Drömland och sömngångare



HELENA BLAVATSKY

© 2003 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

HELENA BLAVATSKY 1831-1891

 
Våra fysiska sinnen är de redskap genom vilken den astrala anden eller den ”medvetna delen” inom oss, genom kontakt med den yttre världen, får en kunskap om den vanliga tillvaron; då däremot den astrala människans andliga sinnen är de media, de telefonledningar genom vilka han meddelar sig med sina högre principer och uppnår med dessa förmågor klar förnimmelse av och en vision in i de osynliga världarnas riken. [1] Den buddhistiske filosofen menar att man genom att utöva dhyana kan uppnå ”förnuftets upplysta tillstånd som visar sig genom ett omedelbart igenkännande av den heliga sanningen, och när man öppnar de heliga skrifterna (eller vilken bok som helst) så blir deras sanna betydelse med en gång sänd till hjärtat.”[Beal's Catena, &c, p. 255]
______________
[1] Se Utgivarens anmärkningar, ett svar som följer på brevfrågan ”Är drömmar enbart meningslösa syner?”

Under drömmandet eller under sömngången är hjärnan endast delvis sovande och sätts i rörelse genom de yttre sinnenas verksamhet på grund utav någon särskild orsak. Det kan vara ett ord, en tanke eller en bild som ligger slumrande i en av minnescellerna och som blir väckt till liv genom ett plötsligt ljud som till exempel en fallande sten vilken omedelbart ger drömmarens halvsovande fantasi en föreställning om murade väggar osv. När man blir abrupt väckt i sömnen utan att helt vakna avslutas inte drömmen med det ljud som delvis väckte en, utan man erfar oftast i drömmen en lång serie av händelser som utspelar sig under den korta tidsperiod som detta ljud varar och bör därför helt och hållet förknippas med detta ljud. Vanligtvis är drömmar framkallade av de vakna associationer vi haft tidigare. Några av dessa skapar ett sådant starkt intryck att den minsta tanke kring ett visst ämne som är förknippat med en dröm kan leda till att den återkommer flera år senare. Tartinia, den berömde italienske violinisten komponerade sin ”Djävulens Sonata” under inspiration av en dröm. Under sömnen tyckte han att Djävulen framträdde inför honom och utmanade honom i ett prov i skicklighet spelande på sin egen violin som han hade tagit med från helvetets regioner och att Tartinia accepterade utmaningen. När han vaknade hade melodin från ”Djävulens Sonata” på ett så levande sätt etsat sig fast i hans förnuft att han på stående fot skrev ner den; men när han kom till finalen var alla ytterligare minnen plötsligt spårlöst borta och han la åt sidan det ofullbordade musikstycket. Två år senare drömde han exakt samma sak och försökte i sin dröm minnas  finalen när han vaknade. Drömmen återupprepade sig på grund utav att en blind gatumusikant lekte med sin violin under musikerns fönster. Coleridge komponerade på ett liknande sätt sitt poem ”Kublai Khan” under en dröm som vid uppvaknandet hade gjort ett så starkt intryck på hans förnuft att han skrev ner de berömda raderna, som fortfarande är bevarade. Drömmen uppstod genom att poeten föll i sömn medan han läste i Purchas bok ”Pilgrimage” följande rader: ”Här gav Kublai Kahan order om att uppföra ett palats... omringat av en mur”.

Den allmänna tron att det bland den stora mängden meningslösa drömmar finns en del i vilka förutsägelser ofta ges om kommande händelser delas av många välinformerade personer, dock inte alls av vetenskapen. Ändå finns det ett oräkneligt antal exempel på väl bevittnade drömmar som har blivit bekräftade genom senare händelser och kan därför kallas profetiska. De grekiska och latinska klassikerna är fulla av berättelser om märkliga drömmar, där några har blivit historiska. Tron på drömmandets andliga karaktär var lika vitt utbredd bland de hedniska filosoferna som bland de kristna kyrkofäderna, inte heller är tron på spådomar och drömtydning (oneiromancy) något som är begränsat till Asiens hedniska nationer ty Bibeln är full av dem. Det följande är vad Eliphas Levi, den store moderne kabbalisten sa om sådana förutsägelser, visioner och profetiska drömmar.[2]
______________
[2] Rituel de la Haute Magie, vol I, p 365-67

Sömngång, föraningar och klärvoajans är enbart en fallenhet, antingen tillfällig eller vanemässig, att drömma i vaket tillstånd eller under en frivillig, självskapad eller till och med vanlig sömn, dvs. att förnimma (och genom intuitionen gissa sig till) astralljusets analogiska återspeglingar. ... Tillbehören och redskapen för att kunna göra förutsägelser är endast medlen för kommunikation (magnetisk) mellan den som förutsäger och den som anlitar honom: dess funktion är att fästa och koncentrera två viljor (riktade mot samma håll) på samma tecken eller föremål; de egendomliga, komplicerade och rörliga skepnaderna hjälper till att samla upp det astrala fludiumets återspeglingar. Alltså kan man ibland skåda i kaffesump, i molnformationer eller i äggvitan etc etc; fantastiska former som endast har sin existens i det translucenta tillståndet (eller i siarens föreställningsförmåga). Visionärt skådande som sker i vatten framkallas av ett uttröttningsfenomen av synnerven, vilket resulterar i att den överlåter sina funktioner till det translucenta tillståndet och framkallar därmed en cerebral illusion, vilket får astralljusets naturliga återspeglingar att framstå som verkliga bilder. Därför är de bäst rustade personerna för denna slags förutsägelser de som har ett nervöst temperament och vars syn är svag och föreställningsförmågan livlig, av alla är barnen de mest lämpade för detta ändamål. Men låt ingen misstolka föreställningsförmågans funktionella karaktär som vi tillskriver förutsägelsens konst. Vi ser utan tvekan genom vår föreställningsförmåga och detta är den naturliga aspekten av miraklet; men vi ser faktiska och sanna ting och det är just i detta som de naturliga fenomenens under ligger. Vi vädjar för ett bekräftande av det vi säger som ett vittnesbörd för alla adepter.

HELENA BLAVATSKY
Ur The Theosophist, January 1882.

Översatt från H.P. Blavatskys Theosophical Articles, vol II, sid.292-294, ”Dreamland and Somnabulism”. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1981.

 

___________________________________________________________________

SJU SLAGS DRÖMMAR

Vi kan i stort sett dela in drömmar i sju grupper och i sin tur underindela dessa. Sålunda kan vi indela dem i:

1. Profetiska drömmar. Dessa är inpräntade i vårt minne av det Högre Självet och är i allmänhet tydliga och klara: antingen hörs en röst eller förutses en kommande händelse.

2. Allegoriska drömmar eller suddiga glimtar av verkligheter fångade av hjärnan och förvrängda av vår fantasi. Dessa är i allmänhet endast till hälften sanna.

3. Drömmar utsända av adepter, goda eller dåliga, av mesmerister eller av tankar hos mycket starka sinnen, inriktade på att få oss att handla efter deras vilja.

4. Retrospektiva; drömmar av händelser tillhörande gångna inkarnationer.

5. Varnande drömmar för andra som är oförmögna att själva påverkas.

6. Förvirrade drömmar, vilkas orsaker vi har behandlat här ovan.

7. Drömmar som är rena fantasier och kaotiska bilder, förorsakade av matsmältning, något mentalt problem eller liknande yttre omständigheter.

Utdrag ur skriften Drömmar av Helena Blavatsky

___________________________________________________________________

Ytterligare läsning i ämnet:
Är drömmar enbart meningslösa syner? av Helena Blavatsky
Drömmar av Helena Blavatsky
Kunskap kommer först i drömmar av Helena Blavatsky
Människolivets tre plan av William Q Judge
Att komma ihåg det högre Jagets erfarenheter av William Q Judge
___________________________________________________________________

 | till Helena Blavatsky  Online | till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23