triangelsymbol
nr 217

Visdomens Buddha

I Företalet till Den Hemliga Läran av Helena Blavatsky finns en förklaring på vad skillnaden är mellan buddhism och budhism, hon skriver att det ena är:  ”buddhism – det moral- och religionssystem, som förkunnades av herren Gautama och uppkallades efter hans titel Buddha, ’den upplyste’” och det andra är: ”Budha – vishet eller vetande (Vidya), kunskapsförmågan, av sanskritroten ’budh’, att veta” vidare säger hon:

Inom etymologin betyder Adi och Adhi Budha, den enda (eller den första) och ”Högsta Visdomen”; uttrycket användes av Aryasanga i hans hemliga avhandlingar och än idag av alla buddhistiska mystiker i norra Indien. Det är ett sanskritord, ett namn som av forntidens arier gavs åt den Okända gudomen; ty ordet ”Brahma” finns varken i Vedaböckerna eller i de äldsta urkunderna. Det betyder den absoluta Visdomen, och Fitzedward Hall översätter ”Adi-Bhuta” med ”den första och oskapade orsaken till allt”. Oerhörda eoner måste ha förflutit innan benämningen Buddha kunde bli så att säga förmänskligad på ett sådant sätt, att den kunde ges åt mänskliga varelser och slutligen tilläggas den, vars enastående dygder och vetande vann honom titeln ”den lugna visdomens Buddha”. Bodha, det vill säga det medfödda ägandet av gudomligt intellekt eller ”förståelse”;  Buddha är dess förvärvande genom personligt bemödande och personlig förtjänst; då däremot Buddhi är kunskapsförmågan, den kanal genom vilken den gudomliga kunskapen når ”Jaget”, urskiljandet av gott och ont, liksom det ”gudomliga samvetet”; samt ”den Andliga Själen”, Atmas bärare. ”När Buddhi i sig upptar (tillintetgör) vårt själviska jag med alla dess Vikaras, då uppenbaras Avalokiteshvara för oss, och därmed uppnås Nirvana eller Mukti”, ty ”Mukti” är detsamma som Nirvana, det vill säga, befrielsen från ”Maya”, illusionens bojor. Bodhi är också namnet på ett särskilt transtillstånd, kallat Samadhi, under vilket personen i fråga når höjden av andlig upplysning.

Utdrag ur Företalet i Den Hemliga Läran av Helena Blavatsky
Bulletin nr 217, December 2008, Malmölogen 

 


 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö    
Uppdaterad 2014-03-23