Satya-yuga och kronologiska buddistiska cykler skulle få en matematiker att resa sig upp i förskräckelse inför uppställningen av siffror. Maha-kalpan spänner över ett oräkneligt antal perioder som går tillbaka till tidsåldrar före vår syndaflod. Deras system omfattar en kalpa eller en stor period av  4 320 000 000 år, vilken de delar i fyra mindre yugas, enligt följande:

1:a -Satya yug.....................1 728 000  år.
2:a -Tretya yug....................1 296 000  "
3:e -Dvapara yug................   864 000 "
4:e -Kali yug...........................432 000  "

Totalt....................................4 320 000

vilka ger ett gudomligt år eller Maha-yug; sjuttioen Maha-yug ger 306 720 000 år, till vilka adderas en sandhi (eller tiden då dag och natt gränsar varandra, morgon och kvälls gryning), som motsvaras av en Satya-yug, 1 728 000, ger en manvantara bestående av 308 448 000 år;* fjorton manvantaror ger 4 318 272 000 år; och till detta måste adderas en sandhi för att påbörja en kalpa, 1 728 000 år, vilket ger en kalpa eller den stora perioden på 4 320 000 000 år. Eftersom vi än så länge enbart befinner oss under Kali-yugs tjugoåttonde tidsålder i den sjunde manvantaran bestående av 308 448 000 år, har vi ännu nog med tid framför oss av väntan, innan vi ens nått fram till hälften av den tid som tilldelats världen.

____________________________________________

* Innan forskare avvisar en sådan teori – traditionsenlig som den är – skulle det var på sin plats om de kunde visa varför det vid  slutet av den tertiära perioden, förändrat den norra hemisfären genom en sådan sänkning av temperaturen att den  fullständigt förändrat den förtorkade zonen till ett sibiriskt klimat,? Låt oss påminna oss om att det heliocentriska systemet kom till oss från övre Indien; och att fröna till alla de stora astronomiska sanningarna sålunda kom med Pythagoras. Så länge vi saknar matematiskt korrekta bevis, är en hypotes lika god som en annan.