yantra1.gif (2187 bytes)
31
Vetenskaplig religion och religiös vetenskap.
DET VITA BRÖDRASKAPETS TEOSOFI




United Lodge of Theosophists
Den 4 januari 2014
Nyhetsbrev nr 31

© 2014 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

Dorje1.gif (4461 bytes)

 

TEOSOFIN är den ocean av vetande som sträcker sig från ena stranden till den andra av de förnimmande väsendenas evolution; omätlig och outgrundlig i sina djupaste delar, ger den fullständigt utrymme åt de största tänkare, medan den vid stranden är grund nog att inte övergå ett barnasinne.
                                                                   
                 – TEOSOFINS OCEAN

Eftersom teosofin omfattar både vetenskap och religion är den vetenskaplig religion och religiös vetenskap.

                                                                                    – TEOSOFINS OCEAN

Teosofin är inte en troslära eller ett system av dogmer, formulerad eller uppfunnen av människor, utan är en kunskap om de lagar som styr evolutionen av de fysiska, astrala, psykiska och intellektuella beståndsdelarna i naturen och människan. 

                                                                                    – TEOSOFINS OCEAN                                                           

                                                               

Ovanstående meningar skrevs inledningsvis av William Q Judge i sin bok Teosofins Ocean. I denna har han samlat de allra viktigaste tankegångarna som finns beskrivna inom teosofins världsbild. Vi vill med detta NYHETSBREV fästa er uppmärksamhet på att vi nu översätter om hans förträffliga lärobok i TEOSOFI eftersom det visat sig att alla tidigare gjorda översättningar inte följer originaltexten. Denna Online utgåva 2014 är den fjärde översättningen i ordningen som gjorts på svenska, de tidigare utgåvorna kom 1900, 1925, 1973. En hel del svåra partier i boken har helt enkelt strukits och ersatts med enklare förklaringar, vilket inte är rättvist mot denna store teosof. Detta vill vi ändra på. Vissa idéer har helt enkelt uteslutits eller blivit modifierade för att passa in i vår tids uppfattning, och då glömmer man att Teosofin vilar på kunskap, erfarenhet och insikt från Mästarna själva, som är teosofins väktare och förmedlare. Teosofin är inte ”formulerad och uppfunnen av människor".

Att lära känna den levande teosofiska filosofin är ingen lätt uppgift, det krävs oftast flera år av enskilda studier och deltagande i studiegrupper för att förstå dess grundläggande filosofi och logik. Utan förberedande övningar i metafysik kommer teosofin förmodligen att förbli en gåta. Om vi sedan lär oss teosofins etik och börjar omsätta den i våra liv i vardagen, så kommer vi allt närmare hjärtat av denna lära. När vi dessutom genom våra andliga övningar börjar inse vikten av att regelbundet meditera så kommer vi att uppnå en djupare kontakt med vårt inre, och detta kommer då i sin tur att leda till en insikt – gnosis – som kommer att hjälpa oss att frigöra oss från de band som binder oss vid det materiella livet.

Som sagt så vilar teosofin visdom på Mästarnas Undervisning. WQJ skriver i sin bok:

Det mål de har i sikte, skulle motverkas om de framträdde öppet i vår nuvarande civilisation, som nästan uteslutande grundas på pengar, berömmelse, ära och personlighet. För denna tidsålder är som en av dem redan har sagt, ”en övergångsålder”, där varje tankesystem inom vetenskapens, religionens, regeringens och samhällets område ständigt förändras, och människornas förnuft förbereds för en övergång till ett tillstånd, som kommer att göra det möjligt för människosläktet att framåtskrida till en punkt då det är lämplig för dessa... Mästare... att verkligen kunna göra sin närvaro synlig för våra ögon. De kan med rätta kallas sanningens fackelbärare genom tidsåldrarna.

De utforskar alla ting och varelser; de vet vad människans innersta natur är och vilka hennes krafter och bestämmelse är, hennes tillstånd före födelsen och de tillstånd hon ingår i efter kroppens död; de har stått vid nationernas vagga och har sett forna tiders höga kulturer, sorgset skådat sönderfallet hos dem som inte hade kraft att stå emot den cykliska lagen för uppgång och fall; och medan katastrofer visar på en universell ödeläggelse av konst, arkitektur, religion och filosofi så bevarade de alla dess uppteckningar på skyddade platser från antingen människors eller tidens ödeläggelser.

De har gjort noggranna observationer, genom psykiskt tränade individer inom sin grupp, inom naturens och förnuftets osynliga områden, antecknat dessa iakttagelser samt bevarat uppteckningen om detta; de har bemästrat ljudets och färgens mysterier genom vilket enbart de elementala varelserna bakom materiens slöja kan bli kommunicerade med, och kan därför förklara varför regnet faller och till vilket ändamål, ifall jorden är ihålig eller inte, vad som får vinden att blåsa och ljuset att lysa, och vad som är utöver allt annat – något som förutsätter kunskap om själva naturens grund – de känner till vilken den yttersta uppdelningen av tiden är och vilken dess mening är och hur långa tidsperioderna är.

Det är Mästarens uppgift att bevara den sanna filosofin, men följeslagarnas medverkan behövs för att återuppväcka och förkunna den. De... har ännu en gång visat oss var vi kan finna sanningen – teosofin – och följeslagarna över hela världen är nu i färd med att föra fram den för en vidare spridning och utbredning.

Att få vara med och ta del av den teosofiska undervisningen känns verkligen upplyftande, och att i dagens läge kunna förmedla ett teosofiskt alternativ till de redan existerande "tankesystemen", politiska, religiösa, vetenskapliga är verkligen utmanande. Vad är sant och vad är falskt? Är det verkligen möjligt att det kan finnas en kunskap parallellt med gängse vetenskapliga och religiösa uppfattningar. Finns det verkligen Mästare som skulle kunna existera i vår tid och som verkar "bakom kulisserna" så att säga, som kan påverka världsutvecklingen till det bättre? Och detta har de gjort under många tidsåldrar tillbaka. Om Mästarnas aktiviteter under åren som varit kan vi läsa följande rader I Teosofins Ocean:


”Om ni inte har något emot det, skulle vi först vilja ta upp frågan om 'Brödraskapets' förmodade misslyckande att lämna spår efter sig i världshistorien.

Ni tycker att de med sina extraordinära fördelar borde ha kunnat samla en avsevärd mängd av de mer upplysta själarna inom varje folkslag i sina skolor. Hur vet ni att de inte har lämnat några sådana spår? Känner ni till deras ansträngningar, deras framgångar och misslyckanden? Har ni någon rätt att sätta dem på de anklagades bänk?

Hur skulle er värld kunna samla bevis mot människor som ständigt hållit varje tänkbar och tillgänglig dörr stängd, genom vilken nyfikna kunde snoka på dem? Det främsta villkoret för deras framgång var att de aldrig skulle kunna bli kontrollerade eller hindrade.

De vet själva vad de åstadkommit; allt som man kunde uppfatta utanför deras krets var resultat, vars orsaker doldes för insyn.

För att redogöra för dessa resultat har många under olika tidsåldrar uppfunnit teorier om gudars ingripande, försynens skickelse, ödet och stjärnornas välvilliga eller fientliga inflytande. Det har aldrig funnits någon tid vare sig i eller före den så kallade historiska tiden när våra föregångare inte gestaltat händelser och 'skapat historia', även om fakta dock ständigt förvrängts av historikerna för att anpassas till samtidens fördomar.

Är ni alldeles säkra på att de synliga hjältarna i successiva händelseförlopp inte varit något annat än deras marionetter? Vi har aldrig gjort anspråk på att kunna föra nationer som helhet till den ena eller andra vändpunkten i strid mot den allmänna tendensen i världens kosmiska förhållanden. Cyklerna måste ha sin gång.

Perioder av mentalt och moraliskt ljus och mörker följer på varandra, liksom dag följer på natt. Stora och små yugas måste fullföljas i enlighet med tingens allmänna ordning. Och vi, födda på tidens mäktiga flodvåg, kan bara modifiera och leda några av dess mindre flöden.”

En fråga som man såklart ställer sig, både som nyfiken eller initierad är varifrån kommer då dessa Mästare ifrån som tydligen alltid funnit ibland oss människor på jorden. Är det verkligen möjligt att dessa Mästare kunnat hålla sig helt osynliga genom tidsåldrarna, eller hur hänger det samman. WQJ påstår följande:

Mänsklighetens Äldre Bröder är människor som under tidigare evolutionsperioder uppnått mänsklig fullkomning.

Under varje tidsålder och i varje nations fullständiga historia har man gett olika namn åt dessa maktens och medkänslans människor. De har blivit kallade Invigda, Adepter, Mager, Hierofanter, Konungar från Österlandet, Vise Män, Bröder och så vidare.

Men i sanskritspråket finns ett ord som när det används om dem, genast och fullständigt identifierar dem med mänskligheten. Det är Mahatma. Detta ord är bildat av Maha, stor, och Atma, själ; och betyder alltså stor själ, och eftersom alla människor är själar utmärks Mahatman av sin storhet. Termen Mahatma har kommit i bruk mycket genom Teosofiska Samfundet, eftersom H. P. Blavatsky ständigt hänvisade till dem som sina Mästare, som gav henne den kunskap hon ägde.

De var först enbart kända under benämningen Bröderna, men senare när många hinduer anslöt sig till den Teosofiska Rörelsen, började man använda benämningen Mahatma, eftersom den har en stark förankring i den indiska traditionen och litteraturen. Periodvis har samvetslösa motståndare till Teosofiska Samfundet påstått att detta namn är påhittat, och att sådana varelser är okända bland Indiens folk och i deras litteratur. Men dessa påståenden är bara försök att, om möjligt, misskreditera en filosofisk rörelse som hotar att fullständigt kullkasta de vilseledande teologiska dogmerna.

För genom hela den indiska litteraturen talas det ofta om Mahatmor och i landets norra delar är benämningen vanlig. I det mycket gamla poemet Bhagavad-Gita, vördad av alla hinduiska sekter, medgiven vara ädel likaväl som vacker av västerländska kritiker, står det i en vers: ”en sådan Mahatma är svår att finna.”

När det gäller människans utveckling lär teosofins Mästare – som alla är medlemmar av det Vita Brödraskapet – att det har tagit lång tid för människan att utvecklas på jorden, och att människan utveckling följer jordens faser. När jorden var astral så var människan astral, när jorden stelnade så tog även människan fysisk gestalt. WQJ skriver:

Under alla dessa tidsåldrar, som föregick människans slutliga framträdande, arbetade evolutionen på fullkomnandet av olika krafter, vilka vi nu äger. Detta utfördes av jaget eller den verkliga människan som genomgick erfarenheter i otaliga växlande tillstånd av materia, som i stort sett följde och fortfarande följer samma plan för universums allmänna utveckling, som ovan beskrivits.

Det vill säga, detaljerna utarbetades först inom mycket eteriska, ja i själva verket metafysiska tillvarelsesfärer. Nästa steg medförde samma detaljers framträdande på ett plan av något mera förtätad materia, tills de slutligen kunde utföras på vårt nuvarande plan i, vilket vi oriktigt kallar grov materia.

Under dessa tidigare tillstånd, existerade våra sinnen så att säga i ett frö stadium eller som idé, ända tills vi nådde astralplanet som ligger närmast vårt nuvarande, då blev de koncentrerade till de sinnen, som vi nu använder genom de yttre organen. Dessa yttre organ för syn, känsel, hörsel och smak tas ofta av okunniga eller tanklösa människor för att vara de verkliga organen och sinnena, men den som tänker närmare på saken måste inse, att sinnena är invärtes och att deras yttre organ endast är förmedlare mellan det synliga universum och den verklige iakttagaren inom oss.

Och först sedan alla dessa olikartade krafter och möjligheter blivit till fullo utvecklade under den långsamma men ofelbara evolutionsprocessen, framträder så småningom människan såsom ett sjufaldigt väsen, på samma sätt som universum och jorden själv är sjufaldiga. Var och en av människans sju principer härleder sig från en av de sju första stora avdelningarna, och var och en dem står också i förbindelse med den planet, det evolutionsplan och den ras, inom vilken dess utveckling genomfördes.

Det är viktigt att behålla den första sjufaldiga differentieringen i tanken, eftersom den är grunden för allt det följande. Liksom den universella evolutionen är sjufaldig, så är mänsklighetens evolution sjufaldig i sin konstitution, och försiggår på en sjufaldig jord. Detta omtalas i den teosofiska litteraturen såsom den Sjufaldiga Planetkedjan och står intimt förknippad med Människans särskilda evolution.
 

Hela skapelseberättelsen finns också beskriven i mer symboliska och ockulta termer i ett spännande stycke i Teosofins Ocean, läs och njut av denna underbara beskrivning hämtad från Frimurarnas hemliga arkiv:

Frimurarna, vilka förhåller sig passiva i denna fråga, borde veta bättre.

I berättelsen om Salomos Tempel, som byggdes av heterogena material vilka förts samman från olika håll, och som byggdes utan att ljudet av verktyg hördes, kan de se överensstämmelsen med sina egyptiska och hinduiska bröders föreställningar.

För med Salomos Tempel menas människan, vars kroppsliga tempel är uppbyggt och fullbordat och dekorerat utan ringaste buller. Men materialen måste sökas, samlas ihop och formas i andra och avlägsna sfärer. Detta sker under dessa tysta perioder som tidigare nämnts.

Människan kunde inte ha något kroppsligt tempel att leva i förrän Mästaren, som är den inre människan, hade funnit allt det behövliga materialet och därefter planenligt utarbetat de olika detaljer som fogades samman till den mänskliga byggnaden.

Under den ofantliga tidsperiod som följde på hopsamlandet och formandet av den första, nästan oberörbara materian, var det därför mineral- och växtrikena som ensamt härskade på jorden medan den osynlige Mästaren – människan – inifrån arbetade på planerna för människotemplets grundläggande. 

Allt detta krävde många, många tidsåldrar, eftersom vi vet att naturen aldrig gör några språng. Och när det grova arbetet avslutats, och den mänskliga templet uppförts, skulle ännu många tidsåldrar krävas, innan alla tjänare, präster och rådgivare lärt sig sina uppgifter ordentligt, så att människan – Mästaren – kunde använda templet för dess bästa och högsta syften.
 

När det gäller evolutionsläran, speciellt om vi håller oss till vårt eget solsystem så har teosofin förmedlat en mycket speciell förklaringsmodell, som involverar en hel del metafysik och det heliga sjutalet. Den säger att evulotionen sker på sju olika kosmiska medvetandeplan. Samtidigt som det involverar människans vandringar genom sju olika släktled eller människoraser under 18 miljoner år, så utvecklar vi sju olika principer, samt sju olika sinnen längs utvecklingens fält. Den skissar upp hela evolutionsförloppet, och anger precis var vi befinner oss i denna bana i rymden, och berättar hur långt vi nått i Den Gudomliga Planen. WQJ skriver:

Om vi följer den allmänna planen, som skisserats på de föregående sidorna är jorden sjufaldig. Den är ett väsen, inte bara en anhopning av grov materia. Och då den nu är ett väsen av en sjufaldig karaktär måste det finnas sex andra glober, som tillsammans med henne kretsar i rymden. Denna förening av sju glober har blivit kallad ”Jordkedjan” eller ”Planetkedjan”.

Jorden är en av sju glober enbart med avseende på människans medvetande, för när hon är verksam på en av de sju förnimmer hon den som en distinkt glob och ser inte de andra sex. Detta är i fullständig korrespondens med människan själv vilken har sex andra beståndsdelar av vilken endast den grova kroppen är synlig för henne då hon nu är verksam på jorden – den fjärde globen – och hennes kropp representerar jorden. Alla de sju ”globerna” utgör en enda massa eller stor glob och alla genomtränger de varandra. Men vi måste säga ”glob”, eftersom deras yttersta form är klotformig eller sfärisk.


Helena Blavatsky... och hennes Adeptlärare säger att vår kedjas sju glober ”är inbemängda i varandra, men inte av samma substans”.  Detta framtvingar ytterligare varningar att inte lita på statistik eller plana ytdiagram, utan titta på den metafysiska och andliga aspekten av teorin som den förmedlas.

Jordkedjan med sju glober som på detta sätt definierats är den direkta reinkarnationen av en tidigare kedja av sju glober, och denna tidigare sjutaliga familj var månkedjan, där själva månen är den synliga representanten av den gamla kedjans fjärde glob. När detta forna väldiga väsen, bestående av månen och sex andra glober, alla förenade till en enda massa, nådde sin livsgräns, dog den, precis som varje varelse dör.

Var och en av de sju sände sin energi ut i rymden och lämnade likartat liv eller vibrationer åt kosmiskt stoft – materia – och den totala kohesionskraften till det hela sammanhöll de sju energierna. Detta resulterade i evolverandet av den nuvarande Jordkedjan med dess sju energi- eller evolutionscentra kombinerat i en enda massa. Eftersom Månen var den fjärde inom den gamla serien befinner den sig på samma förnimmelseplan som Jordens, och då vårt medvetande nu i stort sätt är begränsat till Jorden, kan vi bara se en av de forna sju – nämligen: vår Måne.


När vi blir verksamma på någon annan av de sju globerna, kommer vi att på vår himmel förnimma dess korresponderande döda kropp, som då blir måne, men den nuvarande månen ser vi då inte. Venus, Mars, Merkurius och andra synliga planeter är alla fjärde-plans glober med bestämda planetariska massor och är av denna anledning synliga för oss, medan de andra följeslagarnas sex energi- och medvetande centra är osynliga. Alla diagram på plana ytor fördunklar bara teorin eftersom ett diagram nödvändiggör linjära uppdelningar.

Strömmen eller massan av de Jag som utvecklas på vår kedjas sju glober, är begränsade till antalet, likväl är den faktiska mängden enorm. För trots att universum är gränslös och oändlig, är likväl i varje särskild del av Kosmos i vilket manifestation och evolution har börjat finns där en gräns för manifestationens omfattning och för antalet Jag som är engagerade i denna.

Och hela antalet Monader som nu genomgår sin evolution på vår Jordkedja kom från de sju gamla planeterna eller globerna, som jag har beskrivit. Esoterisk Buddhism kallar denna mängd av Jag för en ”livsvåg”, och avser Monadernas flöde. Den nådde denna planetariska massa, vars centralpunkt för vårt medvetande representeras av vår jord, och började sin evolution på klotet A eller Nr.1, kom likt en arme eller flod.  

Den första skara började på glob A och genomgick där en lång evolution i kroppar som var lämpade för ett sådant tillstånd i materian, och passerade vidare till glob B, och så vidare genom alla de sju större medvetandetillstånd som blivit kallade glober. När den första skaran lämnade glob A, strömmade andra in och fortsatte samma utveckling, hela armen fortskred regelbundet runt den sjufaldiga vägen.
 

Denna resa pågick under fyra kretslopp runt det hela, och därmed hade hela strömmen eller armén av Jag från den gamla Månkedjan anlänt, och den är då fulltalig, inga fler tillkom efter mitten av fjärde Runden.

Samma kretsloppsprocess pågår för de vid olika tidpunkter anlända klasser under sju hela Runder genom alla de sju planetariska medvetenhets-centra, och när de sju är till ända kommer lika mycket fullkomlighet som är möjligt att ha uppnåtts som motsvarar denna enorma tidsperiod, och då kommer denna kedja eller massa av ”glober” att dö och i sin tur ge upphov åt ytterligare en annan serie.
 

Var och en av globerna användes av den evolutionära lagen för utvecklandet av sju raser, och av sinnen, förmågor och krafter lämpliga till detta tillstånd i materian: erfarenheten från alla sju globerna är nödvändig för att åstadkomma en fullkomlig utveckling. Följaktligen har vi Runder och Raser.

En Rund är ett kretsande genom de sju centra av planetariskt medvetande; en Ras är rasens utveckling på ett av dessa sju. För varje glob finns det sju raser, men de totala fyrtionio raserna bildar tillsammans endast sju stora raser, den särskilda sjufaldiga indelningen av raserna på varje glob eller planetariskt centrum bildar i själva verket en ras med sju beståndsdelar eller särskilda egenheter med avseende på funktion och förmåga.

Människorna framträdde inte tvåkönade från början. De första var könlösa, sedan förändrades de till hermafroditer, och slutligen skildes de åt i manliga och kvinnliga. Och denna uppdelning av människan i man och kvinna skedde för mer än 18, 000, 000 år sedan. Av denna anledning sägs det i dessa forntida skolor, att vår mänsklighet är lite mer än 18, 000, 000 år gammal. 

Vad det gäller människans utveckling så lyfts sjutalet fram precis som i kosmos och planeternas utveckling. Hela teosofins undervisning bygger på korrespondensläran i stort, som i smått, i makrokosmos liksom i mikrokosmos. Alltet speglar sig i allt. Att förstå människan konstituition är A och O i den esoteriska filosofin. Det står i Teosofins Ocean:

A.P. Sinnett, under en tid tjänsteman i Indiens regering, var den första i detta århundrade som i stora drag skildrade människans verkliga natur i sin bok Esoterisk Buddhism Online 2007, vilket skrevs från information som medlades honom av H. P. Blavatsky direkt från de Initierades Stora Loge till vilken referenser har gjorts. Att på detta sätt lägga fram den gamla läran inför den västerländska civilisationen gjorde han sin generation en stor tjänst och hjälpte avsevärt teosofins sak. Hans indelning var:

(1.)   Kroppen eller Rupa.
(2.)   Vitaliteten eller Prana-Jiva.
(3.)   Astralkroppen eller Linga-Sharira.
(4.)   Animala Själen eller Kama-Rupa.
(5.)   Mänskliga Själen eller Manas.
(6.)   Andliga Själen eller Buddhi.
(7.)   Anden eller Atma

Denna klassificering håller fortfarande för alla praktiska ändamål, men medger modifiering och utvidgning.

Men en sådan fullständig framställning av människans sjufaldiga konstitution i nära förbindelse med den sjufaldiga konstitutionen hos en kedja av glober, genom vilket [den mänskliga] varelsen utvecklats, hade
inte blivit offentliggjord.

Om vi betraktar dessa beståndsdelar på ett annat sätt, skulle vi säga att den lägre människan är en sammansatt varelse, men hennes verkliga natur är en enhet, eller en odödlig varelse, en treenighet som består av Ande, Urskiljning och Förnuft som kräver fyra lägre jordiska instrument eller vehikler genom vilka den verkar i materian och skaffar erfarenhet från Naturen.

Denna treenighet är den som kallas Atma-Buddhi-Manas på sanskrit, svåra termer att återge på engelska [liksom på svenska]. De fyra lägre instrumenten eller vehiklerna visas på höger sida i denna uppställning:

 

           Atma, Passioner och Begär
           Buddhi, Livsprincipen
           Manas, Astralkroppen
         Fysiska Kroppen
Dessa fyra lägre materiella beståndsdelar är övergående och föremål för upplösning dels var för sig och dels genom separation från varandra. När stunden för deras separation kommer, kan föreningen inte längre upprätthållas, den fysiska kroppen dör, de atomer av vilka var och en av de fyra är sammansatta börjar separeras från varandra, och hela samlingen  sönderdelas och är inte längre lämpliga som instrument för den verkliga människan.

    Den synliga fysiska människan består av:

      Hjärna,
Nerver,
Blod,
Ben,
Lymfa,
Muskler,
Förnimmelseorgan, Rörelseorgan och Hud

    Den osynliga fysiska människan består av:

      Astralkroppen,
Passioner och Begär,
Livsprincipen (kallad prana eller jiva

Teosofin är en omfattande filosofi "fastän omätlig och outgrundlig i sina djupaste delar, ger den fullständigt utrymme åt de största tänkare, medan den vid stranden är grund nog att inte övergå ett barnasinne." Det finns många idéer som är väldigt svåra att ta till sig, andra är mindre svåra. Bara att förstå människan, den totala människan, den inre och den yttre, kan ibland vara mycket svår. Det finns så många detaljer inbakade i helhetsbilden, så när man börjar studera kan man lätt förlora sig i detaljer. Därför rekommenderar teosofin att ta grunderna först, studera dem om och om igen, ta sedan en detalj i taget och lägg till din förståelse, bädda in den i den förståelse. På så sätt kommer vår insikt att växa på ett riktigt sätt. Om kroppen skriver WQJ på ett ställe:

      Kroppen, som en massa av kött, ben, muskler, nerver, hjärnsubstans, galla, slemhinnor, blod och hud är hos alltför många människor föremål för exklusiv omvårdnad, vilket gör den till sin gud eftersom de har kommit att identifiera sig med den, menar bara den när de säger ”Jag”.

      Lämnad åt sig själv är den i avsaknad av förnimmelser, och handlar i ett sådant fall enbart genom reflex och automatisk handling. Detta ser vi i sömnen, för då antar kroppen attityder och gör rörelser som den vakna människan inte tillåter. Den är likt moder jord genom att den är uppbyggd av ett oräkneligt antal ”liv”. Vart och ett av dessa liv är en förnimmande punkt.

      Det finns inte bara mikrober, baciller och bakterier, utan dessa är uppbyggda av andra, och dessa andra av ännu fler liv. Dessa liv är inte kroppens celler, men bildar tillsammans cellerna, som ständigt håller kvar dem inom de gränser som bestämmes av cellens evolution. De är ständigt virvlande och rör sig tillsammans överallt i hela kroppen, såväl på vissa till synes tomma områden såväl som de, där kött, membran, ben och blod kan ses. De sträcker sig också bortom kroppens faktiska yttre gränser till ett mätbart avstånd.

Ett av det fysiska livets mysterier är fördolt bland dessa ”liv”. Deras verksamhet, framdriven av Livsenergin – kallade Prana eller Jiva – kommer att förklara den aktiva existensen och den fysiska döden. De är indelade i två klasser, den ena är förstörarna, den andra är bevararna, och dessa två krigar mot varandra från födseln tills förstörarna vinner. I denna kamp avslutar Livsenergin själv striden eftersom det är livet som dödar.
 

Detta var några utdrag ur Teosofins Ocean av William Q Judge som vi nu översätter igen, vi har i dagsläget gjort 5 kapitel som ligger ute online och fler blir det varje vecka. Teosofins Ocean är en ypperlig teosofisk lärobok för både nybörjaren och den seriöse teosofi-studenten. Den har inom våra kretsar blivit något av en ”teosofisk bibel”. Här man kan finna svar på alla de frågor som vanligen dyker upp när vi studerar teosofins filosofi. W.Q.J ger de svar vi söker angående livets mål och mening. Svaren är väl formulerade och begripligt förklarade. Judge visste mycket väl vad vi behöver lära oss först, vad som är mest grundläggande inom filosofin, för att vi sedan på sikt ska förstå hela Den Hemliga Läran som Mästarna förmedlat till oss.

Genom att studera W.Q.J.:s trilogi Teosofisk Resumé, Eko från Orienten samt Teosofins Ocean, så inskaffar vi oss ett teosofiskt underlag och en bas, som förbereder oss för ett djupstudium av Helena Blavatskys skrifter. Judges särskilda sätt att förklara reinkarnation, karma, cykler och medvetandets olika funktioner gör att vi på det varmaste rekommenderar ett dagligt studium av Teosofins Ocean för den som vill förstå teosofins filosofi och ingående vill lära känna Den Hemliga Läran.

                Sammanställt av LANOO

UNITED LODGE OF THEOSOPHISTS, Malmölogen
Det teosofiska Nyåret
Malmö den 4 januari 2014
 

 

 

______________________________________


 
| 
till Helena Blavatsky  Online
| till William Q Judge Online  | till Robert Crosbie Online |  till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-06-11