Mahatmabrev till A P Sinnett – del 6 – KHs första brev till Hume

yantra1.gif (2187 bytes)

Mahatmabreven
till A. P. SINNETT

OCKULTA LÄROR OCH MÄSTARNAS FÖRKLARINGAR

Sjätte delen

Mahatmabreven 1 Mahatmabreven 2 Mahatmabreven 3 Mahatmabreven 4 Mahatmabreven 5 Mahatmabreven 6
Mahatmabreven 7 Mahatmabreven 8

En Mästares brev:

K. H.s första brev till A.O Hume, november 1, 1880
(MLc Appendix I, s 469)

[A Masters Letter # 29 i ULT Bombay Series]

[...] Du säger att det är få grenar i vetenskapen med vilka du inte äger en större eller mindre bekantskap, och att du tror att du gör en viss mängd nytta genom att ha förvärvat förmågan att göra detta genom långa studieår. Tveklöst gör du det, men vill du tillåta mig att skissa upp för dig ännu klarare skillnader, mellan formsätten, för fysiska (ofta kallad exakta, närmast blott som en komplimang) och metafysiska vetenskaper. Den senare, som du vet, då den är oförmögen att verifieras framför blandade åskådare, klassificeras av Mr Tyndal som ett diktningens påhitt. Den realistiska vetenskapen av fakta är å andra sidan ytterst prosaisk. Nu är för oss, stackars okända filantroper, inga fakta av någon av dessa vetenskaper intressanta, förutom i deras grad av potentialitet för moraliska resultat, och i proportion till deras användbarhet för mänskligheten. Och vad kan, i sin ståtliga isolering, vara mer likgiltigt för var och en och allting, eller mera bundet till ingenting annat än sina själviska behov för sitt eget framåtskridande, än denna materialistiska vetenskap om fakta? Får jag då fråga, … vad har lagarna enligt Faraday, Tyndal, eller andra att göra med filantropi, i deras abstrakta relationer med mänskligheten, sedda som en intelligent helhet? Vad bryr de sig om människan, som en isolerad atom i denna stora och harmoniska helhet, även om de ibland kan vara av praktisk användning för honom? …

[...] Exakt experimentalvetenskap har ingenting att göra med moral, dygd, filantropi — därför, kan den inte kräva något av vår hjälp förrän den passar sig själv ihop med metafysik. Då den endast är en kall klassificering av fakta utanför människan, och existerar före och efter henne, upphör dess användbara område för oss vid de yttre gränslinjerna av dessa fakta, och vad än slutsatserna och resultaten för mänskligheten av de ting som förvärvats genom hennes metod må vara, så bryr den sig litet därom…

[....] Skulle solen, den store näringsgivande fadern för vårt planetära system, kläcka granit-kycklingar ’under kontrollerade omständigheter’ ur stenblock i morgon skulle de (vetenskapsmännen) godtaga det som ett vetenskapligt faktum, utan att spilla ett beklagande över att fåglarna inte var levande, så att de kunde föda de hungriga och svältande. Men låt en shaberon överkorsa Himalaya vid en tid för hungersnöd, med mångfaldiga säckar med ris för de iskalla folkmassorna – vilket han skulle kunna -– och dina polisdomare och uppbördsmän skulle antagligen inkvartera honom i fängelse för att få honom bekänna vilken kornbod han hade plundrat. Detta är exakt vetenskap och din realistiska värld. Och även om, som du säger, är präglad av världens vida utsträckning av okunnigheter i varje ämne, och med relevans betecknar det som ’ett fåtal kännbara fakta som är samlade och grovt generaliserade, och som en teknisk jargong, uppfunnen för att dölja människans okunnighet om allt som ligger bakom dessa fakta’ och även om du talar om din tro i naturens oändliga möjligheter, är du ändå nöjd med att tillbringa ditt liv i ett arbete som bistår endast densamma, exakta vetenskapen…”

[...] När de infödda ser att intresse tas av engelsmännen, och till och med av några högre ämbetsmän i Indien, för deras fäderneärvda vetenskaper och filosofier, kommer de själva att öppet ta till sig deras studier. Och när de kommer att inse att de gamla ’gudomliga’ fenomenen inte var mirakler, utan vetenskapliga resultat, kommer vidskepelsen att mojna. Således kommer den största ondska som nu nedtrycker och fördröjer den indiska civilisationens återupplivande med tiden att försvinna. Den nuvarande tendensen hos utbildningar är till att göra dem materialistiska och utrota andlighet. Med en riktig förståelse för vad deras förfäder menade med sina skrifter och läror kommer utbildning att vara en välsignelse, medan de nu ofta är en förbannelse…

[...] Samma orsaker som materialiserar det hinduiska förnuftet påverkar på samma sätt allt västerländskt tänkande. Utbildning placerar skepticism på tronen, men sätter andlighet i fängelse. Du kan göra oerhört gott genom att medverka till att ge de västerländska nationerna en säker bas som deras söndersmulande tro kan återuppbyggas på. Och vad de behöver är beviset som endast asiatisk psykologi förser med. Ge detta, och du kommer att skänka sinneslycka för tusenden. Tiden för blind tro har gått, den för förfrågningar är här. Förfrågningar som endast avslöjar fel, utan att upptäcka något som själen kan bygga på, kommer endast att kalla fram ikonoklaster [bildstormare]. Bildstormeri kan, av själva sin destruktivitet, inte ge någonting; det kan bara jämna med marken. Men människan kan inte vara nöjd med bar och naken negation. Agnosticism är bara ett temporärt uppehåll. Detta är ögonblicket för att leda den återkommande impulsen, som snart måste komma, och som kommer att föra tiden mot extrem ateism, eller dra den tillbaka till extrem prästerlighet, om den inte leds till ariernas [det indiska folkets ursprung] ursprungligt själstillfredsställande filosofi.

[...] Den som observerar vad som pågår idag, å ena sidan hos katolikerna som föder fram mirakler lika fort som de vita myrorna gör sina unga, å andra sidan bland fritänkarna som i massor konverterar till agnostiker – kommer att se sakers tendenser. Tiden festar om i utsvävningar med fenomen. Samma underverk som spiritualisterna åberopar i opposition mot dogmerna om evig fördömelse och försoning, svärmar katolikerna med för att vittna om som bevis på deras tro på mirakler. Skeptikerna driver med båda två. Alla är blinda och det finns ingen att leda dem.

[...] Du och dina kollegor kan hjälpa med att lämna material för en behövd universell religiös filosofi; en som är orubblig och ointaglig för vetenskapliga anfall, ty den utgör själv en absolut vetenskaps slutgiltighet, och en religion som verkligen är värdig namnet, då den innefattar relationerna mellan den fysiska och psykiska människan, och av de två till allt som är över och under dem. Är inte detta värt en ringa uppoffring? Och om, efter reflektion, du skulle besluta dig för att inträda i denna nya karriär, låt det bli känt att ditt Samfund inte är något mirakelsysslande eller någon banketterande klubb, inte heller särskilt givet för studium i fenomenalism. Dess huvudsyfte är att utplåna rådande vidskepelser och skepticism och ur länge inseglade uråldriga grunder draga fram beviset, att människan kan forma sitt eget framtida öde, och veta med säkerhet att hon kan leva härefter, om hon bara vill, och att alla ”fenomen” endast är manifestationer av naturlig lag, att försöka omfatta och begripa, vilket är varje intelligent varelses åliggande.”

(Följande utdrag är taget från The Occult World )

till Mahatmabreven del 7

_________________________________________________________________________________________________

| till Helena Blavatsky Online | till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad 2014-03-23