Från J.C.V. – Vad är den verkliga Viljan? Är den en förmåga hos själen? På vilket sätt är den ett med den Gudomliga Viljan? Är detta någonting som vi inte vet någonting om nu, eller kan vi varsebli fröet till detta i vår egen Vilja, eller är det en instinktiv själslig verksamhet?

Svar – (8) Viljan sådan den är känd av människan, är den kraft hon använder för  att uppnå sina syften – hon använder denna kraft blint och utan kunskap – och det är alltid till förmån för det egna självet som den ifrågavarande kraften kommer till användning. Den används som en djurisk, rå kraft. Inom sitt vanliga användningsområde äger den ingen vidare tendens att lyfta personligheten högre än till uppnåendet av materiella syften. Den har sitt upphov i de lägre själsliga elementen.  Den verkliga viljan är en samlad kraft som ständigt är verksam, men ändå i stillhet, och den dominerar både själen och personligheten, samt leder sitt ursprung från Anden och de högsta själsliga elementen. Den används aldrig för att tillfredsställa det egna självet, den inspireras av de högsta motiven och tillåts aldrig att träda emellan för att kränka en lag, utan den verkar i harmoni med det osynliga såväl som med det synliga. I fråga om de synliga tingen manifesterar sig den verkliga viljan genom den mänskliga viljan.

(2) Viljan är något mera än själslig förmåga, ty det är själen i verksamhet. Anden är omanifesterad och manifesterar sig bara i och genom själen. Själen såsom en manifestation av Anden är den verkliga viljan. Den mänskliga viljan är den lägsta formen av denna manifestation.

(3) Då den verkliga viljan är en manifestation av Anden genom själen, måste den vara ett med det gudomliga, eftersom Anden är det gudomliga i människan. Den är Gud inom människan, en del av det allt genomträngande. Hävdande sig själv genom själen framträder den verkliga viljan, och vi säger med rätta, "det är Guds vilja". Vi kan göra vår begränsade vilja ett med det gudomliga genom at höja vår strävan, och inrikta den på det goda eller på att söka Gud, och vi kommer då till klarhet om hur vi skall använda denna begränsade vilja i harmoni med Guds lagar. Genom rätt användning i rätt riktning blir den mänskliga Viljan renad, upphöjd, och bara om den bringas i samstämmighet med våra högsta ideal, har den möjlighet att bli ett med det högsta inom människan.

I vårt vanliga materiella tillstånd känner vi bara till den mänskliga viljan. Genom den mänskliga viljan kommer vi att nå den gudomliga viljan. Vi kommer att bli medvetna om den verkliga viljan genom den vanliga viljan, precis som vi blir medvetna om själen genom kroppen. Den är inte själens instinktmässiga tillhörighet. Själen är den mänskliga viljans fader – Anden är den verkliga viljans fader.
 

ZADOK
[WILLIAM Q. JUDGE]
Path, December, 1887.

Översatt från William Q. Judges Theosophical Articles, vol II, sid 455-6 ,"Answers to Questions", (Fråga 8 av 51); Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1980.