nr 13

Visdomsreligionen

VISDOMSRELIGIONEN har alltid varit en och densamma och såsom det sista ordet ifråga om möjlig kunskap för människan, har den därför noggrant bevarats. Den fanns under långa tidsåldrar före de alexandrinska teosoferna och har nu nått de nutida och kommer att överleva varje annan religion och filosofi.

Varje uråldrig religiös, eller rättare sagt filosofisk kult, bestod av en esoterisk eller hemlig lära, och en exoterisk (utåtriktad offentlig) dyrkan. Dessutom är det ett välkänt faktum, att de gamles MYSTERIER omfattade inom varje nation "de större" (hemliga) och "de mindre" (offentliga) MYSTERIERNA – precis som i de berömda högtidliga ceremonierna som i Grekland kallades de Eleusinska mysterierna. Hierofanterna från Samothrake och från Egypten, de initierade brahminerna av det gamla Indien och de efterkommande hebreiska rabbinerna, alla hemlighöll de sina verkliga bona fide trosläror av rädsla för att de skulle vanhelgas. De judiska rabbinerna kallade sin sekulära religionsordning Mercavah (den yttre kroppen), "vehiklet" eller omhöljet som innesluter den dolda själen – det vill säga, den högsta hemliga kunskapen. Inte en enda av de gamla nationerna förmedlade genom sina präster sina verkligt filosofiska hemligheter åt massorna, utan överlämnade åt dessa endast skalet. Nordbuddhismen har sitt "större" och sitt "mindre" vehikel, kända som Mahayana (den esoteriska skolan) och Hinayana (den exoteriska skolan). Och inte kan man klandra dem för sitt hemlighetsmakeri – för inte skulle väl du kunna tänka dig att mata din fårflock med lärda avhandlingar om botanik istället för gräs? Pythagoras kallade sin Gnosis "kunskapen om det som är". Han förmedlade denna kunskap endast till sina löftesbundna lärjungar: till dem som kunde smälta en sådan mental föda och bli tillfredställda; och de fick avlägga ett tysthetslöfte. Ockulta alfabet och hemliga chiffer har utvecklats från de fornegyptiska hieratiska skrifterna. I forna tider var det bara hierogrammatisterna eller de initierade egyptiska prästerna som hade tillgång till dessa skrifters hemligheter. Enligt Ammonios Sakkas levnadstecknare, förband han genom ed sina lärjungar, att inte avslöja hans högre läror till några andra än de som redan hade fått en förberedande undervisning, och som också hade avlagt ed. Slutligen, finner vi inte samma sak i den tidiga kristendomen, hos gnostikerna och till och med i Kristi undervisning? Talade han inte till massorna i dubbelbottnade liknelser, och förklarade sina skäl endast till sina lärjungar? "Ni har", säger han, "fått veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser". (Mark 4:11.) "Esséerna från Judéen och Carmel gjorde samma åtskillnad och delade sina anhängare i neofyter, bröder och de fullkomliga, eller de initierade". (The Eclectic Philosophy). Sådana här exempel kan hämtas från alla länder.

HELENA BLAVATSKY
Utdrag ur Nyckeln till teosofin, kap 1
 

 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23