triangel.gif (5598 bytes)
131
 

H.P.B. om meddelanden från Mästarna


William Q. Judge

© 2004 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

Dorje1.gif (4461 bytes)
 



WILLIAM Q JUDGE 1851-1896

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)
 

FÖR några år sedan anklagades H.P.B. för att missbrukat Mahatmornas namn och handskrifter, för att ha förfalskat meddelanden från Mahatmorna samt för att ha lurat allmänheten och T.S genom detta. Anklagelserna hade förstrött cirkulerat under en tid innan de till slut resulterade i ett våldsamt utbrott. Efteråt, när hon skrev på temat ”Magins Loger” i Lucifer, [1] tog hon upp frågan om dessa meddelandens äkthet, och vad hon skrev då presenteras här i syfte att mana till eftertanke. Två områden behandlas. 

För det första, så bevisar hennes egna ord vad vi i tidskriften PATH tidigare har konstaterat, det vill säga, ”om ett brev måste ifrågasättas måste vi göra samma sak med alla de andra också.” Alltså, om Letter to some Brahmans är falskt, som överste Olcott och andra påstår, då är också resterande brev falska.

För det andra, så tar hennes skrift exakt upp och behandlar saken i fråga beträffande meddelanden från Mästarna, och det är precis som om hon för länge sedan hade förutsett vad som skulle ske och försett oss med denna artikel – så att nybörjare inom ockultismen, vilka en del  av dagens agitatorer är – för att därmed visa dem hur man ska använde sitt goda omdöme. Det utvalda stycket från hennes artikel lyder:

Vi har tillfrågats av en korrespondent, varför han inte skulle kunna ”få lov att misstänka att några av de så kallade ’precipiterade’ [materialiserade] breven är förfalskningar”, där skälet till hans negativa hållning är att några av breven (enligt honom) utan tvekan bär äkthetens prägel, medan andra utifrån deras ton och innehåll troligen är falsarier. Detta är liktydigt med att säga att han har en sådan ofelbar andlig insikt, som sätter honom i stånd att upptäcka vad som är falskt eller sant, även om han aldrig mött en Mästare eller blivit försedd med någon nyckel genom vilken han kan testa dessa påstådda meddelanden. Den oundvikliga konsekvensen av sitt otränade omdöme i sådana fall, kommer förmodligen leda honom att tillkännage det som är falskt som är äkta, och det som är äkta som falskt. Vilket kriterium ska man då tillämpa i avgörandet mellan ett ”precipiterat” brev och ett vanligt brev? Vilka förutom upphovsmännen eller dem som de använder som sina personliga sekreterare (chelor eller lärjungar) kan säga det? Ty det är knappt ett av hundra ”ockulta” brev som någonsin skrivs av Mästarens hand, i vars namn och intresse de sedan skickas ut, för Mästarna har varken behov eller tid att skriva dem; och när en Mästare säger ”Jag skrev detta brev” betyder det bara att varje ord i  brevet dikterades och inpräntades under dennes direkta överinseende. Generellt låter de sin chela, nära eller lång borta, att skriva ned (eller precipitera) dem, genom att inpränta i dennes tanke de idéer de önskar förmedla, och om det är nödvändigt får chelan hjälp med precipitationens bildskapande process. Det beror enbart på chelans utvecklingsgrad, hur korrekt idéerna blir överförda och på det skriftmönster som avbildas. Den mottagare som inte är en adept står här inför ett dilemma av osäkerhet, ty bara för att ett brev är falskt så behöver inte alla andra vara det, eftersom den inre bevisföringen visar på att alla kommer från samma källa, och allt har tillkommit på samma mystiska sätt. Men det finns en annan och ännu viktigare betingelse som måste poängteras. Samtliga så kallade ockulta brev stöds genom identiska bevis, de står och faller tillsammans. Om ett brev betvivlas, kastas en skugga över alla de andra, och den serie brev som finns i Den Dolda Världen, De Invigdes Lära, etc., – och i dessa fall finns det ingen anledning att tro något annat – skulle då också vara förfalskningar –  ”sluga imitationer” och ”förfalskningar” som den skarpsinnige men stupide agenten från ”S.P.R.” har förklarat dem vara, i avsikt att hos breda folklager vinna berömdhet för sina egna ”Principers” vetenskapliga skarpsinnighet och standard...


WILLIAM Q. JUDGE

Path, July 1895

______________

 [1] Se H.P Blavatskys Theosophical Articles, Vol. III, sid. 92-93.

 


Översatt från William Q. Judges Theosophical Articles, vol II, sid. 55-56, ”
H.P.B. on Messages from Masters”. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1980.


__________________________________________________________________
 

till Robert Crosbie  Online  |   till William Q Judge Online  till Helena Blavatsky Online |  till ULTs hemsida   |  

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23