nr 149
Mästaren
En MAHATMA är en person som genom speciell träning och utbildning har utvecklat de högre förmågorna och har uppnått den andliga kunskap som den vanliga mänskligheten inhämtar efter att ha genomgått otaliga serier reinkarnationer under den kosmiska evolutionens förlopp, förutsatt, naturligtvis, att de under tiden inte går emot Naturens syften och på detta vis framkallar sin egen tillintetgörelse. Mahatmans självutvecklingsprocess täcker flera "inkarnationer", även om de är jämförelsevis väldigt få. Vad är det då som reinkarnerar? Den ockulta läran visar, så långt den offentliggjorts, att de första tre principerna mer eller mindre dör i vad som kallas den fysiska döden. Den fjärde principen, tillsammans med de lägre delarna av den femte, till vilken hör de animaliska anlagen har Kama-Loka som hemvist, där den genomlider sönderdelningens kramper i relation till intensiteten av de lägre begären; medan det är Manas, den rena människan som förenad med den sjätte och sjunde principen inträder i Devachan, för att där njuta av verkningarana av sin goda karma, för att sedan reinkarnera som en högre individ. Ett väsen som genomgår den ockulta träningen under succesiva födslar får mindre och mindre (i varje inkarnation) av lägre Manas tills dess att det kommer en tid då hela Manas, i fullt utvecklad karaktär, blir centrerad i den högre individualiteten. En sådan person sägs ha blivit en MAHATMA. Vid tiden för hans fysiska död förgås de fyra lägre principerna utan något lidande, ty dessa är faktiskt för honom likt en del av ett slitet klädesplagg som han tar på och av efter sin egen vilja. Den verkliga MAHATMAN är då inte sin fysiska kropp, utan högre Manas som är oskiljaktigt länkad till Atma och dess vehikel (den sjätte principen) – en förening som genomförts av honom under en jämförelsevis mycket kort tidsperiod efter att ha gått igenom självutvecklingsprocessen som den framläggs av den Ockulta Filosofin.Utdrag ur artiklen
Mahatmor och Chelor av HELENA BLAVATSKY
| till Teosofiska Speglingar | till ULTs hemsida |
Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad 2014-03-23