Esoteriska Axiom
och
Andliga Spekulationer

[Ingår i serien Tibetanska Läror]

HELENA BLAVATSKY

© 2010 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

HELENA BLAVATSKY 1831-1891
 

I en lång recension av A. Lillies bok, Buddha and Early Buddhism, [ ”Buddha och den tidiga Buddhismen” ] av M. A. Oxon, så tar vår högt uppskattade kritiker och vän återigen tillfället att flörta med sina välgörare teosoferna. Utifrån herr Lillies auktoritet (?), som tycks veta allt om ämnet, motsäger och belyser recensenten de antaganden som gjorts och de teorier som lagts fram av teosoferna. Vi kommer nu att citera från hans recension ”Buddhism and Western Thought”  [ ”Buddhism och västerländska tänkandet” ], som publicerades i oktobernumret av Psychological Rewiew:

”Det kommer att bli uppenbart för alla läsare som följt mig så här långt att den buddhistiska trosriktningen är genomsyrad av vad jag vill beskriva som en distinkt och en säregen gren av modern spiritualism – närvaron och beskyddandet av avlidna människors andar. (!?) [1] Jag medger att detta slog mig med viss förvåning och jag måste säga att jag blev glatt förvånad för jag hade börjat tro att det fanns en stark antagonism mellan Österländskt och Västerländskt tänkande och trosinriktning i denna fråga. Vi har hört mycket nedvärderande om denna speciella trosartikel från några vänner som har delgivit oss en mängd fakta om de teosofiska trosåsikterna rörande hinduerna och som har sjungit lovsånger åt den buddhistiska tron som en polemik mot den kristna tron; med häftig lovsång till den ena och med ett stort mått av förakt mot den andra. .  .  . Hur det än förhåller sig med detta, har vi blivit tillrättavisade så ofta att vi har tagit och accepterat det som en lektion från de som vet bättre än vi själva, att våra västerländska tankar rörande uppträdandet av avlidna mänskliga andar i vår värld är ett misstag. Vi har trott att detta synsätt i alla fall var den österländska ståndpunkten. För egen del föredrar vi (åtminstone några av oss) att erfarenheten i motsats till instruktioner från någon annan vars dogmatiska påståenden är så svepande likt de vi bemöts av från österländska experter. De påståenden och antaganden som gjorts tycks oss alldeles för breda. Det kan ligga till på det viset, att vi tvingas att tänka, att avlidna mänskliga andar inte är verksamma i Österlandet, fast vi kan i varje fall bekräfta att de är verksamma i väst. Och trots att vi är långt ifrån att sänka oss till att erkänna de sanningar som genomsyrar mycket av den österländska spiritualismen och har försökt att enligt bästa förmåga få våra vänner att vidga sina vyer genom att anamma dessa tankar till viss grad, så är vi ändå lite nedstämda av tron att den österländska spiritualismen så absolut skulle motsäga den empiriska upplevelsen från de i väst.
________________________

[1] Understrykningar och utropstecken är våra. Vi skulle gärna vilja veta vad Ceylons lärda präster, buddhismens ljushuvud, sådana som till exempel Sumangala, Unnanse, skulle säga om detta? Utg,

”Herr Lillie ger mig trots allt lite tröst. Jag finner genomgående i hans bok, inte enbart de mest instruktiva och varierade åsikterna som jag kan jämställa med mina egna trosföreställningar och teorier, men finner även tron på interaktionen med avlidna mänskliga andar, som vi i Österlandet alla hade inbillat oss vara anathema maranatha men som trots det, enligt hans uppskattning, skall vara en genomsyrande princip inom buddhismen!” (Part II. p.174).

Författaren fortsätter därefter att tala om ”buddhistisk spiritualism”... en ”grundprincip” som är en ”trosföreställning om att de levande på vår jord kan bringas i kontakt med sina avlidna vänner”; där adepterna är ”högt utvecklade medier”; och han citerar en intressant paragraf från ett kapitel ur herr Lillies bok. Och så här säger auktoriteten Lillie:

”Jag har funderat länge på denna så kallade supernaturalism då den är av högsta betydelse för vårt ämne. Buddhismen var tydligen endast en utstuderad apparat för att omintetgöra agerandet av onda andar med hjälp av goda andar som agerar utifrån sin högsta potential genom en död kropps instrument, eller en del av en död kropp, som en gång tillhört den vägledande anden.

De buddhistiska templen, de buddhistiska riterna, den buddhistiska liturgin tycks alla vara grundade på denna idé att hela eller delar av den döda kroppen var nödvändig. Vilka var då dessa assisterande andar? Varje buddhist, antik eller modern, skulle bekräfta att en ande som ännu inte har nått det kroppsliga eller spirituella uppvaknandet kan inte vara en god ande, för den tillhör fortfarande Kamas (dödens, lustens) [2] domäner. Den kan inte göra några goda ting; mer än så, den måste göra onda saker... svaret som nordbuddhismen ger, om vi anlitar sådana böcker som ’White Lotus Dharma’ och ’Lalita Vistara’ är att de goda andarna är Buddhorna, det vill säga, de döda profeterna. De kommer från ”Buddhornas fält” för att umgås med de levande på jorden”.

________________________

[2] Vi har inte läst herr Lillies bok; men om han lär ut i den många andra ting som inte är mer sanna än hans idé om att Kama betyder ”Död”, så kommer hans auktoritet med all sannolikhet visa sig vara av en mycket klen karaktär. Kama har aldrig betytt död, utan  lust, begär; i betydelsen ett passionerat begär att leva igen. – Utg.

Och herr M A (Oxon) jublar, då han tror detta bekräftar och styrker de Andliga teorierna samtidigt som det antas förvirra teosoferna. Vi är dock övertygande om att i slutändan är det endast herr Lillie som kommer att vara förvirrad. ”Buddhas liv genomsyras av” säger recensenten ”vad tycks mig vara en kompromisslös Spiritualism...” och i triumf tillägger han: ”Det är ett signifikant faktum att alltigenom denna belysning av buddhistisk Spiritualism så har vi inte en enda gång mött en Elemental eller en Elementarisk Ande”. 

Det är dock inte förvånande då de i den buddhistiska och brahmanska Esoterismen har sina egna speciella och tekniska termer vars signifikans herr Lillie – om han förstod dess innebörd lika korrekt som han förstod ordet Kama – var just en sådan person som skulle förbise eller inkludera i den allmänna termen ”Andar”.Vi kommer inte att argumentera för att försöka lösa dessa svåra frågor med vår vän M.A. Oxon då vår röst inte har mer auktoritet gentemot honom än herr Lillie har gentemot oss. Vi kommer dock att säga honom vad vi gjort. Så fort hans mycket välskrivna recension nådde oss gick vi igenom den och strök under viktiga saker och sände iväg två exemplar av tidskriften till två auktoriteter för att de skulle gå igenom och korrigera felen i recensionen.

Vi anser att dessa specialister inom ämnet esoterisk Buddhism måste anses mer tillförlitliga än herr Lillie, eller någon annan europeisk auktoritet någonsin kommer att vara, då dessa specialister är:  (1) H. Sumangala Unnanse, som är Buddhistisk överstepräst i Adams Peak i Ceylon och herr Rhys Davids lärare, och som även är en medlem i vår generalförsamling och en av de mest lärda uttolkare av den södra Buddhismen; och (2) Chohan Lama från Rinch-cha-tze (Tibet) som är Chef över Arkiv-registratorerna i de hemliga Biblioteken hos Dalai Lama samt Ta-shii-hlumpo-Lama-Rim-boche, som också är en medlem i vårt sällskap. Den sistnämnda är för övrigt en ”Pan-chhen” eller storslagen lärare, en av de mest lärda teologerna inom den nord Buddhismen och den Esoteriska Lamaismen. Från den senare har vi redan mottagit en bekräftelse på att vi skall få en redogörelse för alla felaktigheterna i alla avseenden som författaren och recensenten gjort, och allt avslutas med några få kommentarer som adresseras till artikelförfattaren och som knappast kan sägas smickra honom som författare. Översteprästen Sumangala kommer att delge sina idéer om ”Buddhistisk Spiritualism”, så fort han finner en ledig stund vilket inte är så lätt när man betänker hans engagemang. Om herr Lillies auktoritet och lärdom skall placeras högre än de mest lärda Buddhistiska uttolkarna av den södra och norra Buddhismen, efter allt det ovan sagda, så kan vi inte ha något mer att säga.

Tills vidare kommer ingen att förneka att den esoteriska Buddhismen och Brahmanismen är en då den förra är härledd ur den senare. Dess mest kända och viktigaste reform var att Buddha gjorde adeptskapet, eller upplysningen ( genom praktiserandet av Iddhi-förmågan Dhyana ) tillgänglig för alla, eftersom Brahmanerna hittills svartsjukt hade uteslutit alla, förutom likasinnande och personer från samma kast, privilegiet att lära sig den fullkomliga Sanningen. Därefter kommer vi att i detta sammanhang delge idéer från en lärd Brahman i ämnet Spiritualism sett utifrån en esoterisk ståndpunkt. Författaren till artikeln som följer, är troligtvis den i Indien som är bäst bevandrad i de Brahminska Ockulta Vetenskaperna [3] utanför den inre konklaven av Adepter – han recenserar där människans sjufaldiga principer så som de återgavs i Fragments of Occult Truth [Fragment av den Ockulta Sanningen], och etablerar för detta syfte en uttömmande jämförelse mellan de två esoteriska doktrinerna – den Brahmanska och den Buddhistiska – som han anser vara ”identiska till substans”. Hans brev skrevs som en respons på vår personliga förfrågan men utan möjlighet till någon polemik och han hade inte minsta tanke på att hans svar en dag skulle publiceras, men efter att ha fått hans godkännande så använder vi oss av den möjligheten med stor glädje. Förutom att det är den bästa recension som vi någonsin kommer att ha tillgång till i ett sådant svårt ämne, så kommer den att visa M. A. Oxon och våra andra vänner, Spiritualisterna, hur mycket sådana författare som herr Lillie har förstått ”grundprincipen” i de asiatiska religionerna och filosofierna. Hur som helst kommer läsarna att kunna döma hur mycket den moderna Spiritualismen, som nu förmedlas, är en ”princip som genomsyras” av Brahmanismen, Buddhismens äldre syster.

________________________

[3] Se artiklen [av Subba Row] ”Zodiakens Tolv Tecken” av samma författare, i november numret av The Theosophist –

 HELENA BLAVATSKY
The Theosophist,
Januari, 1882

Översatt från H.P. Blavatskys Theosophical Articles, vol III, sid. 326–329, ”Esoteric Axioms and Spiritual Speculations”. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1981. Kan beställas genom Teosofiska Kompaniets Bokhandel Online.

_________________________________________________________________________________________________

länk till: TEOSOFISK ORDBOK ONLINE

_________________________________________________________________________________________________
 

| till Helena Blavatsky  Online | till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23