1. Eleven: Om jag förstått dig rätt, så är en elemental ett kraftcentrum utan egen intelligens, utan moralisk karaktär och tendenser, men vars handlingar kan påverkas av människotankar, vilka vare sig de är medvetna eller inte, äger förmåga att ge elementalen form och till en viss grad även intelligens. I sin enklaste form är den synlig som en rörelse i ett genomskinligt ämne, ungefär som en glasfisk [Parambassis ranga] skulle framkalla, så genomskinlig att den verkar vara osynlig simmande genom luften i rummet”, och lämnande efter sig en skiftning, liksom varmluft över en kamin. Elementaler kan också, attraherade och vitaliserade genom vissa tankar, skapa ett fäste i det mänskliga systemet (över vilka de då delar makten med jaget), och är mycket svåra att driva ut. 

Den Vise: Det du säger är rätt i allmänhet, dock med undantag för ”skapa ett fäste”. Vissa klasser av elementaler har inte desto mindre sin särskilda intelligens och även karaktär, men dessa elementaler är långt utöver vår fattning och borde helt visst nämnas med ett annat namn.

Den klass av elementaler, som har den mesta beröring med oss, motsvarar din beskrivning. De är kraftcentra, som påverkas av oss genom tankar och begär. Likaså påverkar vi dem och ger dem form genom ett slags tankar, som vi inte är fullt medvetna om. Till exempel så kan en person ge en elemental formen av en insekt, utan att med bestämdhet kunna säga, om han tänkt på en insekt eller inte. För varje mänskligt väsen äger inom sig ett vidsträckt okänt område, om vilket vi inget vet, förrän vi själva börjar utforska det, och då först efter många initieringar.  Att ”elementaler kan skapa ett fäste i människan, över vilken de då med jaget delar makten, och är mycket svåra att driva ut”, är som helhet inte korrekt. Det är bara i vissa fall, som en eller flera elementaler är attraherade till människan och ”i henne kan skapa ett fäste”. För sådana fall – vilka vi emellertid inte här ska befatta oss med – gäller särskilda regler. Den elementala världen genomtränger vår värld och är därför ständigt närvarande även i det mänskliga systemet. Eftersom den (den elementala världen) är automatisk och känslig som en fotografiplåt, och strömmen av ständigt inträngande och därur åter avgående elementala atomer  från ”det mänskliga systemet” ständigt mottager prägeln av individens tankar och handlingar, och om hon nu, så att säga, sänder ut en stark tankevibration, så attraherar hon till sig större skaror av elementaler, och de antar alla en rådande tendens eller färg, så att alla nykomna finner en homogen färg eller tanke, som de ögonblickligen tillägnar sig. Den människa däremot, som har haft många skiftande tankar och meditation är inte homogen, utan är, så att säga, brokig, och på så vis kan elementalerna få fäste i den delen som skiljer sig från resten, och lämnar henne sedan med samma beskaffenhet. I förra fallet får en mängd elementaler samma bestämda vibration eller kraft och färg och kan därför gemensamt kallas en elemental, alldeles som vi alltjämt kallar en person Jonas, fastän han under åratal från sitt system lämnat förbrukade och däri upptagit nya atomer av grov materia. 

2. Eleven: När elementaler attraheras eller stöts bort av tanken, rör de sig då med tankens hastighet, till exempel härifrån och till planeten Neptunus? 

Den Vise: Ja, de kan sägas röra sig med samma snabbhet som tanken, för i deras värld finns inte tid eller rum, så som vi förstår dessa ord. Om Neptunus finns på astralplanet, så kan de bege sig dit med tankens fart, men detta ”om” behöver här inte avhandlas. 

3. Eleven: Vad kan inverka på deras rörelse utom tanken, till exempel då de svävar omkring i rummet? 

Den Vise: Dessa andra former av tanke som jag nyss påpekat, vissa utströmningar från varelser, olika vibrationssätt och vibrationshastigheter hos olika naturer, magnetiska förändringar orsakade av tillfälliga orsaker eller av månen och året, olika polaritet, ljudförändringar, förändrade inflytelser från människor på fjärran orter etc. 

4. Eleven: När de så svävar omkring, kan de då inte ses av andra än de clairvoyanta? 

Den Vise: Clairvoyance är ett olämpligt uttryck. De kan ses även av delvis clairvoyanta personer, av alla dem som har någon del av denna förmåga, fastän kanske utan att veta om det. 

5. Eleven: Kan de fotograferas, som man kan fotografera den från en kamin uppstigande varma luften?

Den Vise: Inte ännu, så vitt jag vet. Det är emellertid inte omöjligt. 

6. Eleven: Är de dessa lågor, som clairvoyanta personer ser fladdra omkring i seansrummen? 

Den Vise: I de flesta fall är dessa lågor frambringade av dem. 

7. Eleven: Hur är egentligen deras förhållande till ljuset, eftersom det är så nödvändigt att hålla seanser i mörkret. 

Den Vise: Det är inte deras förhållande till ljuset, som gör mörkret så nödvändigt, utan det faktum att ljuset åstadkommer ständiga rubbningar och förändringar i rummets magnetism. Det kunde annars ske lika väl vid dagsljus. Om jag kunde klargöra för dig, hur deras förhållande till ljuset egentligen är, så skulle du därigenom lära känna den länge fördolda hemlighet, som är nyckeln till den elementala världen. Denna hemlighet är farlig, därför bevaras den så omsorgsfullt. Får du del av densamma, orkade du inte med att med all din objektivitet hindra den att spridas till andra individer, som inte skulle tveka att använda den för dåliga ändamål. 

8. Eleven: Jag har märkt att uppmärksamhet motverkar vissa fenomen; en griffeltavla till exempel skriver inte, om man bevakar den, men täcker man över den, så går det genast; en mental fråga kan inte besvaras, förrän tanken lämnat den och är sysselsatt med annat. Hur kommer det sig? 

Den Vise: Denna slags uppmärksamhet skapar förvirring. Vid dessa sammanhang använder vi begär, vilja och kunskap. Begäret är närvarande, men men kunskapen saknas. Om vårt begär är klart utformad och uppmärksamheten sedan vändes bort därifrån, sker ofta vad vi begär. Men om uppmärksamheten fortsätter, verkar den vanligen hämmande, därför att vi inte är i stånd till full uppmärksamhet. Vill vi använda uppmärksamhetens kraft, så måste vi förstå att fasthålla det på en nålspets område för hur lång tid som helst. 

9. Eleven: Jag har hört sägas, att ytterst få personer kan vara närvarande vid en seans utan fara för andlig eller astral nedsmittning eller utan att tömmas på livskraft av spökena, vilka genom mediet suger kraft från de närvarande, alldeles som om dessa vore ett glas lemonad och mediet ett sugrör. Är det så? 

Den Vise: Det är nästan alltid fallet och kallas av hinduerna Bhuta-dyrkan. 

10. Eleven: Varför är de, som besökt en seans, ofta så oförklarligt trötta och utmattade dagen därpå? 

Den Vise: Bland annat därför att medierna suger livskraften ifrån dem till förmån för ”spökena”, och eftersom ofta nog onda vampyr elementarer är närvarande. 

11. Eleven: Säg mig något om farorna vid sådana seanser. 

Den Vise: De astrala scener som kan iakttas vid seanser är förfärliga, för dessa ”andar” – bhutas – störtar sig över såväl medier som övriga närvarande; och det finns ingen seans, utan att en eller flera dåliga elementarer – till hälften döda mänskliga varelser – är närvarande, därför äger det i sammanhanget mycket vampyrisering rum. Som ett moln eller ett otäckt klibbigt blötdjur omsluter de människan och invaderar henne, som vatten tränger in i en svamp. Detta är ett av skälen, varför man i allmänhet inte bör deltaga i seanser.  

Alla elementarer är inte dåliga, men allmänt talat är de inte goda. De är skal, om detta råder inget tvivel, och de har mycket automatisk liksom skenbar intelligent rörelseförmåga i behåll, om de är kvarlevor av starkt materialistiska personer, som varit mycket fästade vid tingen i denna värld. Är de däremot rester av personer av motsatt karaktär, så är de inte så starka. Sedan finns det en klass varelser, som sannerligen inte är döda, sådana som begått självmord, och människor som dött en plötsligt död, och mycket ondskefulla människor. Alla dessa är kraftfulla. I dem ingår elementaler och får på så sätt skenbart del av den personlighet och intelligens, som i själva verket tillhör skalet. De entusiasmerar skalet till handling och kan med dettas hjälp se och höra, som om de själva vore varelser som vi. Vid sådana tillfällen påminner skalen om en sömngångares kropp. På grund av vana uppvisar de framstegen de ägde, medan de var inkarnerade. Somliga människor, som du vet, kan inte meddela sina kroppsmolekyler på grund av sina tankevanor, lika mycket som andra. Av detta kan vi förstå, varför dessa så kallade andens uttalanden aldrig kan vara före den levande mänskliga varelsens uppnådda utvecklingsgrad, och därför de tar upp sina tillbedjares dagligen genomarbetade idéer. Denna seans dyrkan kallades i gamla Indien att tillbe Pretas och Bhutas, Pisachas och Gandharvas. 

12. Eleven: I vad förhållande står den sexuella kraften till fenomenen? 

Den Vise: Den är deras underlag. Denna kraft är livgivande, skapande och i viss mån uppehållande. Den kan förloras genom mental förbrukning lika väl som genom fysisk. I själva verket används dess finare del vid mentalt skapande, medan den fysiska handlingen bara ger avlopp åt den grövre delen, ”bäraren” (upadhin) av den finare. 

13. Eleven: Varför fuskar så många medier, till och med då de kan åstadkomma verkliga fenomen? 

Den Vise: Det är av vanan att handskas med det som i sig själv är ett finare slag av bedrägeri, som, genom påverkan på deras oansvariga förnuft orsakar denna grövre form av bedrägeri, där den högsta är vilken illusorisk form som helst. Av nödvändighet är ett medium obalanserad på något vis.

Medierna tar betalt för sitt sysslande med dessa krafter, och detta är nog för att samla all tidens ondska kring dem. De använder de verkligt grova slagen av materia, vilket orsakar inflammation i motsvarande delar av den moraliska karaktären, och därav följer avvikelse från ärlighetens väg. Det är en stor frestelse. Inte heller vet du något om styrkan i begäret hos dem, som ”har betalat” för sin seans och kräver ”valuta för sina penningar”. 

14. Eleven: Om en clairvoyant person – såsom det hände sig här i fjol – säger mig, att han ser en hel mängd andar omkring mig och ibland dem en gammal man, som säger sig vara en viss framstående person, vad ser han då i själva verket? Tomma, förnuftslösa skal? Om så är, vad förde dem hit? Eller elementaler, som fått form ur mitt tankeliv eller ur hans? 

Den Vise: Skal, tänker jag, och tankar och gamla astrala bilder. Om du till exempel en gång såg den där framstående personen och upplevde djup vördnad eller fruktan för honom, så att hans bild inpräglades i din astrala sfär med djupare drag än andra bilder, då skulle den bilden under hela ditt liv kunna ses av en clairvoyant, som, ifall han var otränad – vilket de alla är – inte skulle kunna avgöra, om han bara var en bild eller en verklighet; varje sådant skådande blir då ett upplivande av bilden.

För övrigt skulle inte alla se detsamma. Faller du omkull till exempel och slår dig, så kommer det att framkalla alla likartade händelser och gamla glömda ting, inför varje seendes öga.

Hela den astrala världen är en massa illusioner; människorna skådar in i densamma, men i känslan av det nya de ser och det ovanliga i denna synförmåga blir de förvirrade och tror sig skåda verkligheter, då de i själva verket bara har avlägsnat en tunn beläggning av orenheter. 

15. Eleven: Tag emot mitt tack för din undervisning. 

Den Vise: Må du nå upplysningens höjder!                                                                                                                   

WILLIAM Q.JUDGE
Path, Maj, 1888.

Översatt från William Q Judges artikel Elementals and Elementaries. Ursprungligen publicerad i The Path, maj 1888. Denna artikel är hämtad ur samlingsverket Judges Theosophical Articles I, ss 383-389. Utgiven av Theosophy Company, Los Angeles.