ULTs FÖREDRAG Onsdagar 2014 Arkiv

TEOSOFISKA FÖREDRAG MALMÖ
Vårterminen 2017
Onsdagar – 19.30-20.30
Köpenhamnsvägen 13 C, (ingång genom grinden nr 13/15) in på gården, nedre plan,

Malmö tel. 070 376 47 47

Januari

11/1 Tidlös Visdom

18/1 Bhagavad-Gita, en inre dialog

25/1 Hur påverkar tankarna miljön?

Februari

1/2 Om Teosofisk Meditation

8/2 Reinkarnation- en ständig pånyttfödelse

15/2 Vattumanens tidsålder i Kali-Yuga

22/2 Mästarna i Shambalas tjänst

Mars

1/3 Vad händer efter döden?

8/3 Etik och jämlikhet inom Teosofin

15/3 Teosofins Oceans ursprung, WQJ dagen

22/3 Växa genom Karma

29/3 Tystnadens Röst

April

5/4 Utveckling genom drömmar

12/4 Uppståndelsens tid

19/4 Sol och mån människan

26/4 Sjutalets mysterium

Maj

3/5 Blavatsky koden och den Hemliga Läran

10/5 Lyssnandets ockulta kraft

17/5 Yggdrasil, Livets Träd

24/5Hjärtats eller huvudets lära

31/5 Bönens ockulta betydelse

Juni

7/6 Medvetandets psykologi

14/6 Ljusets Invigning

Sommarlov

ULTs Studiegrupper på Onsdagar
Våren 2017
Köpenhamnsvägen 13 C, (ingång genom grinden 13/15) in på gården, nedre plan, Malmö. För vidare information ring 070 376 47 47

DHARMAGRUPP I
Denna grupp träffas varje onsdag kl. 17.30 - 18.15
TEOSOFI

Här tar vi del av Teosofins Oceans esoteriska filosofi på ett mer djupgående sätt än vad som är möjligt under ett föredrag. Vi studerar också parallellt Frågor och Svar på Teosofins Ocean av Robert Crosbie.

Vi kommer att fortsätta våra studier av boken: Teosofins Ocean löpande.
Vi inleder våra studier i kapitel 10 denna termin.

Teosofins Ocean kan betraktas som en enklare version av boken Den Hemliga Läran eller den teosofiska filosofins ryggrad. Det mesta som finns i denna bok speglar kärnan i teosofins esoteriska lära. För mer info se online: Teosofins Ocean

DHARMAGRUPP II
Denna grupp träffas varje onsdag kl. 18.15 - 19.00
BHAGAVAD GITA

Här tar vi del av de teosofiska nycklar som William Q Judge lämnat till oss för att vi ska kunna förstå Bhagavad Gita bättre. Vi studerar boken Bhagavad Gita löpande. Vi inleder våra studier i kapitel 5 denna termin.

"Bhagavad-Gita är en episod i Mahabharata, som skall ha skrivits av Vyasa. Vem denne Vyasa är och när han har levat är inte känt.

J. Cockburn Thomson säger i sin översättning av Bhagavad-Gita: ”Mahabharata är som alla sanskritstuderande väl känner till Indiens stora epos, som med tanke på dess popularitet och omfattning torde kunna sägas motsvara Iliaden hos grekerna. Hela verkets tema är ett bestämt krig som fördes mellan två grenar av samma stam, ättlingar till Kuru, och gällde herraväldet över Hastinapura, allmänt ansett som detsamma som nuvarande Delhi. Den äldre grenen kallas med det gemensamma namnet på hela stammen kuruer, den yngre går under ett familjenamn efter Pandu, fadern till de fem främsta ledarna.

Detta krig mellan kuruer och pandaver upptar omkring tjugotusen slokas eller en fjärdedel av hela verket, som vi nu äger det ... För att förstå anspelningarna (i Bhagavad-Gita) krävs en kännedom om stammens föregående historia, som nu skall meddelas som följer.

Om namnet Kuru vet vi endast lite, men detta lilla räcker för att visa att det är ett namn av stor betydelse. Vi har ingen möjlighet att dra ut det från någon sanskritrot, inte heller förefaller det att som så många av de gamla indiska namnen tjäna till att förklara egenheterna hos den eller dem som det betecknar. Det är därför med all sannolikhet ett namn av ansenlig ålder som aryanerna fört med sig från sin första bosättningsplats i Centralasien. Dess användning i sanskrit är fyrfaldig. Det är namnet på den norra fjärdedelen, eller Dwipa, av världen, en del som beskrivs som liggande mellan den nordligaste snöbergskedjan och polarhavet. Det är vidare namnet på den nordligaste av de nio Varshas i den kända världen. Bland stammens egna långa släktlängder har det återfunnits som namnet på en forntida kung, vilken angetts som stammens grundare. Slutligen betecknar det en aryansk stam av tillräcklig betydenhet för att oroa hela norra Indien med sina småriken och för att göra dessa strider till tema för forntidens längsta epos.

Hämtat ur INLEDNINGEN i Bhagavad Gita sid 9-10 av William Q Judge.