nr 146

Genom de Gyllene Portarna

Om en människa riktar sin tanke på ett föremål och gör det med en tillräcklig koncentration, skall hon förr eller senare vinna full upplysning beträffande detta föremål. Den särskilda individ hos vilken en sådan slutlig upplysning framträder kallas ett geni, en uppfinnare, eller en gudabenådad människa; men han är endast kronan på ett stort mentalt arbete som är skapat av okända personer runt omkring honom, och som sträcker sig långa tidsperspektiv före honom. Utan dessa personer skulle han inte nu haft sitt material att bearbeta. Till och med skalden behöver otaliga poeter varur han hämtar sin näring. Han är kvintessensen av den poetiska förmågan i hans egen tid och tiderna före honom. Det är omöjligt att avskilja någon individ överhuvudtaget från dem han är besläktad med.

Om därför människorna i stället för att slå sig till ro med den tanken att det inte är möjligt att få någon kännedom om det okända, samfällt riktade sina tankar på detsamma, så skulle dessa Gyllene Portar inte förbli så obevekligt slutna. Det enda som behövs är en stark hand för att skjuta upp dem. Det mod som behövs för att träda in genom dem, är modet att söka utan rädsla och utan blygsel de dolda djupen i ens egen natur. I den finare delen, det innersta väsendet, doften av människan, skall hon finna den nyckel som öppnar dessa stora Portar. Och när de öppnas, vad skall hon då finna där innanför?

Här och var under tidsåldrarnas långa tystnad har röster höjts för att ge svar på denna fråga. De som har passerat genom Portarna har lämnat efter sig vissa meddelanden som ett arv åt andra i deras eget släkte. I dessa meddelanden kan vi finna bestämda häntydningar på vad vi har att söka efter bakom Portarna. Men endast sådana personer som längtar efter att gå den vägen kan förstå betydelsen som ligger dold i orden. Lärda män, eller snarare skolastiker läser de olika folkens heliga böcker – den poesi och den filosofi som upplysta själar lämnat efter sig – och lägger i allt detta en rent materiell betydelse. Allt vad de finner i mänsklighetens biblar tyder de som fantasins förhärligande av natursägner eller som en överdrift av de psykiska möjligheter som finns hos människan.

Utdrag från Genom De Gyllene Portarna  Bok 1: IV av M.C.
 

 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23