I de antika kulturernas mystiska skolor var gudsbegreppet alltid abstrakt och aldrig antropomorft. Tanken om Gud varierar från kultur till kultur och kanske från individ till individ. I sanning var ursprungsbefolkningens och antika kulturers andliga traditioner definitivt polyteistiska. Nyckelidén är att universum är hemmet för en konstellation av intelligenta och halvintelligenta varelser på metafysiska plan, men de är alla under en gemensam LAG och kommer från en gemensam Källa. Ofta fick dessa metafysiska intelligenskrafter som tränger in i den fysiska världen former och symboler kopplade till den naturliga världen för att göra dem mer tillgängliga. Men enligt den mest djupgående läran var gudomligheten allestädes närvarande, transcendental, universell och allestädes närvarande. Som en följd: allt är heligt eller ingenting är det.