Den Avslöjade Isis – Arcana nr 40

En teosofisk föredragsserie från Malmölogen U.L.T.
© 2013 Onlineversionen • Teosofiska Kompaniet Malmö • Malmölogens transaktioner
www.teosofiskakompaniet.net

Den Avslöjade Isis

Föredrag hållet i Teosofisalen, Gråbrödersgatan 10, Malmö den 1 april 1992

C.B. God kväll och varmt välkomna hit till United Lodge of Theosophists. Vi träffas här varje onsdag mellan kl 19.30 och 20.30 och vi börjar punktligt. Vi är här för att sprida och förmedla tankegångar som Helena Blavatsky har nedtecknat i Den Hemliga Läran. Denna månads Programblad hittar ni vid entrén, och kvällens föredrag handlar om Den Avslöjade Isis. Nästa veckas föredrag handlar om De gnostiska evangelierna.

Temat för denna månad står på Programbladets förstasida: Periodiska gudsinkamationer. Kvällens temabok är Isis Unveiled som finns till försäljning efter föredraget. Vår tidskrift Teosofiska Rörelsen som ges ut fyra gånger om året kan ni köpa eller prenumerera på. Boken Teosofisk Resumé framställer den teosofiska läran på några få sidor, den rekommenderar vi till er som vill få en snabb överblick av vad teosofi innebär. Biblioteket är öppet varje onsdag kl 16.30-19 och 20.30-21. Alla föredrag bandas och de kan köpas eller lånas hem.

Vår verksamhet drivs på ideell basis och det innebär att hjälp är väldigt varmt välkommen i form av översättningar, dataarbete, städning, loge-arbete av olika slag, liksom donationer till hyran och till de utgifter som ska betalas för tryckningen av T.R.

Frågor kan ställas efter föredraget, och vi ska nu få höra A.B. läsa vår Deklaration, som vi i kväll också kan ställa frågor på. Sympatiserar man med Deklarationen och vill ta den till sig så kan man bli Associerad medlem och skriva på ett Associeringskort efteråt.

U.L.T.s DEKLARATION [För separat utskrift tryck här: Deklarationen ]

Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter.

P.B. Den första onsdagen i månaden kan man som sagt ställa frågor på Deklarationen. Man behöver inte ställa frågor, men har man funderingar kring vad Deklarationen innebär så är det ett lämpligt tillfälle att ta upp det nu, då vi har avsatt tid till det.

Detta manifest som Robert Crosbie har formulerat, sammanfattar på ett kort och koncist sätt U.LT.s verksamhet, målsättning och syfte. Och även hur man ser på den Teosofiska Rörelsen, hur den kanske i framtiden kommer att utvecklas när den växer och blir större.

Deklarationen är en policy-förklaring och står för vad vi sympatiserar med om vi vill gå in i den inre gemenskap som teosofin erbjuder. Därmed kan ytterligare insikter fås angående teosofin, beroende på de steg man själv tar. Att associera sig är ett av av dem, och sedan följer andra av sig själv när tiden är mogen. Det är vad jag har att säga om det. Har ni några frågor?

S.B. Angående förverkligandet av Självet och Universellt Broderskap eller Systerskap och jämlikhet, kan du förklara parallellen mellan det?

P.B. Parallellen mellan Universellt Broderskap och förverkligandet av Självet?

P.B. Man kan ju säga kortfattat att Universellt Broderskap är någonting som omfattar alla, och när det gäller oss individuellt så gäller det att omsätta denna tanke i våra enskilda liv genom att skaffa den insikt som krävs för att kunna förstå vad Universellt Broderskap är. Den får man i och med att man förverkligar Självet, att man når insikt om sig själv och därmed också en insikt att vi är delar av en helhet. Alltså hör vi alla samman.

Så parallellen, i varje fall som jag förstår det, är att vi kan nå ett fullkomligt medvetet förverkligande av Självet. För vi är alla Självet, vi är alla en del av det universella. Teosofin är en väg, en smal stig, att lära känna sig själv, och ett av stegen är framför allt att tänka universellt. Att allting är delar av en stor helhet, att vi behandlar djuren och människorna och naturen på ett så fint och så värdigt sätt som möjligt. Att vi inte våldför oss på naturen, att vi inte missbrukar djuren runt omkring oss och att vi är vänliga mot våra närmaste så gott det nu går. Vi vet alla att det är jättesvårt, men vi måste försöka.

Det är nämligen så att Deklarationen är någonting som alla grupper inom U.L.T. läser och studerar, eftersom det inte finns några ledare inom U.L.T. Ledstjärnan inom United Lodge of Theosophists är det teosofiska arvet, det teosofiska budskapet nedtecknat av Helena Blavatsky. Vi önskar inte ha olika tolkningar av budskapet, utan vi försöker förmedla teosofin i en så rak, ren och oförvanskad form som möjligt.

Därför tillhandahåller vi också olika böcker som nästan alla är faksimilutgåvor. Eftersom det i kväll är exakt på dagen det femte året vi är på Gråbrödersgatan 10 så tänkte vi ta upp just Isis Unveiled som är Helena Blavatskys första verk. Ett monumentalverk på ca 1300 sidor skrivet 1877. Har vi inga fler frågor så går vi direkt in på själva föredraget.

Det står bland annat följande i Introduktionen till boken: ”Isis Unveiled – A Master-Key to the Mysteries of Ancient and Modern Science and Theology.” Alltså en mästarnyckel, ”en huvudnyckel till de gamla och moderna mysterierna inom vetenskap och teologi”. En ganska anspråksfull titel på ett verk som kom ut och var skriven av en kvinna i slutet av förra århundradet. Ni kan ju bara tänka er vilket rabalder boken ställde till. De första nio upplagorna slutsåldes med detsamma, och det blev ett ganska stort uppsving för teosofin på grund av Isis Unveiled eller som den kommer att heta på svenska, när den blir översatt – Den Avslöjade Isis. [översättning och publicering av Den Avslöjade Isis Online inleddes 2012]

Vad ville HPB då säga med detta verk? Det hon säger allra först i sitt Förord kallat Before the Veil – alltså Före Avslöjandet – är att boken är ett resultat av en närmare bekantskap med Österns Vise som hon hade varit i kontakt med under lång tid. Hon var alltsåden förste i modern tid som delgav oss att det finns ett Ockult Brödraskap här i världen. Det är verksamt bland annat i Centralasien, men fungerar också över hela världen i ett sorts teosofiskt nätverk. Det finns initierade och invigda i alla länder, som alla på olika sätt under mycket lång tid har arbetat för att sprida teosofi.

Men hela tiden har Den Avslöjade Isis budskap två mycket starka motståndare, dels teologin och dels vetenskapen under de olika tidsepokerna. Man kan säga att teosofin har haft att kämpa emot nitton århundraden av teologi inom kristendomen och 300 år av ”modern” vetenskap. För båda dessa sidor förklarar egentligen bara en liten del av vad man inom teosofin menar är den totala helheten.

Isis Unveiled fick en mycket stor spridning, som ni säkert förstår, och har fortfarande en mycket stor läsekrets. Elva år senare kom HPB ut med ännu ett monumentalverk i två delar, med 1500 sidor, som fick namnet The Secret Doctrine eller Den Hemliga Läran.[ se Den Hemliga Läran Online publicering inledd 2001] Dessa två verk i två band vardera utgör det huvudsakliga teosofiska arvet. Där finns alla de teosofiska tankegångar som är väsentliga och som HPB liksom Mästarna hade för avsikt att sprida i världen.

Blavatsky gör oss alltså från början uppmärksamma på att det finns en grupp Invigda Levande Mästare här på jorden. De finns än i dag och de har funnits genom årtusenden i sina Nirmanakaya kroppar. Alla dessa Invigda, från Pythagoras och Platon till modernare personer som Mesmer och Paracelsus – vi räknar gärna in Helena Blavatsky också – och Pico della Mirandola för att nämna några intressanta personer som har gjort intryck på världen. Alla dessa Invigda har haft ett uppdrag att sprida gnosis eller kunskap, att föra den hermetiska visdomen vidare.

Vi har i kväll den intressanta föredragstiteln Den avslöjade Isis. Ni kanske tänker att det ska handla mycket om Egypten, så vi får förmedla något om Egypten också. Vi säger till exempel att Osiris och Isis är det gudomliga paret som omtalas i Den Egyptiska Dödsboken, en gammal skrift som behandlar allt vi kan tänka oss. Osiris blev undervisad av Hermes, och Hermes är den store Mästaren som levde för 75.000 år sedan enligt teosofin.

Teosofin menar att Hermes Trismegistos undervisning representerar ett ockult kollegium, där många stora Lärare har antagit namnet Hermes. Hermes-böckerna skulle då vara ett resultat av generationer av Invigda i Egypten, förmedlade av den Högste Hierofanten Hermes, ledaren för det kollegium som ständigt reinkarnerar och sprider sin visdom. Denne magiske Hermes undervisade bland annat Osiris, som också levde under den tiden, och han hade till sin gemål Isis, som var en mycket vis och vacker kvinna. Allt detta har givetvis så småningom fått en mer legendarisk, en mer filosofisk aspekt, men det utesluter inte att dessa mytgestalter faktiskt är individer, precis som man i dag kanske kan tycka att det inte är så väsentligt att tala om att Jesus Kristus existerade, men det gjorde han ju faktiskt om än 100 år tidigare an det antas.

Samtidigt som det finns en filosofisk aspekt av Kristus, som en gudomlig princip inom oss, så kan vi också säga att både Isis och Osiris och deras skapelse Horus tillsammans bildar den första moderna treenigheten. Den ligger till grund för kristendomens Fadern, Sonen och den Helige Ande. Vi kommer att behandla detta mera utförligt i nästa föredrag som kommer att handla om De gnostiska evangelierna, det tangerar det ämnet mera. Vi ska här också ha klart för oss att de gamla egyptiska annalernas kunskap, den hermetiska filosofin, finns mycket väl dokumenterad i verket Isis Unveiled som Blavatsky har sammanställt.

Vad handlar då denna omfattande bok om egentligen? Teosofins första vapen är Kunskap, Hemliga instruktioner som Helena Blavatsky fick i uppgift att förmedla., som ännu inte i modern tid hade avslöjats för allmänheten på det sätt som Mästarna försått världsutvecklingen. Det första hon tar upp som en röd tråd är givetvis Adepterna, de Invigda och Den Hemliga Läran. Att denna kunskap har funnits i alla tider. Om vi börjar från kristendomen och går baklänges så kan vi följa den bland grekerna och gnostikerna, bland egyptierna och perserna. Vi kan också räkna in indierna och kineserna.

Vi har alltså en tradition från Babylon och fram till vår tid. Den omfattar enormt mycket kunskap som stegvis har förts till oss i olika former. Hur vi ska meditera, hur vi ska betrakta stjärnorna, hur vi ska se på astrologi, hur vi ska hantera de magiska latenta krafter som finns inuti människan. De ligger slumrande inom oss och vi kan lära oss att plocka fram dem för det första genom att leva på ett speciellt sätt, för det andra genom att följa vissa tekniker. Men framför allt är det en kunskaptradition – raja yoga eller ockultism – som vill förlägga allt ansvar på människan själv, sett ur ett reinkarnationsperspektiv.

I vår tid och inom teologin är det alltid någon kraft utanför människan som styr. Men teosofin eller den hermetiska kunskapen och gnosis utgår ifrån, liksom Den Hemliga Läran, att människan själv är en gudavarelse som har tagit på sig uppgiften att stiga ner på jorden för att utveckla den materia som finns här. En sorts korsfästelse enligt kristen esoterik skulle vi kunna säga. Anden har nedstigit här på jorden precis som den grekiske Prometeus stal elden i himlen och tog ner den på jorden.

Den gudomliga vishetsläran som teosofin förmedlar har alltså som sin huvudsakliga uppgift att föra fram att människan är ett med sin Gud. Att vi egentligen är gudomliga varelser. Vi är inga stackars fattiga syndare som har hamnat fel och som går och bär på en arvssynd som vi inte har med att göra.

Det vi har i form av bördor och tillgångar och problem och glädje är någonting som vi karmatiskt har skaffat oss, genom att vi har levt här på jorden under många inkarnationer och ackumulerat karma. Alltså gärningar, handlingar som vi tar med oss i vårt individuella jag till nästa inkarnation såsom dolda egenskaper, talanger, förmågor eller brister. Vi måste bearbeta dessa i varje liv, i varje inkarnation genom en mängd olika prövningar och initieringar, ända tills vi blir fullständigt utvecklade.

Där kommer vi också in på en annan punkt som Helena Blavatsky talar om. Hon nämner andlig identitet som en grundsats. Allting har samma andliga identitet. Om allting har utgått ur Logos eller det gudomliga och om vi är delar av det, då måste vi ha den gudomliga kraften inom oss, den energi som har besjälat hela kosmos. Vi måste ha både Osiris, Isis och Horus inom oss. Det har inom teosofin uttryckts metafysiskt som AtmaBuddhi-Manas.

Ännu en punkt som vi självfallet kommer till och har varit inne på många gånger är Själens evolution eller själens evolutionära process. Det är också en helt grundläggande teosofisk tankegång att själen, det vill säga, vi är stadda i en pilgrimsfärd, att vi inkarnerar till jorden regelbundet i olika kulturer. Vi har alla förmodligen levt under renässansen, vi har alla levt någon gång under den grekiska epoken, och under de egyptiska tidevarven har vi definitivt levt många gånger. Dessa omspänner minst 8.000 år. Tar vi sedan den esoteriska historiken som nämner att Osiris levde för 75.000 år sedan, då har vi rätt så många år som vi har existerat i förfluten tid om vi återkommer till jorden cirka vart 1500 hundrade år som ett genomsnitt om inte fortare.

En annan väldigt intressant tankegång är omnämnandet av något som heter pre-existens. Det är en idé som finns i vissa gnostiska kretsar, det vill säga var har vi funnits tidigare i tillvaron, innan vi kom hit? Då talar man om preexistens. Vidare talas det om en förvandlingsprocess som benämns metempsykosis. Hur vi som själsliga varelser, monader, går igenom mineralriket, växtriket, djurriket och människoriket och så småningom når det vi kallar för änglariket, alltså devornas eller Planetandarnas rike. En ständig evolutionär process.

Denna filosofiska kunskap förklaras mycket ingående i Isis Unveiled. Och givetvis talas det om reinkarnation också som på den tiden hade en viss klang, dvs det var personligheten som kom tillbaka inte själen. Det som reinkarnerar enligt vår uppfattning är just den treenighet som Isis, Osiris och Horus står för. I teosofisk terminologi skulle vi säga Atma, Buddhi och Manas, det högre gudomliga medvetandet i människan, Christos-principen, som föds om och om igen.

Vad som här också är intressant att gå in på är magins förmågor som det har talats om i alla tider, och de magiska krafter som vi kan utveckla inom oss. Hur vi kan lära oss telepati och att levitera, hur vi kan lära oss att kommunicera med varelser från olika dimensioner. Hur vi kan få olika metaller att fungera på ett ockult sätt, hur vi kan använda kristaller som energikälla.

Ni som har studerat indisk filosofi lite grand känner till de farkoster som kallas vimanor. Man hade alltså flygande farkoster långt tillbaka i tiden i Indien, det finns väl dokumenterat i skriften Vimana Shastra.[ läs mer i Arcana nr 50 Vimanor – Flygande farkoster och teosofi ] Men för att hålla oss till mer kända tider och platser så finns det inom den indiska yogafilosofin väl förklarat och dokumenterat en mängd förmågor som vi kan utveckla [se onlline Patanjalis Yoga-Aforismer av William Q Judge]. Hur vi kan lära oss utnyttja energin i naturen på olika sätt.

Blavatsky berör också i Isis skillnaden mellan adeptskap och mediumskap. Hur de levande Mästarna genom en mängd olika invigningsprocesser uppnår fullständigt klar insikt eller medvetande. Till skillnad från individer som ”snubblar på budskap från andevärlden” genom medfödd medialitet eller genom andra psykiskt förvärvade förmågor. Många mediala personer har inte helt klart för sig hur dessa förmågor fungerar eller hur de har fått dem. Man bara har dem, men utan en riktig kontroll över dem. De kan inte alltid stänga av utan bara sätta igång kraften när de vill. Man är mer eller mindre offer för de inflytanden som finns på ”andra sidan”.

Skillnaden mellan adeptskap och mediumskap är en mycket viktig tankegång inom teosofin.

Sedan nämner HPB en mängd olika andar, den hierarki av andar som existerar. Hon förklarar i stort utifrån alkemins och rosenkreutzarnas klassiska indelning av de fyra elementen; jord, eld, luft och vatten. Det finns fyra stora hierarkier av andar, naturväsen, entiteter eller intelligenser, vilket ord vi än väljer, som är knutna till luften, jorden, vattnet och elden. Alla dessa är någonting som man genom magi, genom ceremoni, genom insikt kan lära sig kontrollera. Det finns många olika sätt att lära sig detta på. Det finns också ett ingående element kallat Etern eller Akasha, eller det femte elementet, som får stort utrymme i Isis.

HPB går dessutom väldigt mycket in på det ”övernaturliga”, som på hennes tid kallades för magiska fenomen, alltså gammal magi. Om vi ska tala om gamla ockulta fenomen, något som var ganska vanligt på HPB:s tid eller i varje fall omtalas, har vi exempelvis statuvolism, talande, helande statyer. Då kan vi tycka: Vad ska vi med det till, en talande staty verkar ju helt fantastiskt. Men man hade orakel, så den typen av kommunikation från andevärlden var väldigt vanlig under medeltiden och ännu längre bakåt i tiden. Vi nämnde förra veckan om det intressanta fenomenet i Södertälje; olja som rann ur en ung kvinnas fingrar. Man plockade också fram en bild av ett helgon från vars ögon det rann olja. Vi kan alltså konstatera att olika former av fenomen eller såkallade ”mirakel” sker även i dag, det har det alltid gjort.

Och i Isis Unveiled finns tusentals exempel beskrivna genom historien, från de neoplatonska grekerna till egyptierna, till indierna, till perserna och så vidare. Allt som har skett i olika kulturer tycker jag Blavatsky på ett både genialt och spännande sätt har regisserat till en sammanhängande helhet. Isis Unveiled avslöjar väldigt mycket av den insikt som olika kulturer och olika magiker eller Invigda ägde. Med magiker menar vi då inte trollkarlar som förblindar människor genom illusoriska tricks, utan med magiker menar vi en individ som har verklig kunskap om naturens lagar, både de synliga och de osynliga, de som fungerar i de andliga dimensionerna.

Blavatsky hade den unika positionen, till skillnad från många andra, att hon var i nära kontakt med ett Ockult Brödraskap samt en mängd olika Mahatmor, det vill säga Mästare eller Invigda. En hel grupp av Invigda som verkade för henne, genom henne och tillsammans med henne. Inom Brödraskapet finns individer som har olika positioner när det gäller att föra fram de ockulta traditionerna. Om vi ska följa den teosofiska versionen av hur kunskapen har kommit till jorden, så menar vi att kunskapen har förts eller inkarnerats hit från ett helt annat system. Den har inplanterats på jorden genom högt utvecklade själar som har inkarnerat i delar av den människoras som utvecklat sig under den Tredje Rotrasen. Den människoras som hade utvecklat sig här på jorden kunde fram till en viss punkt inte utveckla sig själv vidare. Den ägde inte den intellektuella förmågan, den ägde inte eldens princip. Alltså inkarnerade dessa gudomliga Kumaror eller andliga väsen för många miljoner år sedan här på jorden, i det dåvarande människosläktet i den Tredje Rotrasen på Lemuriens kontinent.

Det är utifrån denna ”första” initieringsprocess som alla andra esoteriska skolors och samfunds initieringar bygger. Prometheus-eldens överförande till mänskligheten. Elden är symbol för den högsta Visheten. Från judendomens kabbala till gnosticismen, alla hämtar samma kunskap från denna urgamla visdomskälla, denna eviga eld som en gång fördes hit och från vilken alla andra tänder sin låga.

Det behövdes bara en varelse, en gudomlig själ av mycket hög rang som vi kallar Planetande, vilken inkarnerade på jorden för 18 miljoner år sedan. Och sedan dess – det är ofantliga siffror som vi kan göra vad vi vill med, men det är så det läggs fram inom teosofin av Mästarna – har denna kunskap likt en fackla förts vidare på de olika kontinenter som människan har bott på.

Det är genom våra tidigare inkarnationer som vi stegvis under evolutionens process utvecklar oss liv efter liv tills vi blir fullkomliga människor, hela människor, där kropp, själ och ande är i syntes. Där kroppen inte är ett hinder för oss, där sinnet inte är ett hinder för oss och där anden fritt kan uttrycka sig genom oss. Då först, menar teosofin, finns det ett Universellt Broderskap i realiteten. I dag finns det som en längtan och en strävan.

Men i framtiden, någon gång i den sjunde runden, det sjunde stora kretsloppet, kommer det att finnas en gyllene tidsålder på jorden. Vi kommer dock att smaka på det här i mindre skala i den fjärde runden. Detta sker i den sjunde rotrasen, som motsvarar den sjunde runden. Enligt vår uppfattning befinner vi oss nu i den femte fasen, i den femte rotrasen bland fem kontinenter.

Dessa idéer och mycket annat finner vi för första gången i modern tid skisserat i Isis Unveiled. Ni kan ju tänka er vilken bestseller dess båda volymer hade varit om de kommit på Sök och Finn nu och om vi inte hade känt till någonting av detta. Verket är något av en ockult bibel som ligger till grund för många andra strömningar i senare tid.

Inte nog med det, utan sedan kommer Blavatsky och förmedlar ytterligare ett omfattande verk, nämligen Den Hemliga Läran i två band. Den beskriver livets utveckling från en högre manasisk synvinkel, alltså från ett mycket högt intuitionsbaserat intellekt. HPB lägger fram Den Hemliga Läran, dvs. den yttersta insikten som går att förmedla.

Vi ska dock vara klara över att det är fråga om en filosofisk beskrivning och att det gäller för oss att själva uppleva detta. Därför ger HPB oss en vägledning hur vi kan nå fram till en sådan insikt. I den lilla fina skriften Tystnadens Röst, som härstammar från Dzyans Bok skisserar hon verkligen fram vilka hinder som finns på vägen. Dessa är samma hinder som stod i vägen för Kristus, Pythagoras, Zoroaster, Krishna, Lao-tse, Osiris eller någon annan som har levt på jorden. Processen är densamma.

De sju heliga stegen som beskrivs utförligt i Den Egyptiska Dödsboken är inget annat än de sju trappsteg som inom teosofisk filosofi motsvarar de sju olika världarna, de sju olika dimensionerna. På ett mikrokosmiskt plan givetvis också människans sju chakror eller de andra sjufaldiga indelningar som vi finner överallt om vi tittar runt. Vi kan se de sju heliga planeterna som har gett upphov till de sju veckodagarna och så vidare.

Det finns en mängd olika referenser som speglar den mycket gamla visdomslära vi menar alltid har funnits på jorden. Varför ser då jorden ut som den gör? Det kan man fråga sig. Vad är det som gör att vi inte har lyckats tillgodogöra oss den kunskap som finns? Vad är det som gör att vi har så svårt att nå till det Rena Medvetandet som finns inom oss? Vad är det som gör att vi karmatiskt ger oss in i så många konstiga kombinationer och relationer så att vi nästan sitter fast som i ett spindelnät? Vad är det som gör det egentligen? Har vi någon uppfattning om det?

P.B. Har vi fler uppfattningar? Eller tycker vi det är en korrekt uppfattning? Den är inte helt fel, sett ur ett teosofiskt perspektiv. Det är mycket svårt att lära sig någonting över huvud taget om vi inte får lida. För vad är det som får oss till att rubba oss en enda millimeter? Jo det är när det blir lite svårt, när det blir lite hett. Annars flyttar vi oss över huvud taget inte alls, vi tänker inte i nya banor, vi gör inga nya erfarenheter. Utan vi måste så att säga bli brända först. Buddha var väldigt mycket inne på den tankegången. De fyra ädla sanningarna är de av Buddha uttalade satserna om lidandets orsak och dess upphävande. 1. Sanningen om det otillfredsställande, allt är lidande. 2. Sanningen om det otillfredsställandes uppkomst, livsbegäret. 3. Sanningen om det otillfredsställandes upphörande, vilket sker genom förintelse av begäret.4. Sanningen om vägen till det otillfredsställandes upphörande, hela hans Ädla Åttafaldiga Väg bygger just på att komma till insikt om vad lidandet är –”rätt tro, rätt beslut, rätt ord, rätt gärning, rätt liv, rätt strävan, rätt uppmärksamhet, rätt koncentration”.

N.N. Jag tycker bara att spontant så låter det lite väl häftigt att bara säga att det är lidandet. För det måste ju ändå finnas någonting att jämföra med för att lidandet ska kunna ge någonting.

N.N. Det måste vara växling mellan lidande och gott så att säga. Man måste ju kunna se nyanserna, annars är det ingen mening med det.

P.B. Men är det inte det vi gör när vi lider, att vi ser nyanserna? Vi lider ju på grund av att vi tyckte vi hade det bra innan, men nu har vi det inte så bra längre.

P.B. Det är inte bara lidande, men det är lidande som får oss att ta nya steg. Det är ju inte så att hela livet är ett ständigt lidande. Om vi tar Kristi lidande som ett exempel på hur livet gestaltar sig, med Golgataprocessen, korsfästelsen, så ser vi i det förloppet en invigningsprocess från början till slut. Hela Golgatamysteriet förklaras esoteriskt, inte exoteriskt inom teosofin. Via Dolorosa - på väg mot Golgata. Via Dolorosa betyder ”Smärtornas väg” och är lidandets väg som Jesus vandrade mot avrättningsplatsen Golgata utanför Jerusalems stadsmur efter att han blivit dömd till döden av den romerske landshövdingen Pilatus efter en serie rättegångar på olika platser. I Jesu lidande ser vi Guds kärlek till oss. Jesus gick av fri vilja in i döden. Helena Blavatsky säger i Nyckeln till teosofin, kap 11 följande, jag läser:

N.N. Hur ser du på det med att våra känslor blockerar oss från början till slut? Om man har haft en svår barndom så är det känslor som blockerar oss från vårt inre, från att lyssna till vårt inre. Jag måste göra upp med min barndom för att komma i kontakt med mitt inre, för där har jag sanningen. Men vad som är i vägen är jobbiga känslor som ofta kommer från en svår barndom till exempel. Jag måste möta mig själv för att få reda på sanningen.

P.B. Jag tror att hur vi än vrider och vänder på det så blir det väldigt svårt att ta bort lidandet. Det innebär inte att vi ska utesluta glädjestunder, det har ju alla människor mer eller mindre. Men det är just våra besvärligheter som gör att vi växer, det råder inget tvivel om den saken.

A.R. Angående lidande, om man tänker sig att en människa har möjlighet att fullständigt följa Buddhas Ädla Åttafaldiga Väg i arbete och i allting. Då blir ju allt harmoni och då blir allting väldigt lyckligt och fint. Skulle den individen då inte komma vidare och inte växa? Vi får ju råd på många ställen om hur människan ska leva och verka. Om inte människan lyckas med det så uppstår ju inte lidandets insikt och tillväxt och andliga evolution.

P.B. Det finns flera morötter, det handlar om en hel knippe. För att nå ett visst stadium som t ex en hel människa, att bli den smorde, bli Kristus, den gode, eller bli Den Upplyste Buddha eller Osiris, kalla det vad vi vill. Deras namn är titlar på tillstånd som vi kan uppnå genom många liv, genom många prövningar, genom mycket lidande och glädje för att få balans i vardagen. Och när vi väl en gång har nått det så väntar en ny horisont och nya steg. Men vad som är aktuellt för oss människor att förstå i dag är en sak. De prövningar, de hinder och de lidanden som ligger på en gudomlig nivå, är en annan sak och det ligger utanför vår förståelse.

A.R. Men om det fanns en människa som kunde följa Buddhas väg i det vanliga vardagliga enkla livet?

P.B. Jag tror inte det finns en människa som bara kan leva i glädje, för livet bygger på motsatsförhållanden, två oundvikliga motsatser, ljust och mörkt, vitt och svart, ont och gott, glädje och lidande. Det är emellan spolens plus och minus som spänningen finns. När vi en gång lärt oss transcendera detta som vi gör inom ockult yoga, när vi kan ta lidande och glädje med jämvikt, så innebär det inte att det känns skönt när det gör ont. Man kan ta det med jämvikt, man blir oberörd, man rusar inte upp i glädjen och man blir inte nertyngd av lidandet, utan man tar det för vad det är– tillfälliga stadier.

A.R. Men finns det någon som når dit? Hon kommer ju då utanför lidandets växande.

P.B. Nej det gör man inte, för lidandet sker växelvis. Det är ju hela tiden så att lidandet är många olika områden i människan. Man kan lida känslomässigt, man kan lida intellektuellt, man kan lida fysiskt. Så det finns hela tiden processer som gör att man är än här än där.

A.R. Så Buddhas Ädla Åttafaldiga Väg är i praktiken omöjlig för en mänsklig varelse?

P.B. Buddha klarade ju det. Buddha hade det inte lätt, men han är en av de få som klarade det. Det är ingen omöjlighet, men lätt är det inte.

A.R. Det blir alltså ingen fullt resultat om inte hela den Ädla Åttafaldiga Vägen följs. Nej, men det blir inte heller stagnation utan det sker en stegvis utveckling på olika plan.

P.B. Ja vi måste ju börja någonstans. Även Buddha tog sitt första steg för mycket länge sedan, liksom Kristus gjorde. Någon gång måste det första steget tas. När vi sedan når målet vet vi inte, men det är oväsentligt.

A.R. Men min tanke är att när en person lyckas ta alla stegen så blir det bara total harmoni, och då uteblir det steg som tas av det evinnerliga lidandet som vi lär av.

P.B. Ja, men nu ligger det till så, att när vi kommer till den nivån att vi har uppnått fullständig insikt, så finns det ytterligare nya vägar. Man talar inom buddhismen och även inom teosofin i bland annat Tystnadens Röst om de tre höljena, Nirmanakaya, Sambhogakaya och Dharmakaya, alltså tre olika riktningar som det rena medvetandet Buddhi kan ta. Där har man valet som Upplyst att antingen ingå i den totala stillheten och tystnaden ¬ Nirvana – eller välja att gå runt i solsystemet eller komma tillbaka till jorden som en Bodhisattva och hjälpa till här.

Så det är ständigt nya strävanden, nya mål. Även Buddha påverkas av sin kropp, även om han inte identifierar sig med den på samma sätt som vi. Även Kristus påverkas av sin personliga kropp, fast det är inte hans kropp, han har bara lånat den.

S.B. Jag tänkte på att man kan ju lida på olika sätt utifrån olika identifieringar. Jag kan lida för att jag inte får det jag vill ha, jag kan lida för att jag inte lyckas göra det jag vill. Det jag inte vill gör jag ändå. Och man kan lida om man är i ett Bodhisattva-tillstånd, för man ser hela skapelsens lidande, man är delaktig fast inte på ett personligt plan.

Jättebuddhan i Leshan, Kina. Statyn är 71 meter hög och avbildar en sittande Maitreyabuddha med händerna vilande på sina knän.

P.B. De Upplysta arbetar för att avhjälpa lidandet från mängden, de ser roten till problemen. Vi gör det på ett annat sätt, vi ser inte roten.

H.H. Ett annat centralt uttryck inom buddliismen är ju begär, och det är sällan det går att övervinna begären. När man har gjort det så är man också fri från lidandet.

P.B. Ja. Man kan ju transformera. Den teosofiska varianten är att begären transformeras liksom inom tantra, vi förvandlar begären som är av olika kvaliteter i en andlig riktning istället för i en materiell riktning. Vi har alltid ett begär. Om jag längtar efter Gud eller jag vill bli en Buddha så är även det ett begär. Så vi kan inte utesluta begäret, men vi kan ändra dess kvalitet, vi kan höja begärets kvalite som finns i sju stadier.

H.H. Begäret har naturligtvis en mening, så länge det behövs. Men du talar om barndomen, det är ju ofta en karmisk följd som allt annat.

P.B. Det vi ser och som man gärna tar upp inom psykologin, det är ett livs perspektiv. Vi föds under vissa förhållanden. Det är ju sant, och de präglar oss, det är också riktigt. Men hur hamnar vi i de barndomsförhållandena? Det går man inte så gärna in på. Teosofin går ett steg längre där och säger att beroende på hur vi levde i vårt tidigare liv så gestaltar sig de olika familjeförhållandena, barndomssituationerna, beteendena och våra livssituationer.

Det är hela tiden avhängigt på den karma vi har alstrat i många tidigare liv. Det är en förening av många olika energier från det förflutna som skapar en barndomsbild, det är inte ett beteende. Men likväl när vi är här, så är vi resultatet av alla dessa energier och kan bara se att det är vår barndomsbild som bygger upp blockeringar så att vi inte kan komma vidare nu. Vi ser inte hela bilden.

Alltså måste vi självfallet först titta på vår barndomssituation för att gå vidare. När vi har sett den så kan vi gå ännu ett steg längre. Det är likadant när man har transcenderat en viss form av lidande. Alla har väl hört talas om Kristi lidande. Olika Mästare har möjlighet att ta på sig en del karma som tillhör en grupp av lärjungar som han undervisar, men kan aldrig ta bort den enskilde individens ansvar, det är en helt annan sak. Ingen kan ta bort det kollektiva lidandet.

N.N. Jag tänkte på detta med att avslöja Isis eller den här urkraften. Det står i Programbladet att det ska komma en ny Avatar som är i klass med Krishna och Buddha. Är det inför denna Avatar som avslöjandena har förmedlats i de här teosofiska böckerna?

P.B. Ja, man kan säga att det är ett sammanhängande nätverk. Alla dessa Invigda tillhör inte olika skolor, olika sällskap, utan de tillhör alla samma skola. Men de har haft olika uppgifter, de har kommit vid olika tidpunkter, de har haft olika system, de har haft olika språk. Så det är klart att deras sätt att uttrycka sig måste bli lite olika. Men alla som har uppnått det femte initieringsstadiet har alla samma insikt, de är alla vänner med varandra, de har alla kontakt med varandra på ett annat plan.

Det är klart att det man talar om här – du refererar till vad som står i Programbladet – att det kommer en Avatar som är ännu större, som så att säga kommer att motsvara både Buddha och Krishna tillsammans. Och om man tänker på Buddhas stora inflytande och även Krishnas stora inflytande, så måste det bli en mycket kraftfull Avatar.

En grundläggande tanke är att det ofta är samma Ande-Själ som inkarnerar. Det är ju klart att om det är samma gudagnista i både Buddha och Krishna, så är det kanske till och med samma individ som blir överskuggad av den kosmiska energin. Om detta gudomliga väsende som återkommer är en kombination av både Buddha och Krishna, en kraft och den samlade erfarenheten som är gjord av dessa båda gudsinkarnationer, då är den större. Den är större i så måtto att den ger större spridning. Ljuset når ut till fler människor, det är där storheten ligger, för kvaliteten kan bara vara en. Det är samma kvalitet om du når buddhaskapet i denna period eller i någon annan period.

Men mottagligheten och storheten är lika mycket avhängig på mottagarna. Har vi förmågan att se det ljus som kommer – Ljuset från Öster – har vi någon förmåga att se detta? Förmodligen, eftersom vi har blivit bearbetade, påverkade och så insatta i allt tills nästa stora Avatar kommer hit. Så vi kan räkna med att vi kan ta del av den kunskapen, den ledning och den förmedling som det handlar om. Bara närvaron av en sådan andlig kraft gör ju att vi accelererar i vår egen utveckling.

Om jag tränar tillsammans med en känd tennisspelare som Björn Borg eller jag är tillsammans med någon annan kändis, på vilket plan det än är, så blir jag ju inspirerad. Om jag är tillsammans med en högt andligt utvecklad individ eller jag är i närheten av en sådan, det är klart att jag blir inspirerad. Och nästa Avatar är en speciell själ som har en mission att inkarnera hit och höja mänsklighetens medvetande. Inte som Kristus, Buddha eller Krishna gjorde för en del av sin nation, utan för hela mänskligheten samtidigt.

Det är ju ändå så i dag att kommunikation sker på ett annorlunda sätt. Om det i dag sker någonting särskilt så har vi den informationen runt jorden på kort tid. Så vem som än gör någonting i dag på en sådan andlig nivå kommer att nå ut på ett helt annat sätt än man gjorde förr. Om någon till exempel gick omkring och predikade nere i Galiléen eller i Jerusalem, ja då var det ingen bland vikingarna i Hindby som visste vad som hände. Samtidigt som vår kultur fanns det en helt annan kultur i Egypten, men de hade ingen kontakt med varandra. I dag är ju världen helt annorlunda. Det sägs inte i Programbladstexten när denne Avatar dyker upp, det dröjer förmodligen ett bra tag till. De större Avatarerna framträder ju oftast vid stora cyklers skärningspunkter.

S.B. Vad jag menade var att man har fått tillstånd att avslöja ”Isis” på grund av detta.

P.B. Ingen kan avslöja urkraften för oss helt och hållet, men Mästarna kan lägga fram vägen dit. Det är ingen som kommer hit och ger oss urkraften eller huvudnyckeln. Vi kan få en nyckel, men vi måste själva vrida om. Vi kan säga att Blavatsky har vridit runt nyckeln några gånger, men för att öppna låset och få den totala insikten så kanske den behöver vridas om sju gånger.

En Avatar har förmågan, kraften och kunskapen att vrida om låset som förborgar det mest hemliga för oss. Om vi nu vill kalla kraften för Isis, eller naturens eviga moderenergi – Kundalini – så är det samma sak. Men den finns verkligen och vi har en del av denna stora helhet. Denna energi finns mitt ibland oss och det finns ett sätt att kanalisera den, men vi vet inte hur.

Vi har så många hinder från vår barndom och våra förflutna liv som står i vägen för förverkligandet av Självet och för förverkligandet av det Universella Broderskapet, så vi missar vanligen poängen. Vi söker efter den förlorade nyckeln på fel ställe. Det är som riddarna som var ute och jagade efter den Heliga Graalen. De for land och rike runt och slog ihjäl många för att hitta Graalen. Men lycklig var den som förstod att Graalen fanns i hjärtat. Den kampen var det inte så många som tog upp, den mer filosofiska och djupsinniga sidan av saken.

Mycket av vad som kommer att avslöjas och vad som har avslöjats i form av arkeologiska fynd, manuskript, texter och artefakter, allt sådant som har grävts upp ur jorden de senaste 2.000 åren har bidragit till att vi har fått en helt annan syn på tillvaron och vår historia. Det har skett ett paradigmskifte. Många teser som läggs fram bland annat i Isis Unveiled har bekräftats genom senare fynd.

Ett av de fynden som vi kommer att ta upp nästa vecka, i föredraget de gnostiska evangelierna, är Nag Hammadi-fynden, de gamla kristna texterna som har grävts upp i Egypten. Mycket intressant. Vi finner en mängd olika tankegångar i alla dessa så kallade apokryfa eller hemliga texter, vi finner väldigt mycket av det som är sagt i våra böcker. Vi behöver alltså skrifter där man närmar sig den ursprungliga kristendomen på ett helt annat sätt än man gör i kyrkorna eller i de olika samfunden och sekterna som det finns hundratals av. Alla tolkar de på ett eller annat sätt den del av bibeln som passar dem bäst.

Vi får försöka förstå hur de gamla gnostikerna fungerade, alltså de urkristna som fanns i Egypten de första tre århundradena efter Kristus. De ägde en oerhört omfattande filosofi som låg väldigt nära de teosofiska idéerna. Hur man möter sin egen tvilling-Jesus till exempel. Hur man möter sig själv och hur man lär sig förstå många dunkla avsnitt i Bibeln som allegoriska framställningar av olika Invigningar, direkt kopierade från de gamla Mysterieskolorna. Dessa idéer bland de gnostiska kretsar som fanns under första, andra och tredje århundradet, till och med upp till fjärde århundradet, var mycket mera utbredda än vad vi kan föreställa oss.

Codex 2, folio 32–33, innehållande slutet av Johannesapokryfen och början av Thomasevangeliet

Gnosis står för förborgad kunskap och visdom, och gnostiska tankegångar är någonting som har funnits sedan urminnes tider. Visdomsreligionen är ett annat uttryck för teosofin som har anknytning till perserna, kaldéerna och babylonierna. Hela vägen fram till vår tid har det funnits en hemlig kunskap som har förmedlats av alla de stora filosoferna. Från Kristus, som hade en undervisning till sina vänner och en annan till allmänheten. Buddha hade också en hemlig lära, Pythagoras hade en hemlig lära, Platon och många andra hade en hemlig lära. Till och med Osiris och Isis hade en hemlig lära.

All denna kunskap är någonting som Mästarna och Avatarerna har kunnat föra ut på jorden till dem som har varit andligen mogna. Det går inte att säga vad visdomen innebär, för det måste ske en fullständig transformering av vårt medvetande för att vi ska kunna förstå. Vi behöver en mer holistisk syn, en helhetsbild. Den får vi inte på en veckoslutskurs, på ett föredrag eller genom att läsa en bok, utan den kan vi endast uppnå genom ett antal olika metoder. Genom invigningsprocesser, genom att ta löften, genom att meditera, genom studier, genom altruistiskt levnadssätt.

H.H. Får jag bara fråga varför inte Isis Unveiled finns översatt till svenska? [Översättningsarbetet har påbörjats 2012 och omfattar i nuläget ca 300 sidor]

P.B. Jag frågar mig detsamma, och jag har ställt den frågan till gamla teosofer som inte har gjort någonting åt den saken.

P.B. Därför att senare teosofer har tagit sig an det arbetet. Isis Unveiled är en mycket svår bok med ett kontroversiellt innehåll angående kristendomen. Jag känner inte till den yttersta orsaken varför just denna bok inte översatts, men man kan ju läsa den på engelska. Egentligen ska man ju läsa litteraturen på originalspråket.

P.B. Ja, den finns på franska också, den finns på italienska och ett flertal andra språk.

A.R. Men det är bara här uppe i Norden som teosoferna inte har översatt den?

A.R. Därför att de är väldigt långt ifrån det som kallas mystik, som alla länder söderöver har som en naturlig läggning.

P.B. Isis Unveiled är en mycket speciell bok och förmodligen Blavatskys mest intressanta bok. Först kan den verka vara skriven utan någon särskild systematik, men det finns en organiskt sammanhängande helhet i allt Blavatsky har skrivit. Från den första boken Isis Unveiled som kom ut 1877, till den sista boken The Theosophical Glossary, utgiven posthumt 1892; En mycket intressant bok som kom ut ett år efter hennes död, men inte heller den har någon gjort någonting åt hittills. [se Blavatskys Teosofisk Ordbok med en tredjedel av uppslagsorden översatta finns online sedan 2004 Den Teosofiska Ordboken Online].

Men tre läroböcker i teosofi av Helena Blavatsky – Nyckeln till teosofin och Den Hemliga Läran och Tystnadens Röst – finns på svenska i olika översättningar. Men av de över 1.000 artiklar som hon skrev på engelska, franska och ryska, har vi knappt 30 stycken på svenska [ idag 2013 finns det 163 artiklar] . Så lite har vi tagit hand om av det arv som Blavatsky lämnade efter sig, och det är en av orsakerna till varför United Lodge of Theosophists har grundats, inte bara i Malmö utan över hela vår världen Vårt uppdrag är att föra fram och förmedla det teosofiska arvet i dess ursprungliga skick – Mästarnas undervisning – som Blavatsky lämnade efter sig. Tack ska ni ha.

I Begynnelsen, av Robert Crosbie
Den Hemliga Läran, av Helena Blavatsky
Tystnadens Röst,av Helena Blavatsky
U.L.T. - dess mission och dess framtid
A Modern Panarion, av Helena Blavatsky

Isis Unveiled av Helena Blavatsky
The Theosophical Glossary av Helena Blavatsky
Dödens Alkemi, T.R. nr 47

”Vad är då er religion eller tro?” frågar man oss. ”Vad studerar ni företrädesvis?”

”SANNINGEN”, svarar vi. Sanningen varhelst vi finner henne; för i likhet med Ammonios Sakkas är vår högsta åstundan att försona alla de olika religionssystemen med varandra, att hjälpa var och en att finna sanningen i sin egen religion, allt under det man nödgas att upptäcka densamma i sin grannes. Vad betyder namnet, om saken är i det väsentliga densamma? Plotinos, Jamblichos och Apollonius från Tyana hade alla tre, sägs det, den underbara förmågan av profeterande, av klarseende och att kunna bota sjukdomar, fastän de tillhörde tre skilda skolor. Profeterandet var en konst, som odlades likaväl av esseerna och bni nebim bland judarna som av prästerna i hedningarnas orakler. Plotinos lärjungar tillskrev sin mästare underbara krafter; Filostratus har gjort liknande anspråk för Apollonius, medan Jamblichos hade rykte om sig att ha överträffat alla de andra eklektikerna i teosofisk teurgi. Ammonius förklarade, att all moralisk och praktisk VISDOM fanns i Thots eller Hermes Trismegistos böcker. Men Thot betyder ”ett kollegium”, en skola eller församling, och de arbeten som utgivits med detta namn var, enligt teodidakterna, identiska med de vises läror från den yttersta Östern. Om Pythagoras förvärvade sina kunskaper i Indien (där han ända till denna dag omnämns i de gamla manuskripten under namnet Yavanacharya, den ”grekiske mästaren”), så uppnådde Platon sina kunskaper i Thot-Hermes' böcker. På vad sätt den unge Hermes, herdarnas gud, även kallad ”den gode herden”, som härskade över spådom och klarseende, blev identisk med Thot, den förgudade vise och författaren till Dödsboken – detta kan blott den esoteriska läran avslöja för orientalisterna.

Varje land har haft sina frälsare. Den som skingrar okunnighetens mörker med hjälp av vetenskapens fackla och sålunda uppenbarar sanningen för oss, förtjänar denna titel såsom ett uttryck för vår tacksamhet lika mycket som den som frälser oss från döden genom att bota våra kroppar. Han har uppväckt i vår försoffade själ förmågan att kunna skilja det sanna från det falska genom att tända ett förut icke befintligt gudomligt ljus, och han har rätt till vår tacksamma beundran, för han har blivit vår skapare. Vad ligger det för vikt på namnet eller symbolen, om denna idé alltid är densamma och sann! Vare sig den konkreta symbolen bär det ena eller andra namnet, vare sig frälsaren, på vilken man tror, kallas med sitt jordiska namn Krishna, Buddha, Jesus eller Asklepios – även känd som ”frälsare- guden” – så har vi blott att erinra oss en sak: de gudomliga sanningarnas symboler har inte blivit uppfunna för att roa den okunnige; de är den filosofiska tankens A och O.

Då nu teosofin är den väg, som leder till sanningen i varje religion såväl som i varje vetenskap, så är ockultismen så att säga proberstenen och det universella lösningsmedlet. Den är Ariadnes tråd, given av mästaren till den lärjunge, som vågar sig in i Varats hemlighetsfulla labyrint; den fackla, som upplyser honom genom livets farliga irrgångar – alltjämt sfinxens gåta. Men det ljus, som kastas av denna fackla, kan bara urskiljas med den vaknande själens öga eller med våra andliga sinnen. Det bländar materialistens ögon, liksom solen bländar ugglan. [se hela HPBs artikel i sju avsnitt online Ljuset från det Okändas Fyrtorn ]

Ur Valda Uppsatser i Teosofiska Ämnen, s 33-34, Visingsö 1940.

Onlineversionen 2013 sammanställd den 26 november.