nr 90

De stora Lärarna

Vår kropp förändras, vi ändrar vårt förnuft; men det finns Något inom oss som inte förändras, som inte är beroende av förändring vare sig dessa utspelas i kroppen, i förnuftet eller i våra omständigheter. Detta Något är skaparen, härskaren, den som erfar alla de olika förändringarna. Det är denna del av vår natur – den verkliga Människan inom oss – som vi behöver lära känna. Om vi kan nå en sådan grad av varseblivningsförmåga att vi kan fatta Anden inom oss som verklig, så har vi nått en punkt då självkännedom är möjlig; och om vi besitter möjligheten till självkännedom så besitter vi även möjligheten att få kunskap om alla andra levande väsen.

De stora Lärarna utpekar faktumet att den verkliga grunden för människans natur är Gudomlighet, Ande, Gud. Gudomen är inte någon annan varelse, hur stor den än må vara. Den är inte något yttre ting. Den är det allra högsta inom oss liksom hos alla andra. Detta är Gud, och allt som en människa någonsin kan känna till om denna Ande är det som hon vet inom sig själv, av sig själv, genom sig själv. Det är denna idé som alla de gamle framförde när de påstod att det finns bara ett Själv, och att vi bör se Självet i alla ting och alla ting i Självet. Det är något som vi alla gör till en viss grad; vi ser Självet mer eller mindre klart. Det finns ingenting att se utanför oss själva; allt som vi ser eller lär känna finns inom oss. Men vi betraktar Självet inom oss som något jordiskt, förgängligt, något som inte har en egen existens utanför kroppen och förnuftet, och att Självet är avskiljt från alla andra former.

Om vi inom oss och bakom oss hade all den kraft som existerar i universum och inte hade en kanal genom vilken denna kraft kunde flöda – eller endast en trång, krokig, förvrängd kanal – skulle denna mäktiga Kraft vara värdelös och icke-existerande för oss. För att kunna öppna upp denna kanal är det nödvändigt att för det första förstå den verkliga grundvalen; Gud inombords, odödlig och evig, alla väsens Källa, vårt sanna Själv. För det andra måste vi förstå att alla handlingar härrör sig från denna Källa som är centrumpunkten för vårt väsen, ja för alla väsen.

Utdrag ur artikeln Den kreativa viljan av ROBERT CROSBIE
Den Teosofiska Rörelsen nr 54
 

 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23