Förord till 1888 års originalupplaga av Den Hemliga Läran

yantra1.gif (2187 bytes)

DEN HEMLIGA LÄRAN

SAMMANFATTNING AV
VETENSKAP, RELIGION OCH FILOSOFI

AV

H.P. BLAVATSKY

"Det finns ingen religion högre än sanningen"

DEL I: VÄRLDSDANINGEN

Detta arbete

tillägnas alla sanna teosofer

i alla land

och av alla raser

för de har framkallat det

och för dem har det blivit upptecknat

FÖRORD TILL FÖRSTA UPPLAGAN

Författaren – eller snarare nedtecknaren – av föreliggande arbete finner sig manad att ge en ursäktande förklaring över det långa dröjsmålet med dess utgivande. Detta dröjsmål har dels berott på författarens egen sjuklighet, dels på verkets betydande omfång. Med de två nu färdiga delarna har dock arbetets plan inte slutförts i sin helhet, lika litet som de i dem framställda ämnena blivit uttömmande behandlade. Ett omfattande material föreligger dock redan färdigt för två ytterligare delar som kommer att behandla ockultismens historia sådan den framgår av de stora ariska adepternas liv och även avhandla den ockulta filosofins betydelse för livet, sådant det är och borde vara. I händelse de nu utkommande delarna röner ett välvilligt mottagande, kommer ingen möda lämnas osparad, för att fullborda planen i sin helhet. Den tredje är helt färdig och likaså, i det närmaste den fjärde.

Det måste tilläggas att arbetets plan som den nu föreligger ändrats från den ursprungliga, vilken låg till grund för det första meddelandet om "Den Hemliga Lärans" utgivande. Författarens ursprungliga avsikt var nämligen, att detta arbete skulle utgöra en förbättrad och utvidgad omarbetning av "Isis Unveiled". Det framgick emellertid snart, att de förklaringar, som kunde tilläggas till vad som redan offentliggjorts i sistnämnda och andra arbeten i esoterisk vetenskap, fordrade ett helt annat framställningssätt, och följden blev, att de nu utgivna två delarna sammanlagt inte ens innehåller ett tjugotal sidor ur "Isis Unveiled".

Författaren känner inte att det är nödvändigt att behöva be om sina läsares och granskares överseende med de många brister ifråga om stilens och språkets behandling, som kan finnas på dessa sidor. Hon är en främling i detta land och tillägnade sig språket först vid framskridna år. Det engelska språket ansågs dock som det lämpligaste i förevarande fall, eftersom det genom sin vidsträckta utbredning bäst ägnade sig att sprida de sanningar, vilka det blivit författarens uppgift att framlägga för världen.

Dessa sanningar framställs inte på något sätt som ett resultat av någon uppenbarelse; inte heller gör författaren anspråk på att vara en uppenbarare av mystisk kunskap som för första gången i världshistorien kommer till mänsklighetens kännedom. För det som innehålls i detta arbete kan återfinnas utspritt i tusentals volymer bland de stora asiatiska och de tidigare europeiska religionernas heliga skrifter, men det är dolt i hemlig fornskrift och i symboler och har hittills lämnats obeaktat på grund av denna dolda förklädnad. Föreliggande arbete utgör nu ett försök att sammanfatta de mest uråldriga urkundernas innehåll till ett till alla sina delar överensstämmande och sammanhängande helt. Författarens enda förmån framför hennes föregångare är den att hon inte behöver inlåta sig på personliga spekulationer och teorier. För detta verk framlägger en del av vad hon själv mottagit i undervisning av lärjungar, som hunnit längre än hon, och endast i några få detaljer är det kompletterat med resultaten av hennes egna forskningar och iakttagelser. Offentliggörandet av många här framlagda fakta har påkallats genom de vilda och fantastiska spekulationer, åt vilka en del teosofer och forskare i mystik hängivit sig sedan några år tillbaka vid sina försök att, som de trodde vara möjligt, utarbeta ett fullständigt tankesystem med ledning av de få fakta, som hittills meddelats dem.

Det behöver knappt nämnas, att denna bok inte utgör den hemliga läran i sin helhet, utan endast ett urval av spridda delar av dess grundläror, samt att därvid särskild uppmärksamhet ägnats några sakförhållanden, som en del författare återgivit på ett sådant sätt, att sanningen vanställts till fullkomlig oigenkännlighet.

Men det bör måhända uttryckligen framhållas att de läror som – låt vara fragmentariskt och ofullständigt – framställts i dessa båda volymer, inte uteslutande tillhör vare sig den hinduiska, den zoroastriska, den kaldeiska eller den egyptiska religionen, lika litet som de kan karakteriseras som enbart muhammedanska [islamska], judiska eller kristna. Den hemliga läran är det väsentliga i alla dessa religionssystem. Från denna har alla i begynnelsen utgått, och nu leds de tillbaka till det ursprung, varur varje mysterium och trossats vuxit fram, utvecklats och så att säga materialiserats.

Det är mer än sannolikt, att en stor del av allmänheten kommer att i denna bok se en vild fantasiprodukt. För vem har någonsin hört talas om Dzyans bok?

Författaren är emellertid fullkomligt beredd att ta på sig allt ansvar för innehållet i detta verk, ja till och med att möta beskyllningen för att ha uppfunnit alltsammans. Mer än väl är hon medveten om de många bristerna; allt vad hon begär är att hur fantastisk denna skapelsehistoria än förefaller, kan den dock på grund av sin följdriktighet och sitt logiska sammanhang jämställas med de "arbetshypoteser" den moderna vetenskapen så lättvindigt antar. Vidare begär den att bli beaktad, inte med sitt stöd av någon föregiven dogmatisk auktoritet, utan därför att den så nära ansluter sig till naturen och följer lagarna för enhetlighet och analogi.

Syftet med detta arbete kan uttryckas på följande sätt: att visa att naturen inte är en "slumpartad sammanhopning av atomer"; att vidare anvisa människan den plats, som med rätta tillkommer henne i planen för världsutvecklingen; vidare att rädda de uråldriga sanningar från förnedring, som utgör grundvalen för alla religioner, och i någon mån lyfta fram den grundläggande enhet, från vilken de alla härstammar; och slutligen att visa att den moderna civilisationens vetenskap aldrig ens snuddat vid naturens ockulta sida.

Om detta till någon del kunnat utföras, är författaren. nöjd. Till mänsklighetens tjänst är arbetet nedskrivet, och av mänskligheten och kommande generationer måste det bedömas. Dess författare erkänner inte någon domstol lägre än denna. Hon är van att finna sina ord förvrängda, hon är dagligen utsatt för falska beskyllningar, men hon ler med tyst jämnmod åt smädelserna.

De minimis non curat lex.

London i oktober 1888
H.P.B.

_______________________________________________________________________________________________________

till Den Hemliga Lärans huvudindex

_______________________________________________________________________________________________________

Översatt från H P Blavatskys The Secret Doctrine vol I, sid vii-viii, "Preface". Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1964.

_______________________________________________________________________________________________________

| till ULTs hemsida | till Helena Blavatsky Online |