- Närkontakt av första graden
- Åsyn av en utomjordisk farkost.
- Närkontakt av andra graden
- Åsyn av fysiska spår från en utomjordisk farkost. Det kan handla om atmosfäriska fenomen eller slitage på marken.
- Närkontakt av tredje graden
- Åsyn av utomjordiska varelser i eller utanför farkoster.
- Närkontakt av fjärde graden
- En människa blir bortförd av UFO eller utomjordingar
- Närkontakt av femte graden
- Närkontakt som resultat av ett medvetet kontaktsökande från människors sida.
En teosofisk föredragsserie från
Malmölogen U.L.T.
© 2011 Online-versionen • Teosofiska Kompaniet Malmö
• Malmölogens transaktioner
www.teosofiskakompaniet.net
Vimanor – flygande farkoster och teosofi
av Peter Bernin
Föredrag hållet på
Tro & Vetande,
Lorensborgsgatan 5 i Malmö den 6 maj 2011, kl 19.00.
Nr 50 • Serie 5 • Online versionen den 14 juli 2011 • ISSN 1401-3835
[I denna utskrift har en del redigering gjorts från MP3 inspelning/videoinspelning nr 1 för att göra föredraget så lättläsligt och begripligt som möjligt.]
INLEDNING
Ebbe Johansson.
Vi ger Peter Bernin en applåd och önskar honom välkommen till MIS eller Malmö Interplanetariska Sällskap.
Peter Bernin:
Tack. Ja, ni vet ju vad temat är ikväll. Det kommer att handla om Vimanor
– forntida flygande farkoster. Vad kan nu detta vara? Ni som känner
till att jag i huvudsak är verksam inom ULT (United Lodge of Theosophists) och förmedlar
Teosofi, kan ju undra vad jag nu håller på med. Vad flygande farkoster eller
Vimanor innebär kommer ni att få reda på om en liten stund.
Fig. 1. Poster med Shakuna Vimana 2011.
VIMANOR – FORNTIDA FLYGANDE FARKOSTER OCH TEOSOFI
De gamla indiska texterna berättar att
Vimanorna var så mångsidiga, att det skulle fylla flera bokband att återge
beskrivningarna. De gamla indierna som själva konstruerade luftfarkosterna,
skrev regelmässiga manualer till de olika Vimanorna.
En källa säger att man i ett indiskt tempel år 1875 fann ett dokument, Vymaanika-shaastra Aeronautics, skrivet av Maharishi Bharadwaaja under det 4:e. århundradet f.Kr., denna text är skriven med en ännu äldre text som förlaga. En annan källa säger att pandit Subbaraya Sastry på ockult väg 1885 avläste hela sanskrit texten från en andlig dimension – Akashakrönikan.
Texten berör Vimanornas
olika funktioner och inkluderar manövrering, säkerhetsföreskrifter i
förbindelse med längre flygningar, förbehållsregler vid stormväder, åskväder
med risk for blixtnedslag och hur man skiftar från solenergi till en
energikälla, som låter som ”antigravitationskraft”.
Vymanika Shastra har åtta kapitel med diagram som beskriver tre typer
av luftfarkoster som inkluderar instrument som varken kunde brännas eller
krossas. Det nämns även 31 nödvändiga delar och 16 olika material som
luftfarkosterna är framställda av. Dessa material är i stånd till att
absorbera ljus och värme och precis därför var de lämpade vid konstruktionen
av Vimanor.
Fig. 2. Titelsidan på Vymanika Shastra utgiven 1973.
Jag har här i min hand just denna mycket gamla bok – Vymanika Shastra – som ursprungligen är skriven på sanskrit och översatt till engelska 1973 av en man från södra Indien som heter G R Josyer från The International Academy of Sanskrit Research i Mysore. Här finns det mesta som är skrivet om Vimanor i Indien, alltså flygande farkoster. Bokens 3000 shlokas (verser) är fördelade på 8 kapitel och sägs vara författad av den Vise Bharadwaaja.
Boken innehåller en hel del uppgifter. Den innehåller bland annat vad man ska äta, hur man ska klä sig när man är uppe i luften och hur farkosterna är sammansatta på olika sätt, av en mängd okända material. Man kan säga att hela innehållet i boken bryter mot alla nu kända fakta, vilket också mycket gör som jag kommer att berätta om.
Jag kommer bland annat att berätta om att det på jorden har existerat stora okända kontinenter som nu är helt bortglömda. Kontinenter som är helt försvunna på kartan. Detta är helt i linje med den teosofiska esoteriska undervisningen som talar om flera olika kontinenter som existerat i det förflutna. Kvar har jag också att förklara Vymanika Shastra som talar om forntida flygande farkoster, samt en massa myter och legender om jordens försvunna kontinenter som finns beskrivna i de indiska Puranaböckerna. Vi ska reda ut allt tillsammans. Var kontinenterna har legat och mycket mera. Kontinenter som Atlantis och Lemurien hör till de mest kända. Helena Blavatsky talar en hel del om detta i andra bandet av Den Hemliga Läran som behandlar människans daning på jordklotet.
Det sägs i de kända sanskritmanuskripten Ramayana och Mahabharata som också i allmänna ordalag behandlar olika flygande farkoster, att de civilt trafikerade jordklotet, men kunde också vara involverade i krigsföring. Ni kanske även känner till att i södra Pakistan – det som en gång i tiden tillhörde det gamla Indien – har funnits städer mer än 12 000 år gamla, som man grävt upp, där människorna hade radioaktivitet i kropparna. Mycket märkligt. Man kan i en annan spännande bok läsa mer om detta, där ställs frågan:
”Fanns det avancerad kunskap och teknik i forntiden, har mänskligheten i
flydda tider nått lika långt eller längre i sitt vetande än vi i dag? Vissa
gamla dokument tyder på detta…
… Skrifter som ännu inte är tolkade – har hittats vid Mohenjodaro i Pakistan
som anses vara en av Rama Imperiets sju Rishi-städer… Då Rishiernas stad
Mohenjodaro under de senaste århundradena blivit utgrävd av arkeologerna så
fann de skelett som låg på gatorna – några av dem höll varandra i hand som
om en stor olycka plötsligt drabbat dem. Dessa skelett är de mest
radioaktiva som man någonsin har funnit, de liknade de man fann efter
atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
… Forntidsstäder med mursten och stenväggar som bokstavligen blivit
sammansmälta och förvandlade till glas finns i Indien, Irland, Skotland,
Frankrike, Turkiet och även på andra ställen. Det finns ingen logisk
förklaring till att sten, befästningar och städer förvandlats till glas –
bortsett från en kärnvapenexplosion. I den välorganiserade staden
Mohenjo-Daro – som vid sin tid var utrustad med ett avloppssystem som
överträffar de anläggningar som vi ser i dagens Pakistan och Indien – var
gatorna överströdda med ’svarta klumpar av glas’. Dessa glaskulor visade sig
vara lerkärl som blivit smälta samman under extrem hetta.
Har kärnvapenkrig funnits i det forntida Indien? Det gamla verket
Mahabharata, en av källorna till vårt vetande om Vimanor, talar om
krigens fasansfulla ödeläggelser: ”... (vapnet var) en enkel projektil
laddad med all universums kraft. En vitglödande slöja av rök och
flammor så ljusstark som tusen solar reste sig
i all sin strålglans... En ljungeld av kraft... I skepnad av dödens
sändebud... Som förvandlade allt till aska... Hela Vrishnis' och Andhakas
ras blev brända till oigenkännlighet... Håret och naglarna föll av...
Keramik blev krossat utan synbar orsak och fåglarnas färg gick över till
vitt. Efter några få timmar var alla livsmedelsprodukter infekterade.
Soldaterna var tvungna att kasta sig i floden för att undgå elden och för
att desinficera sig själva och utrustningen... Mycket tyder på att
Mahabarata beskriver ett kärnvapenkrig! Utdrag från Ancient Indian
Aircraft Technology – The Anti-Gravity Handbook av David Hatcher
Childress”
Fig. 3. Rukma Vimana
Ikväll kommer vi i huvudsak att titta på tre stycken Vimanor, Rukma, Sundara och Shakuna samt en specialare – Tripura – som både kunde vara i luften, under vattnet och på land. Jag har även skisser på dessa som ni får se längre fram i bildspelet. Den här boken som är på ungefär 3000 verser behandlar alla dessa invecklade detaljer som till exempel, hur man använder, för oss okända metaller, vilka som är lämpliga till olika slags typer av Vimanor. Hur man konstruerar dem, vilken design de ska ha, hur stor diameter de ska vara, vad de väger, och så vidare. Vilket syfte man hade med dem?
Jag vet att många av er som kommit är medlemmar
i MIF, Malmö Interplanetariska sällskap och det betyder att ni har en
viss respekt för det som kommer flygande i rymden. Ja, vi tar nästa bild.
Några av er kanske känner till Henry Kjellson. Han var en stor man på
sin tid. På 60-talet läste jag hans första bok som man kan se där på bilden
som heter Forntidens teknik utgiven 1956. Den är idag antikvarisk och
svår att få tag i. Man kan säga att boken förmedlar all slags forntida
teknik, men det viktiga som jag fann i boken var, att där för första gången
stod ordet Vimana. Han gav 1961 också ut boken Försvunnen teknik.
Vimana betyder på sanskrit flygande farkost men kan även
betyda tempel, palats eller
tempeltorn
(Gopuram).
Dessutom kan det betyda helgedom.
Fig. 4.
Framsidan på Forntida Teknik utgiven
1956.
I boken Forntida teknik
pratar man inte bara om Vimanor utan även om tibetaner som flyttar stora
stenblock med hjälp av sina långa trumpetlurars ljud eller vibrationer,
detta kan kanske bli ett ämne för ett annat föredrag.
Vet ni hur det gick till? Hur har man till exempel flyttat de stora
stenblocken vid byggandet av Cheopspyramiden? Var det på samma sätt? Hur
gjorde de? Ja, Kjellson har skrivit mycket om det där, och man kan säga att
de här olika varianterna som han pratar om har att göra med allt från
luftvirvlar till ljudvibrationer, och där man med forntida teknik och olika
aritmetiska beräkningar får stenblocken att flytta sig. Den forntida
högkulturen som funnits i det förflutna har lämnat en del märkliga spår
efter sig.
I
Henry Kjellsons fotspår vandrar
en annan man. Ni kanske vet vem han är? Han har skrivit en bok som än idag
går att få tag i, där även Forntidens teknik och Försvunnen teknik
ingår, samt Kjellsons sista opublicerade forskningar, och det är Carl-Anton Mattssons bok
Teknik i Forntiden. En jättespännande
bok i fyra delar, på 352 sidor. Han har alltså vidareutvecklat, forskat fram
nya rön som delges i sista delen, allt i Henry Kjellsons fotspår. När den
boken kom ut 1984, så hade man i veckotidningen Allers nr 49
publicerat ett litet reportage på två sidor, som jag hittade bland mina egna
anteckningar och urklipp.
Huvudrubriken i artikeln var: Drabbades världen av ett kärnvapenkrig för tusentals år sedan. Längre in i texten kan man läsa att det alltså fanns flygande farkoster:
”Och i det indiska eposet Mahabharata som vi vet går tillbaka 4000 år i tiden – där beskrivs otaliga flygande farkoster – såkallade Vimanor. Vimanorna ser ut som ett flygande tefat och enligt beskrivningarna i Mahabharata kunde de sprida död och förintelse i en utsträckning som bara kan åstadkommas av atomvapen.
Och, säger Carl Anton Mattsson, jag fick nyligen höra vid utgrävningarna av världens äldsta ruinstäder, Mohenjudaro och Harappa vid Indus, har man upptäckt att människoskeletten var radioaktiva.
… Nästa projekt är att ge ut Vymanika Shastras berömda manuskript på svenska. Det är en lärobok för piloter som anses vara minst 8000 år gammal. Här beskrivs inte bara pilotens klädsel och den lämpliga dieten, utan också exakt hur de olika Vimanorna skall byggas och hur deras förstörelsevapen skulle konstrueras.
Ja, när jag läste om detta för första gången vid 15 års ålder blev man ju såklart mycket nyfiken.
Det var först 1968 då jag bodde i Paris, vilket jag gjorde under åren 1968 till 1972, som jag började brevväxla med G R Josyer i Indien – han som har översatt Vymanika Shastra boken – och bad honom om några enkla distanslektioner i sanskrit. Jag var redan då på den tiden intresserad av teosofi som var full av ord på sanskrit. Så jag började lite lätt, efter ha läst i Henry Kjellsons bok, att korrespondera med Josyer, och tränade mig samtidigt på att kunna läsa och tyda sanskrit alfabetet.
När jag kom hem från Paris 1972 så dröjde det inte länge än till 1973 förrän jag, och en kompis till mig Lennart, åkte ner till Indien på en stor rundresa. Vi var i Indien i över ett år, där vi besökte många heliga män och heliga platser. När vi kom till södra Indien så träffade vi G R Josyer på hans sanskrit institut i Mysore. Vi pratade ingående med honom om alla dessa märkliga saker som stod i boken. Han hade då nästan manuskriptet färdigt för publikation, men det blev inte färdigt medan vi var i Indien, så jag fick boken via en vän från Indien. Ni får gärna lov att titta i den efter föredraget. Vymanika Shastra boken innehåller båda versionerna, sanskrit och engelska. Den finns numera till stora delar online på engelska.
På en senare resa 1977-78 kom jag
till Afghanistan och ni ska få veta varför lite längre fram.
Fig 5. Den
24:e och senaste Thirthankaran
Mahavira.
På samma resa 1977 kom vi senare till i Indien via Pakistan och hamnade på många mystiska ställen, bland annat vid Jaina-templet Nasiyan (det Röda-Templet) i Ajmer i Norra Indien, där det fanns massor av olika ”mini-modeller” av Vimanor, ibland upp till en meter stora, som var upphängda i taket i hela templet. Detta var en verklig underlig upplevelse att se dessa ”Vimanor flyga” omkring inne i templet. Templet var helgat åt den första Thirtankaran (Adinath) Rishaba dev, inom Digambara sekten. Den 24 och senaste re-inkarnationen är Mahavira som felaktigt räknas som Jaina-religionen eller Jainismen grundare, ungefär 500 f Kr., han är bara en i ledet av en oändlig kedja av lärare. Namnet kommer från begreppet jina, som betyder erövrare eller segrare. En jain har besegrat begäret och åtrån, det som håller oss fångna i återfödelsens eviga hjul, samsara. En Thirtankara är en andliga lärare i besittning av fullständig insikt. Denna religion finns inte utanför Indien, utan finns mestadels i delstaten Rajasthan i västra Indien och består av cirka fem miljoner anhängare.
I boken Forntidiga teknik talas det om Mahabharatas Vimanor och Gamla Testamentets Himmelsvagnar, se Hesekiel, omkring 600 f Kr. Indiens äldsta skrifter är Mahabharata och Ramayana vilka författades för många tusentals år sedan och i arbetet Agastya Samhita som skrevs av Kumbhodbhawa Agastyamuni. Där berättas det om kung Rama för 5000 år sedan. Del I: Abdiyana, behandlar navigering och del II: Agnyian, handlar konstruktion och handhavandet av flygmaskiner som kallas Vimanor.
G R Josyer som jag träffade i Indien, som i Vymanika Shastra översatte texten från sanskrit till engelska, pratar om avlyssning av fiendeplan, att man känt till hemligheten med att ta fotografier av det inre av fiendeplan, att man kunde bestämma riktningen av kommande plan. Vi pratar alltså om tusentals år tillbaka i tiden. Dessutom har man känt till hemligheten att göra besättningen medvetslös och metoder för hur fientliga plan skulle förintas. Inga trevliga saker. Vissa kapitel redogör för födans sammansättning. Vidare beskrivs metaller lämpliga för flygplan. Vissa är ljud och ljusabsorberade. I Vymanika Shastras beskrivs det sida upp och sida ner, hur man går tillväga, hur man ska flyga. Du ska nog snart kunna lära dig detta Ebbe.
Ebbe Johansson: Tack, tack.
Peter Bernin. Eller hur? Men innan vi kommer så långt vill jag förankra teosofin med Vimanorna. Så jag går nu in på det som jag brinner mest för – den teosofiska världsbilden. Jag ska försöka få ihop en syntes och förklara hur det hänger samman. När man studerar teosofi som den förmedlats av Helena Blavatsky (som ni ser på bilden) och hennes Mästare, Mahatmorna, så vill jag säga några ord om detta.
Inom den teosofiska filosofin så talar man om människans utveckling inte bara utifrån ett andligt och mentalt perspektiv utan också om den fysiska människans utveckling, alltså utifrån tre olika utvecklingsfaser. Så filosofin berättar om vår utveckling från olika eteriska och astro-fysiska tillstånd till hur vi idag har blivit fullt fysiska varelser. Jag tror att de flesta som sitter här ikväll har läst Den Hemliga Läran, annars är det hög tid, för där pratar man om olika kontinenter som existerat här på jorden och som har funnits under miljontals år. Många betraktar dessa idéer som myter och legender men vi teosofer tillsammans med de gamla hinduerna, zoroastrierna, jainas och buddisterna betraktar detta som berättelser ur mänsklighetens forntid. Vi teosofer tar de här berättelserna mer på allvar, och för att detta ska bli tydligare förstått, går vi till Den Hemliga Läran del II, där det talas om olika kontinenterna under jordens totala utveckling och inte bara om den kontinent som vi lever på idag utan man börjar med:
1,
Det Oförgängliga Landet,
som placeras vid Nordpolen. Här börjar och slutar livet på jorden.
2.
Hypoboreén. Runt Grönland.
3. Lemurien även känt under namnet Mu, och det är här som vi fick
förnuftets låga tänd av Manasa-putras och det var här vi
människor fick
fri vilja, blev fysiska varelser samt blev tvåkönade.
Detta skedde för ungefär 18 miljoner år sedan. Lemurien kan liknas vis en stor hästsko-kontinent.
4. Atlantis. Resternas
av vad som blev kvar efter Lemuriens undergång. Det är här Vimanorna
börjar dyka upp i stor skala. Sådan är vår uppfattning. Här har
mänskligheten sin höjdpunkt materiellt sett.
5. Europa. Vår nuvarande civilisation med fem olika kontinenter
utspridda runt jordklotet.
Det var på Atlantis-öarna som de stora själarna
inkarnerade, och började bygga de olika Vimana-farkosterna, liksom nu i vår
civilisation där vi åter börjat flyga en hel del. De här Vimanorna har det
sagts mycket om i olika religiösa skrifter.
Håkan Blomqvist en känd tefatsforskare mailade mig för ett tag sedan när han hörde att jag skulle hålla ett föredrag på MIS om Vimanor. Han undrade på vilket sätt de teosofiska Mästarna idag förflyttar sig, vilka Vimanor använder de idag. Jag svarade att antingen tar de Lufthansa eller SAS om de vill förflytta sig fysiskt, om de inte ockult använder sina Mayavi-rupa former eller projicerade tankeformer, eller förflyttar sig i sina permanenta astralkroppar.
Det som är intressant när man tittar på Atlantis undergång är, var tog alla själarna vägen när Atlantis gick under? Dog alla då, eller överlevde en del denna stora naturkatastrof?
Ja, enligt den teosofiska filosofin och Sångerna – Dzyans Stanzor – som Blavatsky förmedlade, så pratar hon om hur dessa höga själar, som levde på den tiden, fysiskt förflyttades sig via Vimanor från olika delar av Atlantis – som bestod av sju stora öar – till Pamir platån som ligger i Centralasien, och slog sig ner där. Man slog sig också ner på Irland, på väg mot Centralasien, och det är på det här sättet som jorden delvis har återbefolkats som vi ser det. Läs i detta sammanhang William Q Judges 15 olika Occult Stories, där flera historier handlar om överfarten från Atlantis till Europa och Centralasien. Under tiden för den stora undergången av Atlantis – Syndafloden – så man kan säga att människans utveckling är intimt förknippad med flygande farkoster, som är utvecklade här på jorden i tidigare skeden i vår utveckling, och på tidigare nu försvunna kontinenter, inte nödvändigtvis i galaxer från yttre rymden, eller i andra dimensioner.
Vi kan komma mer till detta senare om vi vill. Den Hemliga Läran av Helena Blavatsky lär oss att Vimanor fanns beskrivna i Mahabharata och på olika ställen. Det är vi alla med på, och idén om Det Vita Broderskapet som ni säkert har hört talas om, som en del av teosofins undervisning, beskriver Atlantis undergång, och hur jättevågor – tsunamis – spolade bort hela den högkultur som fanns där, samtidigt som de Vita, Goda Magikerna sövde ner de Svarta, Onda Magikerna, jättarna som levde på Atlantis, medan Mästarna själva lämnade Atlantis strax innan översvämningarna kom, i sina Vimanor och flög till Centralasien.
När man studerar Vimanor dyker där även upp jättar, ett märkligt sammanträffande. Det är kanske inte så konstigt om man studerar hur människan har utvecklats på jorden, där en annan teosofisk idé är att vi människor har varit större i det förflutna och att vi blivit mindre och mindre men att vi kommer återigen att bli större i storlek. När det gäller Helena Blavatsky så säger hon att det mesta finns förmedlat i gamla Indien i litteratur som Mahabarata, Ramayana, Puranaböckerna, Upanishaderna. Vimanorna härstammar från dessa tider och en man som hette Asuramaya som var en stor astronom, astrolog och visman från Atlantis.
Om man reser till Norra Indien… Är det
förresten någon här ikväll som varit där?
E.M. ja.
Fig. 6. Palitana tempel i Gujerat, Indien
P.B. Ja, det vet jag. Vi har ju rest tillsammans. Om man reser till Indien och om man kommer till norra Indien möter man en religion som heter Jaina. De har byggt en hel stad, mellan två kullar, med över tusen tempel (ca 1300) i Palitana som ligger i nordvästra Indien, och bland några av dessa tempel hänger det flygande farkoster inne i templet, som ser ut som leksaks Vimanor, helt enormt. Är man intresserad av sådana saker så är det verkligen Mecka.
Vi teosofer tror på att vi har haft besök från andra världar men vi menar inte nödvändigtvis att det har skett via besök från flygande farkoster från andra civilisationer i rymden, utan vi menar att inom utvecklingsskeendet så finns där en koppling mellan de olika sätten att reinkarnera och återfödas mellan olika planeter i solsystemet, så vid vissa skeenden, vid vissa övergångar i olika planeters utvecklingsfaser så inkarnerar högt utvecklade själar i de här människoformerna som ännu inte är fullt utvecklade, från dessa planeter, glober och dimensioner. Detta var lite om teosofins filosofi.
När vi nu fortsätter bildvisningen så kommer vi in på de 15 bilder som finns på Vimanorna framtagna klärvoajant. Detta är Rukma Vimana. Bilden är tagen i profil, den drivs med solenergi och kvicksilver. Vi kan ta nästa bild. Denna Vimana består av flera våningar. Bilden är tagen uppifrån. Här kan man se fyra stycken pelare som kan hålla själva farkosten i luften – ett gyroskop. Ni ser pricken i mitten en skärningsdetalj och hela tiden ser man de olika farkosterna som har använts, deras huvudsakliga grej är att de kan förflytta sig snabbt. Ni som har sett tefat vet att de kan stanna mitt i luften, de kan fara till höger och vänster och det brukar man ta som täckning för att det är någon speciell farkost, och det är det klart också, när man ser ett ljusväsen komma farande och helt plötsligt stannar.
Flygande farkoster har vi teosofer inget emot men vi vill gärna placera dem i ett historiskt, jordiskt sammanhang. Mycket bygger på att man aktiverar kvicksilver, man aktiverar olika slags energier, okända idag för vetenskapen, men kända inom teosofin som Fohat. En slags kraft som man nu har börjat använda – som ni kanske sett på tv – är att man med tankens kraft kan få konstgjorda ben till att flytta sig och armar att röra sig. En tanke med alla dessa Vimanor är att de faktiskt gick att mentalt styra dem. Man navigerade dem med tankens kraft, men ”bränslet” var elektricitet, solenergi eller kristaller som var ganska vanligt. Tankens kraft kan man klassificera som den högsta tänkbara kraften, och det är kanske därför som man idag ännu inte har så mycket av den här varan, eftersom vi som personer inte är så mentalt och ockult utvecklade som vi var under Atlantisepoken, för att kunna driva sådana här stora farkoster med tankens kraft.
Här på denna bild ser man lite mer hur den är tänkt att den skall fungera. De här Vimanorna är ganska stora. Det handlar här om farkoster som är många meter höga och tanken är som det står i böckerna, att man kunde förflytta fem-sex hundra människor plus elefanter på en och samma gång, från New Delhi till Bangalore i södra Indien. Man kunde också förflytta sig från en kontinent till en annan, det finns till och med berättelser hur man har kunnat förflytta sig i solsystemet. Det finns alltså inget land i världen, det finns inget forntida folk på jorden som har så mycket information om hur det ser ut i solsystemet. Endast det gåtfulla mayafolket har liknande kunskaper, som de troligen fick genom kontakt med Indien i det förflutna. Se föredraget 2012 – Möjlighet eller Katastrof enligt Mayakalendern, ARCANA 51. Man kan ju fråga sig var kommer alla dessa insikter ifrån som till exempel, vilka metaller fungerar bäst i luften, varifrån kommer kunskapen om rymden, meteorer och zodiaken? Vi svarar från Atlantis högkultur överförd till Centralasien, sedan vidare till det aryanska indiska folket i Indien.
Fig 7. Sundara Vimana och
Tripura Vimana.
Här ser vi en annan
flygande farkost som heter Sundara Vimana som är uppbyggd med
ett gyroskop i mitten som håller det rakt fastän det rör sig och sen är
energikällan till höger. Även den här Vimanan kan man säga har sin
uppgift, alla de här Vimanorna användes dels för krigföring, dels för att
flytta folk men även för att göra forskning osv. Det sägs att det finns över
94 olika modeller nerskrivna i de indiska skrifterna. Vi nöjer oss med att
se några stycken ikväll.
Hoppas att här är någon teknisk kunnig som kan förklara för mig vad denna
skiss betyder? Vad man kan se och dra sig till utifrån den text som finns,
är att det är olika skivor som roterar som sätter full fart på farkosten.
Det liknar någon slags rotlar som är igång. Många av de här farkosterna lär
ha gjort ett fruktansvärt liv och kunde endast starta utanför städerna,
andra var nästan ljudlösa.
Ni som har varit på Sri Lanka eller i Thailand har kanske sett de
buddhistiska pagoderna. Vet ni vad det är? Det finns pagoder
eller stupas (kallas så av hinduer). Ordet Stupa, kan också
översättas som kulle eller hög, och användes för att täcka upp reliker –
Buddha kremerades och hans aska delades upp i åtta Stupas. Kallas också
tempel ibland. Annars är ju tempel ofta enorma byggnader där det bor en
massa munkar och där man kan gå in och meditera. Man brukar tända rökelser
och offra blommor i eller framför pagoden. Man går också alltid ett eller
flera varv medsols runt den. Ofta chantar man ett mantra, till exempel om mani
padme hum eller om namo bagavate arahato samma sam buddhasse. Man
kan göra prostrationer (bugar sig) eller sitter och mediterar en stund. De
kallas för chorten av tibetanerna. Det sägs att även dessa har varit
förebilder för just Vimanor.
E.J. Jag skulle kunna
beskriva ett gyroskop eftersom jag har jobbat
med gyro som håller fartygets stabilitet. Mycket intressant.
P.B. Ja, det är spännande.
E.J. Där kommer kvicksilvret in i bilden. Gyroskopet har alltså ett klot som väger en hel del. Och klotet roterar i ett oljebad. Det finns inga lager i den, och den kör man med 400 hertz frekvens, klotet hänger i någonting som heter suspension. Det tar tre timmar att köra upp den till max varv. Så den ligger också i 4 stycken kvicksilverbehållare som åter sitter i en annan behållare. När sen fartyget rör sig så pekar det här klotet alltid mot en bestämd punkt. Står man och tittar på kompassen ser det ut som den rör sig men det är fartyget som rör sig Det är alltså stabilitet. Där använder man kvicksilvret för att balansera klotet med den höga hastigheten i en bestämd riktning.
PB: Vi tackar för detta fina samarbete mellan teosofer och MIS.
E.J. Jag vet hur jag ska kunna styra Vimanorna.
P.B. Absolut. När det gäller de här Vimanorna så sägs det sammanfattningsvis i denna fina bok Teknik i forntiden att:
De kan stå stilla i
luften.
De kan flyga runt mellan kontinenterna.
De är lättmanövrerade luftvagnar och komfortabla husliknande farkoster.
De kan flyga bortom jordens atmosfär och besöka andra planeter.
De var lysande i skyn, färgstarka mot himlen.
De liknade solen under sin färd på himlavalvet, de ägde eldens strålglans.
De var så snabba att ögat knappt kunde följa dess väg över himlen.
De avgav blixtar med det klaraste sken.
De kunde göras ”osynliga”.
De bestod av en stark och hållbar konstruktion av lätt material.
De hade en drivanordning med virvlar av kvicksilver eller energivirvlar skapade av upphettat kvicksilver i eller över järnbehållare. ”Fyra kvicksilverbehållare måste finnas”.
De utvecklade en kraft som beskrivs vara oinskränkt.
De hade två eller flera våningsplan med flera avdelningar och fönster.
De avgav en ”himmelsk” ton
när de höjde sig i luften. Tonen klingade fram över jorden.
De kunde inte starta från en stad utan att åstadkomma bränder och andra
skador på bebyggelsen. Landningar fruktades av befolkningen i städerna.
De åstadkom vid starten ett väldigt oväsen.
De beskrivs ibland som en flygande pyramid och startar alltid lodrätt.
De kunde transportera människor och djur.
De gjordes i olika
storlekar och ibland som mycket stora farkoster med olika utseende
utvändigt.
De kunde flyga avsevärda sträckor, och en variant drevs med luft.
De hade i farkostens inre ”hemliga kammare”.
De var vapenförsedda och kunde genomföra luftstrider och göra störtdykningar
mot mål i luften och på marken.
De kunde vara försedda med ”vingförsedda kastkroppar” (rotorblad?).
Fig 8.
Hindu Vimana tempel.
David Zembra: Nu kommer filmen.
P.B.
Nu kommer en liten videosnutt på engelska.
[ Efter filmvisningen]
P.B. Ja det är
fascinerande vad man kan göra med rörliga bilder och vad man
har kommit fram till. Forskningen går hela tiden framåt. Vad man
gjorde här kan kortfattat beskrivas. För er som inte kan
engelska, sade de, att det var möjligt att navigera med hjälp av kvicksilver
och gyroskop, men man
ifrågasatte vissa konstruktioner, som hade att göra med långa
utomplanetariska resor. Fast
de Vimanor som vi tittar på här ikväll har inte alls med långflygningar att göra, utan
mestadels
med förflyttning runt jordklotet. Men det finns olika slags Vimanor,
som har olika konstruktioner, och som fungerar olika.
E.J. Får jag lägga in en liten förklaring?
P.B. Javisst.
E.J.
Det är faktiskt väldigt viktigt, det här med
rymdtid. Hur styr man i
rymden? Hur många vet det praktiska? Jag ska beskriva hur vi
styr på jorden, hur vi styr våra båtar, om ni tänker det klotet som jag
beskrev tidigare (gyroskopet), så hänger det fritt och ligger i olja, och hastigheten
är så stor
att centrifugalkraften riktas i alla riktningar med en punkt i mitten.
Detta klot hänger sen i en liten platta som består av 20 stycken tunna,
tunna stålvajrar. Sen finns här en platta här uppe. Hålen är borrade
precis mittemot varandra. Det kallas för suspension. Där varje hål
representerar motsvaras av ett hål därnere, om jag nu tar och vrider handen runt
har vi
20 hål där uppe och 20 hål därnere och mittemellan framför varandra
finns trådarna, på så sätt kommer den att styras. Är ni med? Allt måste vara perfekt.
När
gyroskopet har varvat upp i tre timmar då hänger de här helt fria, de
hänger alltså här emellan. Sedan så finns det även en ställskruv här på
sidan. Om jag då ställer den på ett visst sätt, så att den pekar mot en
bestämd punkt i världsrymden, så spelar det ingen roll, hur jag bär mig
åt med klotet för ställer jag in den mot en stjärna och skickar iväg
farkosten så åker den mot stjärnan som den pekar mot. En vanlig magnet
kompass är inget gentemot ett gyroskop, jag tror man använde sig av
samma navigering tillsammans med kvicksilver, elektricitet,
kristallenergi och olika förbränningsmotorer i det
förflutna.
P.B.
Än
så länge har man officiellt inte hittat några Vimanor men vi
vet eller tror oss veta, att det finns en och annan som har blivit
upptäckt. Vi väntar bara på resultaten och bevisföringen.
Elektricitet har ju alltid varit en viktig energikälla, men den
största källan vad jag kan förstå, är kristallenergin. Vi som håller
på med datorer, vet hur ett litet, litet datachips kan innehålla
stora mängder information, så varför inte kristallenergi. De gamle hade kommit så långt att man med
tankens kraft kunde manövrera dessa farkoster. Vi kommer kanske
också dit en dag, eftersom vi förmodligen en gång i tiden
har gjort detta, men har
missbrukat våra krafter så till den milda grad under den
atlantidiska perioden, med påföljd att kunskapen till stor del gått förlorad.
På grund av den karma vi går och bär på, så har vi än så länge inte
kunnat komma tillbaka till samma ruta igen. Men vi har faktiskt på
de senaste100 åren
gjort enorma framsteg. Allt detta har skett under Vattumannens
Tidsålder, som går i luftens element. Vår civilisation har ju utvecklat sputnikar,
flygmaskiner, rymdfärjor, skickat raketer till månen och sonder till andra
platser i solsystemet. Datorerna har utvecklats enormt på kort tid. Allt detta har att
göra med att det är gamla själar som reinkarnerar, som är
bärare av denna gamla kunskap, som de åter igen i detta liv plockar fram och använder sig av i vår tid. Det är deras gamla erfarenheter som åter
gör sig gällande.
I
februari månad (2011) framkom det att amerikanerna i Afghanistan
gjort en upptäckt av sällan skådat slag. De fann en farkost i en
jättestor grotta. Det har varit mycket hysch, hysch kring det här.
En märklig rapport som blivit sammanställd för premiärminister Putin
av det ryska organet (SVR) cirkulerade i Kremlin, vilken påstod att
den tyska förbundskanslern Angela Merkel var den senaste i raden att
göra ett ”överraskande” blixtbesök i Afghanistan denna månad och följdes
av den amerikanska presidenten Obama (den 3:e december), den
engelska premiärministern David Camerun (den 7:e december) och den
franske presidenten Nocolas Sarkozy (den 8:e december). Vad var det
som orsakade denna plötsliga brådska hos alla dessa mäktiga ledare
att besöka Afghanistan, fortsätter rapporten. Handlade det om att med egna
ögon se den upptäckt som den amerikanska militären betecknade som en Vimana, fångad i en tids-portal, som redan orsakat
försvinnandet av åtta soldater som försökt flytta farkosten från
grottan där den enligt beräkningar legat gömd de senaste 5000
åren.
Det allra märkligaste i rapporten var inte bara att den påstod att
det fanns en Vimana där, utan också att det fanns forntida skrifter som
påstod att den ”rätte ägaren” är den forntida profeten Zoroaster som
grundade Zoroastrianismen i Persien (Turkmenistan) 6000 f
Kr., en av vår tids allra viktigaste
religioner. Hans etiska grundsyn är lättfattlig och praktisk, och
finns uttryckt i gatha-sångernas vackra sentens; Goda tankar.
Goda ord. Goda handlingar.(47:1)
Fig. 9. Den
senaste profeten Zoroaster eller Zarathustra
Spitama som betyder den gyllene stjärnan.
I väst kom de
zoroastriska lärde – magerna – särskilt att förknippas med
astronomi. De tre
vise männen som
omnämns
i Matteusevangeliets andra
kapitel är kanske de mest berömda ”stjärntydarna” eller de persiska
magerna.
Sista
bilden ni
får se ikväll är
ett exempel på en typ av Vimana, som ibland finns representerad som ett
tempel. Den kommer från Kerala i södra Indien. Det är en Rukma
Vimana,
samma Vimana som den allra första bilden ni såg. Rukma betyder gyllene
på sanskrit. Det här är den Gyllene Vimanan. Den står uppe på en topp i
södra Kerala. Se fig.
[Kaffepaus därefter kommer delar av
frågestunden]
N.N. Vad var Vimanorna byggda av?
P.B. Av en massa olika metaller. Det finns listat i Vymanika Shastra 16 olika metaller, av vilka vi idag känner till ungefär 8 stycken samt många legeringar som vi inte känner till. Många av dessa har indiska namn och man vet inte riktigt vad dessa står för.
N.N. Vad har teosoferna för teori om UFO?
P.B. För
det första finns det mycket ruffel och båg inom detta område. Jag
började studera dessa frågor för mycket länge sedan (1960-talet).
För det andra skulle dessa märkliga
människor
som kom i dessa underliga flygande farkoster ge oss en bättre civilisation
och ett bättre liv här på jorden. För det tredje har ufo författarna successivt
förflyttat deras
hemvist längre och längre bort från vårt solsystem, så att vi inte
skulle kunna spåra dem, eller så kommer de från andra dimensioner. Som jag ser det, har
vi inte fått något av dessa utomjordingar som kan göra någon
nytta för vår civilisation. Sedan har vi alla
erfarenheter som olika personer haft. Vi har sett klot fara förbi, och
märkliga rörelser på himlen, ufo som
stannar tvärt, samt förflyttar sig lika enkelt horisontalt som
vertikalt. De förföljer oss, plockar upp oss, och visar sig för oss på
många olika sätt, men allt detta kan förklaras genom andra förklaringsmodeller. Det är svårt att ta visa
berättelser på allvar.
När vi kommer till möten med utomjordingar så kommer vi in på ett
helt annat ämne. Men man kan ju fråga sig vad människor upplever. De
upplever ju någonting. Vad är det de ser? Människor pratar
om varelser som ser ut som en blandning av en insekt och människa.
Saken är den att vissa personer har laddat astralljuset med
särskilda bilder, som
sprider sig som ett psykiskt virus, och påverkar andra personer med svagt nervsystem
och livlig fantasi och inbillning. Det sker ett psykologiskt trick,
som vi har någon aning om. Vi tror vi ser
en utomjording, då det istället är en förklädd elemental, som använder sig av de bilder vi har i vårt sinne,
eller vårt undermedvetna. En elemental är en slags energi, som det finns tre klasser av inom
teosofin – de tre elementala rikena – som ligger under mineralriket. Det är vi som ger elementalen en form, en bild, en mask så att säga, för den har ingen
egen form, utan den hämtar en bild i vårt medvetande, som gör att vi
upplever någonting annat än vad det egentligen är. Detta har hänt i
historien i många liknande fall, men då har det handlat om resor till
blåkulla, den onde med hovar eller om tomtar eller idag okända
naturandar. För att förstå detta
ockulta ämne om elementaler bättre, läs på vår hemsida de 14 olika
artiklar av William Q Judge som är samlade under begreppet
Ockulta Samtal, så blir allt detta tydligare.
Fig. 10. Den ryska teosofen Helena Blavatsky och den irländske teosofen William Q Judge.
N.N. Kan du berätta om vad teosofin tror att det är som människor ser som gröna varelser eller Ufon?
P.B. Nu är du allt nyfiken.
M.M. Ja, det är jag med.
Flera från publiken håller med om att de gärna vill få frågan besvarad.
M.M. Nu får
du berätta.
Fig. 11. Utomjording
eller Alien.
P.B.
Först vill jag säga, att detta är ett mycket komplicerat
ämne, och ganska svårt att förklara, därför är jag en
aning tveksam. Det är svårt att få med allt som är
relevant i ett kort svar. Jag ser på det så här utifrån
en teosofisk världsbild. På den här jorden finns
det inte bara människor.
Det finns djur och växter
och sedan finns det mineraler och sedan finns det
ytterligare tre olika kategorier eller klasser av elementala väsen som ingår i teosofin världsbild.
Alla dessa riken är förstadier eller efterstadier,
det vill säga, många astrala väsen är förstadier till de
fysiska rikena. I dessa riken finns det mängder av
väsen, varelser, entiteter, eller energier som
förflyttar sig på olika sätt, till olika platser, med
olika medel. För deras del, så rör de sig inte på två
ben, eller fyra ben, eller tjugofyra ben, utan de rör
sig fritt i rymden. De är till stora delar ljusväsen.
Inte nog med det, det finns dessutom tre olika huvudklasser, som är tre helt olika typer av
elementala väsen. Vi kan också kalla dem för energier. Dessa kan förutom sin egen form, om de nu
har en egen form, vilket inte alla har, anta olika
skepnader, som skapas i en kombination mellan
betraktaren och elementalen. Det är som vattnet eller
elden. Vissa Elementaler har ingen fast form utan de
tillhör elementen jord, eld, luft, vatten eller etern
och antar deras kvalitéer.
Man
kan så klart
säga, att dessa väsen blir
påverkade av vår värld, för det är ju vi människor som
tagit kommandot här på planeten, så det finns inte så
mycket plats för dem, dessa astro-fysiska väsen,
men de finns här mitt ibland oss, eftersom de ingår i
jordens utveckling. De har ett syfte, de flesta är
astrala väsen på en lägre nivå, men det finns även dem
som är oerhört långt komna andligen sett. Inom ockult
psykologi kallas de för formlösa entiteter eller shapeshifters. Om ni förstår det begreppet,
de kan forma sig på olika sätt enligt sin egenart, eller
på något sätt som jag tänker mig i mitt medvetande att
det ska se ut. Så
går jag, till exempel, och bär på en särskild bild, en
grön typ med två stora ögon och insektshuvud, så ser jag
den. Om en sådan bild planteras eller läggs ut i
astralljuset så uppstår det en sådan bild i
människors undermedvetande.
Astralljuset är en dimension som är uppbyggd av annan
materia än vår grova, en parallellvärld till vår.
Eftersom många liknande bilder finns där, och när
människor börjar uppleva konstiga saker, så gör
människan den associationen ganska snabbt och kopplar
ihop det med dessa varelser, eftersom de är så benägna
genom sitt ufo intresse. Mystiker och ockultister ser
andra saker. Religiösa ser åter andra saker. Dessutom
har de här varelserna en egen agenda och ju mer man
stödjer dem, ju mer man ger liv till dem, uppstår det en
symbios mellan dessa elementala väsen och oss.
Om jag ser ett ljusväsen
eller något som kommer farande, så kan det vara en typ
av astralt väsen eller någon naturkraft av något slag,
men iakttagarna pratar inte så mycket om det från den
synvinkeln, utan de pratar om möten med riktiga fenomen
eller varelser. De kan till och med berätta om varelser
som kommer ner och tar upp dem i en farkost, där de blir
undersökta och ibland våldtagna och sedan blir de
nedskickade igen, med ett chips inmonterat i bakhuvudet.
Men mycket av detta är psykiska föreställningar och
förträngda minnen av verkliga händelser, som finns i
dessa människors egna hjärnor, som de ångestladdat
projicerar ut på dessa varelser, av någon oförklarlig
anledning som de bäst förstår själva. Hänger ni med?
Alltså, mycket av det vi
ser och upplever, är inte det vi tror vi ser och
upplever. Jag vet inte när den där boken kom ut som
heter ”Närkontakt” av Whitley Streiber där omslaget på
bokens framsida visade hur dessa utomjordingar kunde se
ut. Och på kort tid fanns dessa bilder ute i det
allmänna undermedvetna och i astralljuset. Även långt
innan dess fanns det liknande bilder. Det är detsamma
som den hundrade apan man imiterar och så är det hela
tiden. Och i de flesta fall när man påstår sig har mött
sådana här varelser, som sett ut på ett särskilt sätt,
så har man mött någonting, men det är inte det som man
tror, utan det har sker ett psykologiskt trick,
där vår hjärna blir manipulerad av de bilder som finns
inom det gemensamma astralljuset som genomsyrar hela vår
existens.
Vi vet egentligen
mycket lite om den inre världen, och verkar inte
speciellt intresserade att lära känna den utifrån ett ockult perspektiv.
Fig. 12. Bokomslag
till Närkontakt från 1889
Om man Googlar på ordet närkontakt,
så kan man läsa följande under Wikipedia. Närkontakt är
inom ufologin en benämning på mänsklig
förnimmelse av utomjordingars besök.
Terminologin utvecklades av J. Allen Hynek
och lades först fram i hans bok The UFO
Experience: A Scientific Study från 1972.
Hyneks ursprungliga definition omfattade de tre
första graderna och avsåg observationer på
avstånd upp till 150 meter. I samband med
kontakter av fjärde graden finns uppgifter om
sexuell kontakt, dock har ingen vetenskapligt
säkerställd hybrid presenterats.
Grader av närkontakt:
K.L. Ska vi då utifrån denna förklaringsmodell betrakta oss som kasperdockor?
P.B. Nej, absolut inte. Det vi ser är en verklighet men vi ska förstå den. Det är din egen fantasi som föreslår denna tolkning av bilden du ser.
K.L. Men du säger att bilden finns latent.
P.B. Ja, du har plockat upp den.
K.L. Men det betyder att någon slänger ut blommor på ängen och vi går och plockar dem. Är det så du menar?
P.B. Ja, ungefär. Om du inte själv har en stark vilja.
K.L. Så att jag vet vilka blommor jag ska plocka.
P.B. Ja, ungefär. Nu har vi många andra som vill ställa frågor. Ja, du längst bak. Vad vill du fråga?
L.A. Ja, jag har en fråga som rör både Vimanor och teosofer?
P.B: Ja, vad trevligt.
L.A. Jag undrar om Vimanorna står för något speciellt för er teosofer och i så fall vad? Och en följdfråga, om det finns fysiska Vimanor nu?
P.B. Ja, detta är bra frågor. Vi börjar bakifrån. Vi börjar med Vimanan som man har hittat i Afghanistan. Ni vet kanske att det fanns jättestora Buddhastatyer i centrala Afghanistan, längs den gamla Sidénvägen. Tyvärr så sprängde talibanerna dem i luften. [läs artikeln på vår hemsida om Bamian Buddha Statues] Här kan ni se de bilder jag tog där nere 1977 innan de blev sprängda i luften. I Bamian dalgången har man, tror jag i alla fall, funnit den där märkliga Vimanan som jag berättade om tidigare, som hade kopplingar med Zoroaster. Den exakta platsen är ”hemlig” men det har funnits ett franskt team som har forskat runt denna dalgång sedan 2001, strax efter att talibanerna sprängt de två statyerna. Dessa var 53 och 35 meter höga. Man har under den tiden hittat en ny Buddhastaty inne i ett grottsystem som är 300 meter lång. Den ligger ner och kallas för ”The Sleeping Buddha” [den sovande Buddhan]. Jag tror fransmännen har forskat i cirka 10 år, och i det svepet har man även hittat den här flygande farkosten som tyvärr finns inne i en grotta. Man kan inte få ut den. Det har hänt mycket märkliga saker i det här området, som kontrolleras av Nato styrkorna där nere. Så, ja vi tror på att Vimanor har funnits i det förflutna, och att några av dem finns i gömda fysiskt i grottor både här och där på jordklotet, bevarade för eftervärlden, på platser som tillhörde Stor-Indien. Dessa har gömts för att någon gång i framtiden bli återupptäckta, så att de kan vittna om gamla tider. Så att vi ska kunna se och förstå hur vår verkliga historia varit på jorden. På samma sätt som det sägs att det finns mycket fördolt under pyramiderna i Egypten och på andra ställen, för att bekräfta vad som hänt i det förflutna. Några mediala personer tror sig ha sett märkliga saker under Cheopspyramiden, i undre dolda kammare. Så ja, de finns absolut i fysisk form, fast Vimanor i fysisk form är inte det viktigaste för oss teosofer.
Jag
ser mig själv som en andlig
Vimana. Där jag i mitt
själsliga medvetande reser i
andliga dimensioner och jag kan
dra nytta av berättelserna om
Vimanorna för de är skrivna
på ett allegoriskt sätt, på ett
dubbelspråk, på ett
esoteriskt sjufaldigt språk.
I Indien har man byggt tempel
efter dessa manuskript, bland
annat ett i Kerala, andra i
Palitana. Man byggde tempel
efter samma instruktioner som
man byggde Vimanor. Ett tempel
är en mötesplats. Så vi tror
alltså på Flygande-Vimanor,
Tempel-Vimanor och Människo-Vimanor och att det ges
många olika möjligheter att
förstå denna tanke.
Inom buddhismen talar man om den
Lilla Farkosten (Hinayana),
den Stora Farkosten (Mahayana)
och den Hemliga Farkosten (Vajrayana).
Dessa farkoster betraktas som
undervisningsmetoder, eller
olika vägar, hur vi skall
kunna lära känna oss själva. För
detta behöver vi olika vehikler
(farkoster) att färdas i vårt
inre, i universums inre
regioner, i det magiska rummet,
i den galaktiska rymden. Dessa
farkoster, inre höljen eller
principer utvecklar vi inom oss,
genom sträng disciplin och
meditation.
E.J. Man kunde väl sätta sig i en Vimana och utan att ta ut den ur grottan, så kunde man resa. Eller hur, allvarligt talat.
P.B. Precis, man kunde resa ändå. Man behövde inte ta ut den ur grottan. Den är som en Portal. Man går in i en dimension och ut ur en annan. Detta kan tyckas vara science fiktion, men även Einstein pratade om andra dimensioner, dit man kan förflytta sig. Symboliskt sätt betyder Vimanan, i en av sina sju betydelser, ”min kropp under min själsliga resa”. Jag är ett medvetande som ska ta hand om min kropp. Jag är en tidlös varelse. Jag har alltid funnits och kommer alltid att finnas i någon form enligt Bhagavad-gita. Formen är idag människokroppen, Vimanan. Jag kan helt praktiskt använda mig av dessa texter idag, utan att flyga i luften, utan snarare, att färdas i de andliga dimensionerna. Detta motsäger inte att man i det förflutna kunde flyga med dessa Vimanor jorden runt.
N.N. Men hur förklarar du det som man kallar för ”tefat”?
P.B. Jag förklarar dem inte, för jag har aldrig sett, att någon har funnit något verkligt ”tefat” eller ”flygande cigarr” under de senaste sextio åren.
N.N. Det finns ju mycket bilder på hur dessa ser ut.
P.B. Ja, det finns många ”bilder” på så kallade tefat, men det finns inga sådana i verkligheten, några man kan röra vid, eller gå in i. Tänk dig, om där skulle komma en farkost och landa, var som helst, och farkosten skulle bli kvar, inte skulle vi väl skynda oss att ta och gömma det någonstans. Det skulle väl få stå kvar där det landade som ett vittne, så att alla människor blev övertygade om att det finns. Varför försvinner de hela tiden, och bara lämnar efter sig några märken i gräset eller på marken?
E.M. Jag håller med Peter, att istället för att projicera ut vår gudomliga kraft, skulle vi istället ta till oss, att vi själva är uttryck för ett gudomligt liv. Vi är själva i vårt inre gudomliga varelser.
E.J. Med de fina orden slutar vi kvällens föredrag på MIS och tackar Peter Bernin så mycket för hans upplysande föredrag om forntida farkoster och jag vill också tacka er alla som kommit hit ikväll som lyssnat och ställt frågor. Vi ger Peter en applåd.
P.B. Tack, tack.
Fig. 13. Rukma
(gyllene) Tempel i Kerala
Här på sista bilden ser ni adressen till vår hemsida, och ljudblogg där ni kan lyssna på de senaste tre åren av föredrag på Mp3, adressen till United Lodge of Theosophists (ULT) i Malmö. Hjärtligt välkomna. Alla föredrag på Onsdagar och Måndagar är gratis. Filmvisningar på Lördagar är avgiftsbelagda.
.gif)
