Filosoferna, logikerna och de lagkunniga satt uppradade i domstolen för att förhöra Nasrudin. Detta var ett allvarligt fall, ty han hade erkänt att han gått från by till by och sagt: ”De så kallade visa männen är okunniga, obeslutsamma och förvirrade.” Han anklagades för att undergräva Statens säkerhet.

”Du må tala först”, sa Kungen.

”Hämta hit papper och pennor”, sa Mullan.

Papper och pennor hämtades.

”Ge papper och penna till var och en av de första sju männen.”

De delades ut.

”Låt dem var och en för sig skriva ett svar på denna fråga: 'Vad är bröd?' ”

Så skedde.

Pappren lämnades till Kungen, som läste upp dem.

På det första stod det: ”Bröd är mat.”

På det andra:” Det är mjöl och vatten.”

På det tredje: ” En gåva från Gud.”

På det fjärde: ” Bakad deg.”

På det femte: ” Variabelt, berönde på vad man menar med 'bröd'.”

På det sjätte: ” En närande substans.”

På det sjunde: ” Ingen vet det egentligen.”

”När de bestämmer sig för vad bröd är”, sa Nasrudin, ”blir det möjligt för dem att bestämma andra saker. Till exempel om jag har rätt eller fel. Kan man anförtro värderings- och omdömesfrågor till människor som dessa? är det inte konstigt, att de inte kan komma överens om något som de äter varje dag, men ändå är eniga om att jag är en kättare?”

 

___________________________________________________________________