triangel.gif (5598 bytes)
nr 117

   Det devachanska tillståndet
(Swedenborg)

från
Forum Svaren 1889-1896

William Q Judge


© 2001 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

Dorje1.gif (4461 bytes)


 

Inträder våra mänskliga själar i det devachanska tillståndet i en nyfödds eller i en vuxens gestalt? Jag anser att det är den kunskap en själ samlat under jordelivet som avgör om den skall inträda i Devachan i en nyfödds gestalt eller inte.

117. WQJ: Jag tycker inte att man skall tala om själen som nyfödd eller vuxen. Själen varken föds eller dör och kan därför inte kallas nyfödd eller vuxen annat än i bildlig betydelse för att visa på karaktärsskillnader. I tillvarons astrala och eteriska regioner antager själen den gestalt eller form som bäst svarar mot dess verkliga karaktär. Den kan då förefalla vara ett barn eller en vuxen, oberoende av åldern på den kropp som den just övergivit. Den kan också ta skepnaden av ett djur eller en deformerad människa om nu dess verkliga liv lämpligen kan representeras på det sättet. Detta visste Swedenborg och många andra siare som såg själar vandra omkring i sådana gestalter, vilka de i enlighet med sin egen väsenskaraktär tvingats antaga. Och man behöver inte vara fysiskt död för att framstå på detta sätt. Redan under livet visar många människor för klärvoajantens öga upp den verkliga bilden av sin inre karaktär, hur otäck denna än må vara. Form, gestalt och anletsdrag har då i själens liv att göra med de väsentligaste karaktärsegenskaperna. Det har sagts att en av adepterna, när han skrev om Devachan, sade att vi åldrades och dog bort från Devachan. Med detta menas bara en stegring av den verksamma energin, dennas fortsatta aktivitet och sedan gradvisa avtagande tills den är förbrukad, vilket resulterar i en ny återfödelse. Jag tror inte att nyfödda och små barn som dör får någon devachanvistelse, utan att de omedelbart går att återfödas igen. De har inte ackumulerat någon energi för ett devachantillstånd. Inom dem verkar bara impulsen till födelse, och när denna impuls hämmas av döden leder den omedelbart till sökandet efter en annan kropp, och detta sökande fortsätter tills en kropp som har livskraft nog att låta själen fortsätta sin pilgrimsfärd i människornas värld har hittats. Medier och klärvoajanter säger ofta att det ena eller andra småbarnet från "andevärlden" är närvarande vid t ex en seans, men jag tror att det i sådana fall alltid är elementaler som iklätt sig bilder eller skepnader av barn som dött, och att sådana uppenbarelser inte visar på något annat än den astrala världens stora förmåga att desinformera oss. [s 102-103]
 



|
   till ULTs hemsida   |  till William Q Judge Online   | till ForumSvaren HuvudIndex   | 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23