Visdomsreligionen eller den nya teosofien av Carl von Bergen, Andra Föreläsningen

yantra1.gif (2187 bytes)

VISDOMSRELIGIONEN
ELLER
DEN NYA TEOSOFIEN

[Andra Föreläsningen på Svenska Vetenskapsakademien i Stockholm 1887]

Carl von Bergen

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Carl von Bergen har spelat en viktig roll i det förberedande arbetet att bygga upp den svenska teosofiska rörelsen. Det finns en del föreläsningar att ta del av som är väldigt intressanta för alla som vill lära känna Svensk Teosofisk Historia, och då speciellt under 1880-talet. Han stod för en direkt förmedling av teosofiska tankar innan ens det första teosofiska samfundet instiftades, vilket skedde först 1889 i Stockholm. En introduktion till en av teosofins absolut första pionjärer finns i biografin över Carl von Bergen.

D:r Carl von Bergen höll igår afton sin andra föreläsning öfver detta ämne.

Han fortsatte redogörelsen för de förhållanden under hvilka Teosofiska Samfundet uppstod, gaf en liflig skildring af fru Blavatskys händelse och skiftesrika lefnad, hennes läror i Indien och Tibet och lärjungaskap hos adepterna derstädes, på föranledande av hvilka hon sedemera – för något öfver elfva år sedan – i Amerika grundlade nämnda samfund, hvars högqvarter några år därefter förlades till Indien.

Såsom ett uttryck för teosofiens grundtanke betecknade föreläsaren den gamla inskriften på templet i Delfi: "Känn dig sjelf!" då man tager detta tänkespråk i dess mest omfattande mening, såsom en maning till menniskan ej blott att lära känna den del af sitt jag, som ligger i dagsmedvetandets klara solljus, utan äfven att stiga ned i jagets dolda innandömen. Vesterlandets vetenskap – så storartade ting hon än åstadkommit – har strandat på försöket att blott medels induktion från de fem sinnens förnimmelser lösa verldens och människoväsendets gåta. Den orientaliska vetenskapen med sitt – med religionen beslägtade men dock inom vetenskapens område fallande – gripande af det blott på intuitionens väg gifna har kunnat gifva ett långt rikare och fylligare svar på frågan: hvad är menniskan? Därför står i teosofiska samfundets program studiet af österlandets gamla religioner och vetenskap vid sidan av studiet af naturens och människolivets gåtor. Och båda dessa studier leda till en fördjupad uppfattning af mänsklighetens enhet, till denna idé om jämlikhet och broderskap mellan alla menniskor, oberoende av alla olikheter i nationalitet, stånd och trosbekännelse.

Sin redogörelse för teosofins läror inledde föreläsaren med ett citat ur ett tal, hållet vid ett samfundets möte i Bombay 1879. Der betonades, att teosofien lägger en grundval för bevisandet af den krafternas verld, som ligger bakom fenomenverlden. Inom den vesterländska vetenskapen är materialismen i grunden vederlagd. Men till något positivt resultat har man ej kommit. En idealism med otillräckligt empiriskt underlag brotta der med agnosticismen. Österlandets esoteriska vishet lemnar på frågorna svar, hvilka öfverensstämma med utvecklingsläran, men gå längre och komplettera den i fråga om utgångspunkten och det slutliga resultatet. Vesterlandet har gjort ofantliga framsteg på den materiella kulturens område. Men kristendomen har splittrats i hvarandra bekämpande sekter. Vetenskapen bekämpar kyrkoläran, men utan att kunna sätta något annat istället. Upplösningen gör allt större framsteg på det sociala och politiska området. Under sådana förhållanden är tiden inne att väcka upp igen den fornariska visheten. Talaren vid ifrågavarande möte i Bombay – den förut nämnde Olcott – ville derför angående denna urgamla, men inte längre glömda och gömda vishet säga till hinduerna: "barn, eder moder är icke död, hon endast sofver".

Föreläsaren framhöll, att teosofien – visdom om det gudomliga – icke är blott vetande utan äfven visdom, d.v.s. ett sådant vetande, som åsyftar praktiskt, att inverka omgestaltande på personligheten. Hon är sålunda icke blott vetenskap utan även religion – men ingalunda religion i den mening, att hon ställer sig vid sidan af de gamla religionerna och säger till dem: "gif plats!". Den teosofiska verldsåskådningen betraktar religionen såsom någonting som måste av menniskan upplefvas, erfaras, någonting som icke kan öfverflyttas från man till man såsom en minneskunskap eller ett vetande, såsom lärosatser eller dogmer. Teosofien erkänner en kärna av sanning i alla religioner och uppträder derför icke fiendtligt mot någon, utom för såvidt denna förklarar sig för den enda sanna religionen.Till den krista läran om nåd och frihet ställer hon sig så, att hon å ena sidan betonar friheten, betonar, att individen skall vara sin egen frälsare, men å andra sidan äfven betonar, att den egna viljans svaghet skall kompletteras och hjelpas genom växelverkan med allt godt i hela tillvaron.

Teosofien framhåller, att drivffjädern för all mensklig verksamhet är sträfvandet efter lycka, men att detta sträfvande alltid skall finna sig gäckadt, så länge der finnes någon rest af sjelfviskhet, och så länge icke individen söker sin lycka i verksamheten för det helas, för allas välfärd.

Det finns i det mänskliga väsendet en oförstörbar kärna. Dess innehåll är altför rikt för att kunna realiseras i ett lif. Den menskliga monaden måste reinkarneras många gånger på denna jord, innan den kan öfvergå till ännu högre livsformer. Häraf betydelsen af läran om Karma, den totala beskaffenhet, som menniskan förvärfvat i ett lif, och tillika det grundanlag, den disposition, hvarmed hon återfödes i sitt nästa lif.

Karma´s lag motsvarar den logiska lagen om orsak och verkan, den fysiska om kraftens bestånd och den fysiologiska om ärftligheten. Men den sistnämnda får här den utvidgning, att individen så att säga ärfver sig sjelf, att hvad han förvärfvat såsom karaktär i en livsform tages med såsom anlag i den följande.

I sin nästa föreläsning framställer talaren teosofiens lära om de elementer, af hvilka den menskliga individen består.

CARL VON BERGEN
AFTONBLADET den 8 mars 1887

_____________________________________________________________________________________

till en biografi över Carl von Bergen
_____________________________________________________________________________________

till nästa Föreläsning av Carl von Bergen _____________________________________________________________________________________