triangelsymbol
nr 141

Karma – Världsharmonins Lag

Karma är benämningen på en av naturens viktigaste lagar. Ständigt i verksamhet gäller denna lag för såväl planeter och planetsystem som för raser, nationer, familjer och individer. Läran om karma är reinkarnationslärans tvillinglära. De båda är så sammanflätade med varandra, att det knappast går att avhandla den ena skild från den andra. Det finns inte en plats och inte en varelse i hela världsalltet som går fri från karmas påverkan. Allt och alla bestraffas för misstag, men leds på ett välsignelsebringande sätt medelst fostran, vederkvickelse och gottgörelse mot fullkomningens höjder. Karma är så vittomfattande – den råder över såväl vår fysiska som moraliska varelse – att man bara genom omskrivningar och vidlyftiga förklaringar kan återge dess innebörd på västerländska språk. Därför har sanskritordet karma behållits som beteckning för denna lag.

Tillämpad på människans moraliska livsyttringar är den skiparen av etisk rättvisa, som straffar och belönar. Den är orsaken till födelse och återfödelse, men samtidigt medlet att undgå reinkarnation. Sedd ur en annan synvinkel är den helt enkelt den verkan som följer på varje orsak – verkan och återverkan – det exakta resultatet av varje tanke och handling. Ordet karma som sådant betyder "handling". Teosofin ser universum som en intelligent helhet, och varje rörelse inom detsamma är därför en handling av denna helhet som leder till verkningar, vilka själva blir orsaker till nya verkningar. Utifrån detta synsätt sade forntidens indier att alla varelser upp till Brahma var underkastade karmas välde.

Karma är inte en varelse utan en lag, världsharmonins alltomfattande lag som osvikligt återställer den jämvikt som rubbas.

Karmaläran i förening med reinkarnationsläran ger förklaringen till nöden och lidandet i världen, och utesluter alla möjligheter att anklaga naturen för orättvisa.

Utdrag från TEOSOFINS OCEAN, kap 11 av  WILLIAM Q. JUDGE
 


 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23