nr 88

Utvecklingens grundprinciper

Anledningen till att H.P.B. och andra välkända personer inom Samfundet fäste så stor vikt vid läror som karma och reinkarnation var inte enbart för att dessa läror är så lättfattliga och välgörande för människor, och inte heller för att de erbjuder, som de av nödvändighet gör, en säker grund för etiska principer eller allt mänskligt uppförande, utan för at de utgör själva grundprinciperna för människans högre utveckling. Utan karma och reinkarnation blir utvecklingen endast ett fragment; en process vars början är okänd och vars utgång ej går att skönja; en glimt av det som skulle kunna bli; ett hopp om det som borde bli. Men i ljuset av karma och reinkarnation blir utvecklingen en logisk följd av det som måste ske. Länkarna i tillvarons kedja binds samman och förståndets och livets cirklar blir hela. Karma erbjuder handlingens eviga lag och reinkarnation förser det gränslösa fält som är nödvändigt för dess uttryckande. Det finns tusentals människor som kan förstå dessa två principer, som kan tillämpa dem som grund för sitt agerande, och väva in dem i sin livsväv, utan att för den skull vara i stånd att förstå den fullständiga syntesen av den ändlösa utvecklingen av vilken dessa läror utgör en så betydande del. Genom att på så sätt skänka även den mera ytliga tänkaren och den svage eller ologiske dialektikern en fullkomlig grund för etik och en ofelbar vägledning i livet, lägger teosofin grunden för ett framtida förverkligande av det universella broderskapet och människans högre utveckling. Men endast ett fåtal i denna generation inser det arbete som man tagit sig an, eller hur mycket som redan uppnåtts.

Utdrag ur The Theosophical Movement, sept 1989 av WILLIAM Q JUDGE  
 

 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23