I Begynnelsen – Preliminärt Memorandum

[Följande förklarande manifesto som utarbetats av Robert Crosbie som information till alla teosofer, offentliggjordes samtidigt med instiftandet av The United Lodge of Theosophists samt Robert Crosbies och de sju utsprungliga Associerades antagande av dess DEKLARATION den 18 februari 1909]

The United Lodge of Theosophists är en integrerad del av den Teosofiska Rörelsen som började i New York år 1875. Den är – som namnet antyder – ett Sällskap av teosofer oberoende av organisation, som är sammanbundna genom ett gemensamt mål, syfte och en lära, för teosofins sak.

Teosofin, som är ursprunget, grundvalen och andan som präglar varje teosofisk organisation, bildar i sig själv en gemensam grund för intresse och strävan, ovan och bortom alla åsiktsskillnader, beträffande personer eller metoder; och såsom Enighetens filosofi, fäster den uppmärksamhet på det väsentliga i att förena dem som bekänner sig till och förkunnar den.

Detta förenande betyder inte identisk organisation eller metod, utan ett vänskapligt igenkännande, ömsesidig hjälp och uppmuntran bland alla som är engagerade i teosofins främjande.

Läraren, H.P. Blavatsky, förklarade att ”Brist på Enighet är misslyckandets första villkor”, och i hennes sista budskap till det Amerikanska Konventet år 1891 sade hon: ”Aldrig har det varit nödvändigare för medlemmarna i Teosofiska Samfundet än det är just nu att allvarligt begrunda den gamla liknelsen om knippet med stickorna; splittrade blir de otvivelaktigt brutna, en efter en; förenade finns ingen jordisk kraft som kan förinta vårt Broderskap. ... Med smärta har jag noterat ... en tendens hos er att låta er hängivenhet för teosofins sak leda er in i oenighet ... Man kommer inte att försumma något tillfälle att så missämja, att dra fördel av missriktade och felaktiga åtgärder, att väcka tvivel, att öka svårigheterna, att väcka misstankar, så att Samfundets enighet på alla sätt kan förstöras och våra medlemmars led tunnas ut och bringas i oordning.”

Det finns ett antal teosofiska organisationer i verksamhet idag, som alla hämtar sin inspiration från teosofin, som existerar endast på grund av teosofin, men som ändå förblir oförenliga. Varje organisations natur är sådan att ett förenande inte kan uppnås på den grund någon av dem står; därför borde en gemensam grundval antagas, om den framgång som ursprungligen var i åtanke ska kunna uppnås.

Behovet av en sådan grundval med en vidare syn på Rörelsen är orsaken till det nuvarande Sällskapet – The United Lodge of Theosophists – bildat såväl av teosofer från olika organisationer som av dem som inte tillhör någon organisation. Denna Loge, som inte har någon konstitution, stadgar, ämbetsmän eller ledare, ger i sin Deklaration en gemensam grundval för Enighet åt alla som ser det stora behovet av en sådan och söker deras samarbete.

Medan den håller fast vid sitt motto: ”Det finns ingen Religion högre än Sanningen”, söker den efter Sanningen inom alla ting, och med början i den Teosofiska Rörelsens historia, lägger den i denna fram några fakta tillsammans med de ofrånkomliga slutsatser som de leder till, för allmän information och allmänt betrakande.

_____________________________________

Det råder inget tvivel någonstans om vem som förde teosofins budskap till västvärlden, och inte heller finns det något skäl att tro att Budbäraren, H.P. Blavatsky, misslyckades med att överlämna allt som skulle ges ut fram till år 1975 den tid hon uppgav för nästa Budbärares ankomst.

Medan hon levde fanns det ett Samfund. Efter hennes bortgång uppstod missämja, som resulterade i många olika organisationer. Den grundläggande orsaken till dessa uppdelningar finner man i skilda åsikter om ”successionskapet”, till och med där man kan se andra orsaker. En sådan fråga borde aldrig någonsin ha uppstått, för det är bortom alla tvivel helt klart att H.P. Blavatsky lika litet kunde ge sin kunskap vidare till någon annan som Shakespeare, Milton eller Beethoven kunde ge sina kunskaper vidare.

De som blev attraherade av den filosofi hon framställde, eller som blev undervisade av henne, var anhängare eller elever som var mer eller mindre begåvade i att förstå och tillgodogöra sig teosofin.

När idén om ”successionskapet” inte längre övervägs, får vi ett bättre perspektiv på Rörelsen, filosofin och de främsta personerna – vilka, då som nu – engagerar sig i dess förkunnande.

Vi har hennes Mästares tillkännagivanden att hon var det enda möjliga instrumentet för det arbete som skulle göras, att De sände henne att utföra det och att De godkände i allmänhet allt hon gjorde. Detta arbete innefattar inte bara den filosofi hon gav oss, utan också hennes arbete i förhållande till andra i rörelsen. Och där ett förhållande är särskilt fastställt – såsom i William Q. Judges fall – föreskriver visdomen att fullständig hänsyn tas till vad hon säger.

H.P. Blavatsky och William 0. Judge var medstiftare av Teosofiska Samfundet år 1875. De var kolleger från första början och förblev det för alltid. När H.P. Blavatsky lämnade Amerika för att aldrig mer återvända, lämnade hon William Q. Judge bakom sig för att etablera och fortsätta den Teosofiska Rörelsens arbete i Amerika. Hur bra det arbetet blev gjort är en sak för historien.

H.P. Blavatsky lämnade sin kropp år 1891; William Q. Judge ungefär fem år senare. Han gjorde aldrig anspråk på att vara hennes efterträdare; tvärtom, när frågan ställdes sade han: ”Hon är sui generis [ensam i sitt slag] – hon kan inte ha någon efterträdare”; av det faktum att både hon och han verkade samtidigt, medan han behöll sin kropp ungefär fem år längre för att fullborda det arbete han hade att utföra.

Dessa två individers arbete kan inte skiljas åt om Rörelsen skall bli förstådd. Beviset på William Q. Judges storhet och duglighet som Lärare finner man i hans skrifter – en ansenlig och värdefull del som blev okänd genom organisatoriska missämjor som tidigare påtalats. Dessa skrifter borde sökas och bli studerade tillsammans med H.P. Blavatskys skrifter. Det studiet kommer att leda till en övertygelse att båda var stora Lärare – var och en med en speciell mission –, att var och en var sui generis, att deras arbeten kompletterade varandra och att ingen av dem hade, och inte kunde ha, någon efterträdare.

UNITED LODGE OF THEOSOPHISTS

DEKLARATION

Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter.

Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den ska hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare förverkligande av SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap.

Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära och den har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar.

Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja Enigheten.

Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön, ställning eller organisationstillhörighet.

Den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och som genom studier och på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra.

Den sanne teosofen tillhör ingen kult eller sekt
men tillhör likväl dem alla.

_____________________________________

Följande undertecknas av den som vill bli associerad medlem i U.L.T.:

Jag sympatiserar med denna Loges syften såsom de beskrivs i Deklarationen och anmäler min önskan att upptas som associerad medlem. Jag är införstådd med att anslutningen inte innebär andra förpliktelserfrån min sida än dem jag själv åtager mig.

ROBERT CROSBIE

Översatt från The Friendly Philosopher av Robert Crosbie, sid. 412-415. Utgiven av The Theosophy Company Los Angeles, USA, 1945.

______________________________________