nr 6

De Invigdas Lära – Tao

Teosofin lär att människans intelligens i grunden är ett uttryck för den själsliga verkligheten. Denna själ är en individ, en pilgrim under ständig utveckling som är verksam under en lång serie av förkroppsliganden eller reinkarnationer, så att den ska kunna växa i kunskap och etisk medvetenhet. Teosofin lär att denna cykel av tillväxt sker under ledning av en naturlag – en lag, som verkar lika mycket på det moraliska, mentala och fysiska planet. I Orienten och alltmer i Västerlandet kallas denna princip för karmalagen.

Teosofin hävdar vidare att alla människosjälar – liksom den själsliga aspekten av allt i naturen –  har sitt ursprung i den Yttersta Verkligheten som är källan till allting. Detta är den gamla idén om en okänd och fördold Gudom  – som är alldeles för abstrakt för att förstås av intellektet, helt obegriplig för känslorna, men  likväl är en Absolut Närvaro i allt liv och i varje aspekt av naturen.  Den kan bara uppfattas intuitivt. Det är den oföränderliga Urgrunden uppfattad som den Namnlöse, den primära realitet som upprätthåller universum. Det är det centrala och odefinierade Subjektet bakom alla former av intelligens, men likväl inte begränsad eller inskränkt av någon form. Denna princip, menar teosofin är källan till och rättfärdigandet av alla etiska begrepp och den verkliga förutsättningen för alla broderskapsideal.

UNITED LODGE OF THEOSOPHISTS
Malmölogen, februari 1989
 

 |  till Teosofiska Speglingar  |  till ULTs hemsida   | 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23