224. Buddhismen i Bod-Yul (Tibet)

Buddhismen introducerades i Bod-yul i början av 600-talet av en gudsfruktig kinesisk prinsessa [11] som hade gift sig med en tibetansk kung som konverterat från bhön-religionen till buddhismen och blivit en trons pelare i Tibet, som Asoka hade varit nio århundraden tidigare i Indien. Det var han som sände sin minister – enligt europeiska orientalister: hans egen bror, den första laman i landet – enligt tibetanska historiska uppteckningar – till Indien. Denna broder, ministern, återvände ”med en stor mängd sanningar, som innefattades i de buddhistiska kanoniska skrifterna; han utformade det tibetanska alfabetet från det indiska Devanagri, och inledde översättningarna av den kanoniska litteraturen från sanskritoriginalen – som i sin tur hade översatts från pali, det gamla språket från Magadha – till landets eget språk” (se Markham’s Tibet) [12].
_______________

[11] En vitt spridd tradition säger oss, att efter tio år av giftemål så avsade hon sig detta med sin makes tillåtelse, och i en nunnas kläder – en Ghelung-ma, eller ”Ani” – så predikade hon buddhism över hela landet, precis som prinsessan Sanghamitta, Asokas dotter, gjort flera århundraden tidigare i Indien och Ceylon. – Utg.

[12] Men vad han inte säger (för ingen av de författare han hämtar sin information ifrån, vet det) är att denna prinsessa är den som antas själv ha reinkarnerat, allt sedan dess i en serie av kvinnliga Lamor, eller Rim-ani – värdefulla nunnor. Durjiay Pan-mo varom Bogle talar – halvsystern till Tda-shi Lama – och den högste i nunneklostret vid sjön Yam-dog-ccho eller Piate-sjön, var en av dessa reinkarnationer. – Utg.

Under den gamla regeringen och innan reformationen var de högre Lamorna tillåtna att gifta sig så att de kunde inkarnera i sina egna direkta efterföljare – en tradition som Tsong-ka-pa förbjöd eftersom han strikt föreskrev celibat för lamorna. Den upplyste laman från Bhutan hade en son som han tagit med sig och laman hade lovat att själv reinkarnera i den första sonen som föddes efter hans död. Ungefär ett år efter händelsen – för så förtäljer den religiösa legenden – välsignades sonen av sin bhutanesiska hustru med trillingar och alla tre var pojkar! Detta genanta faktum, vilket hade golvat vilken annan ordvrängare som helst, gjorde att det asiatiska metafysiska systemets riktighet granskades i sömmarna. Anden till den avlidna laman inkarnerade sig själv i alla tre pojkarna, och detta påstod man inför folket. En av pojkarna fick hans Om; den andra hans Han; den tredje hans Hoong. Eller (på sanskrit): Buddha – gudomligt medvetande; Dharma – materia eller animal själ¸och Sanga – föreningen av de två förra i vår fenomenella värld. Det är denna rena buddhistiska lära som degraderades av de förslagna bhutanesprästerna för att tjäna sina egna syften. Därför blev deras första lama en trippel inkarnation, tre lamor, där en – säger de – fick hans ”kropp”, den andra hans hjärta och den tredje hans ”ord” eller visdom. Denna hierarki varade med odelad kraft till 1400-talet då en lama med namn Duk-pa-Shab-tung, som blivit besegrad av Gyelukpas från Gay-don-Toob-pa [13] invaderade Bhutan som befäl för sin armé av munkar. Han erövrade hela landet och proklamerade sig själv att vara deras första Dharma Raja, eller Lama Rimbochay – och startade på så sätt en tredje ”juvel” i opposition till de två Gyelukpa ”juvelerna”. Men denna ”juvel” reste sig aldrig till den eminence som en majestät har, och han ansågs aldrig vara en ”lärdomens juvel”, eller visdomen personifierad.
_______________

[13] Byggherren och grundaren till Tda-shi Hlum-po (Teshu-lumbo) 1445 som kallades ”den Perfekta Laman” eller Panchen – den dyrbara juvelen, från orden pan-chhen – stor lärare, och ”Rim-bochay” ovärderlig juvel. Medan Dalai-Lama endast är Gyalba Rim-bochay, eller ”juvelen av kunglig majestät”, så är Tda-shi Lama från Tzi-gadze, Panchen Rim-bochay eller Juvelen som innehåller Visdom och Lärdom.

HELENA BLAVATSKY

Utdrag ur Reinkarnationer i Tibet
Bulletin nr 224, Augusti 2009, Malmölogen