kämpa för sanningen bland andra som i svåra tider skulle kväka av rädsla – ”en stor möjlighet öppnade sig för mänskligheten genom Amerikas förhållanden”. Resultatet blev deklarationen, Amerikas konstitution. Och för att liksom betona dessa ord och hans deklaration i vilken han såg denna stora möjlighet presentera sig själv, denna nya tidsålder, så är designen på baksidan av USA:s stora sigill en pyramid vars översta sten är borttagen och ersatt med ett flammande öga i en triangel som bländar synen, där det ovanför står ”himlen godkänner”, medan det nedanför finns de förvånande orden ”en ny tidsålder”.

Att han inför sitt inre öga hade en vision om en ny tidsålder råder det inget tvivel om, då man läser hans ”Rights of Man” [i sv. övers. Människans rättigheter, 1992], del två, kapitel två, ”ingen början kan genomföras i Asien, Afrika eller Europa för att förändra människans politiska villkor. Hon (Amerika) har inte bara tagit ställning för sig själv, utan för världen, och sett utöver de fördelar hon själv kan få.” I kapitel fyra står det:, ”Situationen och omständigheterna med Amerika framstår som i världens början… man kan för människan skönja Förnuftets gryning, vad gäller Staten, som inte har funnits förut.”

Designen på ”sigillet” var inte en tillfällighet, utan var menat att symbolisera byggandet och skapandet av en ny tidsålder. Den konkretiserade idén om ”en tillfällig besökare” som presenterades i Thomas Paines sinne, om en stor möjlighet som åskådliggjorde början av Amerika i en ny tidsålder. Den sidan av sigillet har aldrig graverats eller använts, och idag har den sidan ingen laglig sanktion. Våren 1841, när Daniel Webster var Statssekreterare, så graverades ett nytt sigill, och istället för örnen som med sina hotfulla klor håller 13 pilar som det var tänkt, så håller han endast sex.  Förändring var inte auktoriserad, och orsaken till den var också okänd. [2] När den andra sidan är graverad och använd, kommer då inte den nya tidsåldern i verkligheten ha etablerats?
________________

[2] Se i Arkiven till Förenta Staternas Utrikesdepartement

Så det hävdas mer för de Teosofiska Adepterna än bara omvandlingen av enkel metall till guld, eller ägandet av en sådan materiell sak som livselixiret. De vakar över människans utveckling och hjälper henne på hennes haltande resa uppför den branta utvecklingsbacken. De kretsade kring Washington, Jefferson, och alla andra modiga frimurare som vågade skapa en fri Stat i Väst, som kunde bli fritt från dogmatiskt slagg, de renade deras sinnen, inspirerade deras pennor och efterlämnade på denna mäktiga nations sigill minnet av deras närvaro.

WILLIAM Q JUDGE
The Theosophist, Oktober 1883

Översatt från William Q. Judges Theosophical Articles, vol II, sid. 70-73, ”The Adepts in Amerika 1776”. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1980.

___________________________________________________________________

...så är designen på baksidan av USA:s stora sigill en pyramid vars översta sten är borttagen och ersatt med ett flammande öga i en triangel som bländar synen, där det ovanför står ”himlen godkänner”, medan det nedanför finns de förvånande orden ”en ny tidsålder”.

___________________________________________________________________

              

          Framsidan av Sigillet                                                         Baksidan av Sigillet

___________________________________________________________________

Ytterligare artiklar inom samma ämne av W.Q.J.:
Adepterna
Adepterna och politiken
Blavatskianism i tid och otid  
Kommer Mästarnas hjälp att dras in från 1989 tills 1975?
H. P. B. om meddelanden från Mästarna
Den Hemliga Lärans författarskap
Den allegoriska paraplyn
Den avslutande cykeln  
__________________________________________________________________