REINKARNATION
FÅGELFENIX MYSTERIET

Episod 2

En artikelserie om reinkarnation och återfödelse och dess förmedling till västerlandet i modern tid.

JOSEPH HEAD & SYLVIA CRANSTON



© 1999 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

DEN TEOSOFISKA RÖRELSEN OCH DESS GRUNDARE

Den teosofiska rörelsen uppstod i New York år 1875 och blev snabbt världsomfattande, med aktiva center i Europas, Nordamerikas och Indiens större städer. Tillsammans med Helena Petrovna Blavatsky – en rysk adelsdam som studerat i Indien och Tibet – var de huvudsakliga grundarna Henry S Olcott och William Q Judge. Olcott var jordbrukare, överste i inbördeskriget och sedermera advokat och journalist. Då Abraham Lincoln dog utnämndes Olcott av regeringen att ingå i en tremanskommitté för att utreda i lönnmordet. Judge var en ung irländsk-amerikansk advokat, som senare kom att spela en betydelsefull roll inom rörelsen, främst i Amerika.

I en ledare i New York Herald (den 10 maj, 1891) – två dagar efter H P Blavatskys död – utkom denna uppskattande värdering av hennes verk:

Ingen annan i den nuvarande generationen, kan man säga, har gjort mer för att återigen öppna de sedan länge förseglade skatterna inom österländskt tänkande, visdom och filosofi. Med all säkerhet har ingen annan gjort så mycket för att klarlägga den djupgående visdoms-religionen bearbetad av den ständigt tänkande Orienten, och att föra fram i ljuset de forntida litterära verken, vilkas omfattning och djup har förvånat den västerländska världen, uppfödd i den trångsynta tron att Österlandet endast frambringat råheter och omogenheter inom den spekulativa tankens område. Hennes egen kunskap om orientalisk filosofi och esoterik var vittomfattande. Inget uppriktigt sinne kan tvivla på detta efter att ha läst hennes två viktigaste verk. Hennes spår leder, i sanning, ofta dit endast några få invigda kunde följa, men andan och tendensen i alla hennes verk var kraftgivande, stärkande och stimulerande ...

Helena Blavatskys arbete har redan burit frukt och var klart förutbestämt att åstadkomma ännu mer påfallande och välgörande återverkningar i framtiden. Senare tiders noggranna iakttagare har insett att den gängse tankens anda på många olika håll influerats av det. En vidsyntare mänsklighet, en mer liberal begrundan, en läggning för att utforska forntida filosofier från en högre synvinkel, har ett direkt samband med lärorna som refererats till ovan. Sålunda har Helena Blavatsky satt sin prägel på tiden.

***

Underligt nog har den teosofiska rörelsen, även om den är västerländsk till sitt ursprung, medfört ett återupplivande av intresset för reinkarnation i Orienten liksom i västerlandet.(3) Missionärernas och den materialistiska vetenskapens inflytande fick många hinduer att förlora tron på sitt religiösa arv, och i synnerhet de utbildade indiska ungdomarna blev fort ateister. Vi kommer att få tillfälle att fördjupa oss i allt detta längre fram, men här illustrerar vi det endast genom att citera Gandhi. I sin Självbiografi avslöjar han att den hinduiska "bibeln" Bhagavad-Gita – vilken kom att utöva ett djupgående inflytande på hans personliga och offentliga liv, och som vi har sett, upprepade gånger behandlar ämnet reinkarnation – förblev oläst av honom tills dess att han som ung man levde i England. Han skriver:

I slutet på mitt andra år i England kom jag i kontakt med två teosofer, bröder... De berättade för mig om Bhagavad-Gita... De inbjöd mig att studera originalet tillsammans med dem. Jag skämdes eftersom jag varken hade läst det gudomliga poemet på sanskrit eller gujarati... Jag började studera Bhagavad-Gita med dem. ... De tog också vid ett tillfälle med mig till the Blavatsky Lodge och presenterade mig för Helena Blavatsky och Mrs Besant... Jag påminner mig ha läst, på brödernas begäran, Helena Blavatskys "Nyckeln till Teosofin". Denna bok frammanade en önskan inom mig att läsa böcker om hinduismen och tog mig ur den föreställning som missionärerna fostrat mig i att hinduismen överflödade av vidskepelse...

Senare i Sydafrika kom jag i nära kontakt med nästan varje teosof (i Johannesburgs Teosofiska Samfund). Jag förde religiösa diskussioner med dem dagligen. Högläsning brukade förekomma ur teosofiska böcker och ibland hade jag tillfälle att närvara vid deras sammankomster. (4)

Gandhi nämner i sin Självbiografi att Allan O Hume (5), en brittisk teosof, en av grundarna till den indiska nationella kongressen1885 (6), gjorde en hel del för att höja den besegrade nationens andlighet. Gandhi talade om för sin levnadstecknare, Louis Fischer, att "i början var de ledande kongressmännen teosofer." "Teosofi", förklarade han, "det vill säga Helena Blavatskys lära, är hinduism då den är som bäst." Två gånger betonade han: "Teosofi är broderskapet bland människorna."(7)

Som en uppskattning och ett tecken på tacksamhet för vad den teosofiska rörelsen hade åstadkommit på olika sätt i Indien,utgav den indiska regeringen år 1975 ett speciellt frimärke för att fira minnet av rörelsens hundraårsdag. Sigillet tillika med samfundets motto – "Det finns ingen religion högre än sanningen" – fanns återgivet på frimärket.

Fotnoter

3.   H. P. Blavatsky arbetade hårt under sex år i USA, och flyttade sedan till Indien, där det Teosofiska Samfundet upprättade huvudkontor. För en spännande genomgång av resultaten, som uppnåddes av teosoferna i Indien och de buddhistiska grannländerna se Blavatskys artikel "Our Three Objects" från september 1889 av Lucifer – den tidskrift som hon grundade under sina sista år i London. Artikeln finns ochså i skriften "Theosophy and H.P.B.", en serie som innehåller hennes viktigaste ledare och artiklar, publicerad av Theosophy Company i Los Angeles.tillbaka till texten

4.    Gandhi´s Aoutobiography: The Story of My Experiments with Truth. Washington, D.C. Public Affairs Press, 1948, s. 90-91, 321. (Beacon Press, Boston, pocketupplagan.)tillbaka till texten

5.    Sid. 278. Se också i index under "Hume" i H. P. Blavatskys Collected Writings, utgivare, de Zirkoff. Wheaton, Illinois: Theosophical Publishing House, 1968, III.tillbaka till texten

6.   Louis Fischer, The Life of Mahatma Gandhi. New York: Harper, 1950, s. 131-32.tillbaka till texten

7.    Se ovan, s. 437.tillbaka till texten

Detta är en översättning från boken Reincarnation – The Phoenix Fire Mystery kap 7 av Joseph Head & Sylvia Cranston. Denna text om reinkarnationslärans förmedling har tidigare varit publicerad  i tidskriften TEOSOFISKA RÖRELSEN nr 14-36 under åren 1982-1985. En del förändringar har gjorts både med text och layout för denna Online version.

Denna serie kommer att läggas ut på nätet löpande: