nr 143

Själens Öga

Hjälp Naturen och samarbeta med henne; och Naturen kommer att se dig som en av sina skapare och vörda dig.

Hon skall för dig på vid gavel öppna portarna till sina hemliga kammare och låta dina blickar skåda de skatter som ligger gömda i de innersta djupen av hennes rena, jungfruliga sköte. Obesudlad av materiens hand visar hon sina skatter endast för Andens öga – det öga som aldrig sluts, det öga inför vilket ingenting i hennes riken är beslöjat.

Då kommer hon att visa dig vägen och hur du skall gå tillväga – den första porten, den andra och den tredje, ända till den sjunde. Och därefter målet, bortom vilket, badande i Andens solljus, ligger härligheter outsägliga, aldrig skådade av något annat än Själens öga.

Det finns endast en väg som leder till Vägen; bara vid dess absoluta slut kan Tystnadens Röst höras. Spolarna i stegen, med vars hjälp den sökande klättrar uppåt, består av lidande och smärta. Dessa kan bara tystas med dygdens röst. Ve dig då, Lärjunge, om det finns någon enda last som du inte har lämnat bakom dig. Ty då skall stegen brista och dra med dig i fallet. Din fot vilar i dina synders och bristers djupa dy, och innan du ens kan försöka komma över denna breda klyfta av materia, måste du två dina fötter i Försakelsens Vatten. Se upp så att du inte sätter en ännu oren fot på stegens lägsta spole. Ve den, som vågar besudla någon enda spole med sina leriga fötter. Den vämjeliga och sega gyttjan skulle torka och bli en klibbig massa som klistrade fast hans fötter på fläcken; liksom en fågel, fångad på den förslagne jägarens fågellim, skulle han hindras från att komma vidare. Hans laster skulle ta gestalt och dra ner honom. Hans synder skulle höja sina röster, likt schakalens skratt och gråt efter solnedgången; hans tankar blev en här som förde bort honom likt en fången slav.

Döda dina begär, Lanoo, gör dina laster maktlösa innan du tar det första steget på den högtidliga vandringen.

Stryp dina synder och gör dem stumma för alltid, innan du lyfter foten för att klättra uppför stegen.

Tysta dina tankar och fäst hela din uppmärksamhet på din Mästare, som du ännu inte ser, men vars närvaro du känner.

Utdrag från TYSTNADENS RÖST av  HELENA BLAVATSKY
 

 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23