179. De Sju Portarna

VAR vid gott mod, lärjunge; kom ihåg den gyllene regeln. Har du väl en gång trätt in genom Strotapatta-porten; har din fot trampat den nirvanska strömmens bädd någon gång, vare sig i detta eller något annat liv, då har du endast sju andra liv framför dig, du med den diamantfasta viljan. Skåda framåt. Vad ser du för dina ögon, du som längtar efter gudalik visdom?

”Mörkrets mantel vilar över materiens djup; inom dess veck kämpar jag. Under min blick, Herre, tilltager mörkret; det skingras för en vink av din hand. En skugga rör sig, krälande liksom den slingrande ormen....Den växer, sväller ut och försvinner i mörker. ”Det är skuggan av dig själv utanför VÄGEN, avtecknande sig mot den mörka bakgrunden av dina synder. ”I sanning, Herre; jag ser VÄGEN; dess fot i dyn, dess höjder förlorande sig i härligt nirvanskt ljus. Och nu ser jag även de allt trängre och trängre portarna på den svåra och törnbeväxta stig som leder till Jnana”. Du ser rätt, lärjunge. Dessa portar leder den sökande över vatten fram till ”den andra stranden”. Till varje port finns den gyllene nyckel som öppnar dess ingångsdörr, och dessa nycklar är:

1. DANA, den odödliga barmhärtighetens och kärlekens nyckel.

2. SHILA, den nyckel som är harmoni i ord och handling, som
skapar jämvikt mellan orsak och verkan och inte mer lämnar
rum för karmisk verksamhet.

3. KSHANTI, det milda tålamodet, som inte kan rubbas av något.

4. VIRAGA, likgiltighet för njutning som för smärta, sinnesvillan övervunnen, endast varsebliven sanningen.

5. VIRYA, den okuvliga handlingskraft som kämpar sig fram till den himmelska SANNINGEN, upp ur de jordiska lögnernas dy.

6. DHYANA, som sedan dess gyllene port en gång blivit öppnad leder Narjolen fram till det eviga SATs rike och den oupphörliga kontemplationen.

7. PRAJNA, vars nyckel gör en man till en gud, danande honom till en Bodhisattva en son av Dhyanierna.

Dessa är de gyllene nycklarna till de sju portarna.

Utdrag från De Sju Portarna av HELENA BLAVATSKY
Teosofiska Speglingar – ULT-bulletin nr 179, Maj, 2005