4. Uppsök i ditt hjärta det ondas rot och ryck upp den. Den lever och bär frukt i hjärtat hos den hängivne lärjungen lika mycket som hos begärens människa. Endast den starke kan rycka upp den. Den svage måste invänta dess uppväxt, dess fruktsättning, och dess död. Och det är en växt som lever och frodas genom tidsåldrarna. Den blomstrar när människan samlat på sig frukterna av otaliga existenser. Den som vill beträda kraftens väg måste utrota detta ting ur sitt hjärta. Och då skall hjärtat blöda och människans hela liv se ut att vara fullständigt upplöst. Denna prövning måste uthärdas: den kan komma vid första steget på den riskabla stege som leder till livets väg: den kan komma först vid det sista. Men o lärjunge, kom ihåg att du måste uthärda den och samla dina själsliga krafter till denna uppgift. Lev varken i det närvarande eller i det kommande, utan i det eviga. Detta  jättestora ogräs kan inte blomstra där: denna vanprydnad på tillvaron blir utplånad redan i atmosfären av den eviga tankens värld.

8. Lär av dina förnimmelser och iaktta dem, för bara på detta sätt kan du börja studiet av självkännedomens vetenskap och sätta din fot på stegens första nivå.

Väx som blomman växer, omedveten, men ivrigt angelägen att öppna sin kalk för luft och sol; så skall du sträva framåt och öppna din själ för det eviga. Men det måste vara det eviga, som drar fram din styrka och skönhet, inte begäret efter tillväxt. För i ena fallet utvecklar du dig i renhetens rikedom; i andra fallet förstelnas du inom ditt skal av ohejdad passion efter personlig storhet.

9. Åtrå endast det som är inom dig!

10. Åtrå endast det som är bortom dig!

11. Åtrå endast det som är utom räckhåll!

12. För inom dig finns världens ljus – det enda ljus, som kan upplysa vägen. Om du inte förmår att förnimma det inom dig, skall du förgäves söka det någon annanstans. Det är bortom dig, för när du når det, har du förlorat dig själv. Det är utom räckhåll, för det försvinner ständigt. Du skall inträda i ljuset, men du kommer aldrig att nå lågan. 

          Utdrag ur Ljus på Vägen av MABEL COLLINS