Idag är det en mycket helig dag – Vårdagjämningen, den 21 mars, 1999 – och vi på redaktionen vill då gärna passa på att förmedla en synnerligen välskriven text om pånyttfödelsens mysterier kallad REINKARNATIONSLÄRANS RENÄSSANS Online vilken är författad av Joseph Head & Sylvia Cranston.
Mästarna har gång på gång förklarat för oss att de mest väsentliga lärorna inom den Teosofiska Undervisningen är karma och reinkarnation. Så därför kommer denna hemsida att ge dessa två tvillingläror mycket stort utrymme. Utan dessa två esoteriska nycklar kommer vi aldrig att kunna förstå livets fram och baksidor. Praktisk teosofi innebär att leva enligt dessa begrepp och förstå innebörden av att ta sitt ansvar och att vi hela tiden måste försöka göra vårt bästa. Dessutom försvinner oron att vi ska dö, när vi förstår reinkarnationsbegreppet.
Ett av syften med denna artikel är att att påvisa den Teosofiska Rörelsens stora inflytande på vår tids stora tänkare, uppfinnare, forskare, konstnärer, poeter, och författare. Vi kommer här att få en mycket klar och tydlig bild av teosofins stora spridning bland olika kretsar, från vetenskapsmän till mystiker, från dramatiker till filosofer. Ja de flesta, med en kreativ och intellektuell läggning har säkert stött på reinkarnationsbegreppet, men är förmodligen helt okunniga om att det var teosofin med Helena Blavatsky i spetsen som är direkt ansvarig för denna förmedling i modern tid.
Det går inte att ta miste på hur den store psykoanalytikern C G Jung uppfattade den Teosofiska Rörelsen och dess stora roll som förmedlare och initiator av österländsk visdom i västerlandet. I början av REINKARNATIONSLÄRANS RENÄSSANS finns följande beskrivning av C G Jung – en av vår tids stora tänkare – angående teosofins stora uppgift att tillgängliggöra för väst Orientens underbara filosofi. Hans kommentar lyder såhär:
Fastän alla slags mirakulösa berättelser hade nått Europa för tvåtusen år sedan från det mytiska Indien med sina vise män... kan det inte sägas att en verklig kunskap om indisk filosofi och filosofiska övningar existerade förrän Upanishaderna, tack vare fransmannen Anquetil du Perrons mödor överfördes till västerlandet. En allmän... kunskap möjliggjordes först av Max Müller, Oxford, då han gav ut The Sacred Books of the East. Till en början förblev denna kunskap förbehållen sanskritlärda och filosofer. Men det dröjde inte länge förrän den teosofiska rörelsen, inledd av Helena Blavatsky, tog de österländska traditionerna i besittning och offentliggjorde dem för den stora allmänheten. (C.G. Jung Psychology and Religion: West and East)
Många och från de mest olika läger uppskattade Helena Blavatskys insatser för att sprida österländskt tänkande till vår nya tid. Pressen skrev hyllmeter om teosofin och dess koppling till Orienten. I bland annat en ledarspalt hämtad från New York Herald – utkom denna uppskattande värdering av hennes verk:
Ingen annan i den nuvarande generationen, kan man säga, har gjort mer för att återigen öppna de sedan länge förseglade skatterna inom österländskt tänkande, visdom och filosofi. Med all säkerhet har ingen annan gjort så mycket för att klarlägga den djupgående visdoms-religionen bearbetad av den ständigt tänkande Orienten, och att föra fram i ljuset de forntida litterära verken, vilkas omfattning och djup har förvånat den västerländska världen, uppfödd i den trångsynta tron att Österlandet endast frambringat råheter och barnsligheter inom den spekulativa tankens område. Hennes egen kunskap om orientalisk filosofi och esoterik var vittomfattande. Inget uppriktigt sinne kan tvivla på detta efter att ha läst hennes två viktigaste verk. Hennes spår leder, i sanning, ofta dit endast några få invigda kunde följa, men andan och tendensen i alla hennes verk var kraftgivande, stärkande och stimulerande ...
Helena Blavatskys arbete har redan burit frukt och var klart förutbestämt att åstadkomma ännu mer påfallande och välgörande återverkningar i framtiden. Senare tiders noggranna iakttagare har insett att den gängse tankens anda på många olika håll influerats av det. En vidsyntare mänsklighet, en mer liberal begrundan, en läggning för att utforska forntida filosofier från en högre synvinkel, har ett direkt samband med lärorna som refererats till ovan. Sålunda har Helena Blavatsky satt sin prägel på tiden.
Efter en beskrivning av hennes barndom och världsomspännande resor som ung kvinna, uppger William Q.Judge i sin artikel som behandlar HPBs liv bland annat att:
det var i Förenta Staterna som hon faktiskt påbörjade det arbete som gjorde hennes namn berömt i Europa, Asien och Amerika....
Vidare säger WQJ om sin Lärare och kollega:
Strävan och syftet med hennes liv var att hugga av de fjättrar som prästerskapet smidit åt människans själ. Hon önskade att alla människor fick veta att de i realiteten är Gud och att de måste bära bördan av sina egna synder, för ingen annan kan göra det åt dem. Följaktligen förde hon i västerlandet fram de gamla österländska lärorna om karma och reinkarnation. För det första, lagen om rättvisa, innebar att varje människa måste ansvara för sig själv och för det andra att man måste stå till svars på jorden där alla handlingar är utförda.
Hennes önskan var också att vetenskapen skulle föras tillbaka till den sanna grundvalen, då liv och intelligens tillåts vara inom, och verka på och genom varje atom i universum. Därför var hennes syfte att göra religionen vetenskaplig och vetenskapen religiös, så att dogmatismen hos båda skulle försvinna. ... Teorin om människans ursprung, krafter och bestämmelse som hon framförde, hämtades från forntida indiska källor, placerar oss på en högre piedestal än både religionen eller vetenskapen gjort för den ger var och en möjlighet att utveckla sina inre gudalika förmågor och till slut bli naturens medarbetare. ("H P Blavatsky" av William Q Judge)
Avslutningsvis vill vi gärna omnämna en annan känd gestalt, som beskriver sitt samröre med och djupa respekt för teosofin – Mohandas Gandhi – som verkligen uppskattade teosofin och dess längtan att frigöra människan ifrån sina förutfattade meningar och vidskepelse. Underligt nog har den teosofiska rörelsen, även om den är västerländsk till sitt ursprung, medfört ett återupplivande av intresset för reinkarnation i Orienten liksom i västerlandet. Missionärernas och den materialistiska vetenskapens inflytande fick många hinduer att förlora tron på sitt religiösa arv, och i synnerhet de utbildade indiska ungdomarna blev fort ateister. Vi kommer att få tillfälle att fördjupa oss i allt detta längre fram, men här illustrerar vi det endast genom att citera Gandhi. I sin Självbiografi avslöjar han att den hinduiska "bibeln" Bhagavad-Gita, kom att utöva ett djupgående inflytande på hans personliga och offentliga liv, och vilken, som vi har sett, upprepade gånger behandlar ämnet reinkarnation, förblev oläst av honom tills dess att han som ung man levde i England. Han skriver:
I slutet på mitt andra år i England kom jag i kontakt med två teosofer, bröder... De berättade för mig om Bhagavad-Gita... De inbjöd mig att studera originalet tillsammans med dem. Jag skämdes eftersom jag varken hade läst det gudomliga poemet på sanskrit eller gujarati... Jag började studera Bhagavad-Gita med dem. ... De tog också vid ett tillfälle med mig till the Blavatsky Lodge och presenterade mig för Helena Blavatsky och Mrs Besant... Jag påminner mig ha läst, på brödernas begäran, Helena Blavatskys "Nyckeln till Teosofin". Denna bok frammanade en önskan inom mig att läsa böcker om hinduismen och tog mig ur villfarelsen den föreställning som missionärerna fostrat mig i att hinduismen överflödade av vidskepelse...
Senare i Sydafrika kom jag i nära kontakt med nästan varje teosof (i Johannesburgs Teosofiska Samfund). Jag förde religiösa diskussioner med dem dagligen. Högläsning brukade förekomma ur teosofiska böcker och ibland hade jag tillfälle att närvara vid deras sammankomster.
Gandhi nämner i sin Självbiografi att Allan O Hume, en brittisk teosof, en av grundarna till den indiska nationella kongressen1885, gjorde en hel del för att höja den besegrade nationens andlighet. Gandhi talade om för sin levnadstecknare, Louis Fischer, att "i början var de ledande kongressmännen teosofer." "Teosofi", förklarade han, "är Helena Blavatskys lära, är hinduism då den är som bäst." Två gånger betonade han : "Teosofi är broderskapet bland människorna."
Som en uppskattning av tacksamhet för vad den teosofiska rörelsen hade åstadkommit på olika sätt i Indien,utgav den indiska regeringen år 1975 ett speciellt frimärke för att fira minnet av rörelsens hundraårsdag. Sigillet tillika med samfundets motto – "Det finns ingen religion högre än sanningen" – fanns återgivet på frimärket.
Detta får avsluta vår presentation av REINKARNATIONSLÄRANS RENÄSSANS ONLINE. Denna skrift (som du kan beställa genom Teosofiska Kompaniets Internet Bokhandel) kommer att omfatta i sin helhet (vi publicerar den stegvis) ett mycket brett material om reinkarnation, som vi med stort intresse kan studera och sprida till våra medmänniskor. Vi vill självfallet att så många som möjligt blir bekanta med detta storslagna esoteriska begrepp – New Age rörelsens första axiom – reinkarnation.
Malmö, 21 Mars
Vårdagjämningen 1999
UNITED LODGE OF THEOSOPHISTS, Malmölogen
___________________________________________________________________
Till Huvudindex för NYHETSBREV Online
___________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________________________
| till Helena Blavatsky Online | till William Q Judge Online | till Robert Crosbie Online | till B P Wadia Online | till ULTs hemsida |
_______________________________________________________________________________________________________
Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad
2014-03-23
