Den Avslöjade Isis – Isis Slöja – kapitel 4

Första Volymen.

”OFELBARHETEN” I MODERN VETENSKAP.
______________________________________________

† Ibid. § 128.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 115                                  SKEPTICISM FRÅN EN SKEVHET I HJÄRNAN. sidan 115

förstå den exakta vetenskapens filosofi, eller dra någon slutsats utifrån analogin mellan det synliga och det osynliga. En ursprunglig metafysiker, en okunnig drömmare, kan vakna upp abrupt och säga till sig själv: ”Jag drömde det; jag har inga konkreta bevis för det jag föreställde mig; det hela är en illusion”, etc. Men för en vetenskapens man som är bekant med den universella energins egenskaper, är att vidhålla att livet bara är ett materiellt fenomen, en slags energi, är helt enkelt detsamma som en bekännelse på sin egen oförmåga att analysera och i egentlig mening förstå, till och med materians – alfa och omega.

Uppriktig skepticism beträffande människans odödlighet, är ett sjukligt ont; en skevhet i den fysiska hjärnan och har existerat under varje tidsålder. Liksom det förekommer nyfödda barn med en fosterhinna på huvudet, finns människor som är oförmögna ända fram till sina sista timmar i livet, att göra sig av med den slags hinna som uppenbarligen förseglar deras andliga organ. Men det är faktiskt en annan känsla som får dem att avvisa möjligheten av andliga och magiska fenomen. Det sanna namnet på den känslan är – fåfänga. ”Vi kan varken åstadkomma den eller förklara den – alltså, existerar den inte och vad mer, kan aldrig ha existerat.” Sådant ter sig det obestridliga argumentet hos våra dagars filosofer. För ett trettiotal år sedan, överraskade E. Salverte världen med ”godtrogenheten” i sitt verk, The Philosphy of Magic. Boken påstod sig avslöja alla mirakler i Bibeln lika väl som heligheterna inom den hedniska tron. Dess resumé lyder som följer: Observationer under avlägsna tidsåldrar; ett stort kunnande (under dagar av okunnighet) inom de naturliga vetenskaperna och filosofin; bedrägeri; svindleri; synvillor; bländverk; överdrifter. Avgörande och logisk slutsats: Taumaturger, profeter, magiker, skurkar och bedragare; resten av världen, dårar.

Bland många andra avgörande vittnesmål, finner läsaren att han erbjuder följande: ”Iamblichus entusiastiska lärjungar, bekräftade, att han under sitt bedjande, steg tio alnar ovanför marken; och duperar dem i samma metafor med att de hade anspråkslösheten, sin kristenhet till trots, att tillskriva St. Clare och St. Francis av Assisi, liknande mirakel.”*

Hundratals resenärer påstod sig ha sett fakirer åstadkomma samma slags fenomen och de blev antingen tagna för lögnare eller några som hallucinerar. Men det var inte för länge sedan som samma slags fenomen bevittnades och blev bekräftat av en välkänd forskare; det åstadkoms under vetenskapliga förhållanden; förklarades som äkta av Crookes och bortom illusionernas eller sprattets möjligheter. Och så hade det åstadkommits mången gång innan och styrkts av otaliga vittnen, även om de sistnämnda undantagslöst misstros, numera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––
* ”Philosophy of Magic”, engelsk översättning, sid. 47.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 116                                                                     ISIS SLÖJA. sidan 116


Frid över ditt vetenskapliga stoft, du godtrogne Eusebe Salverte! Vem vet, just före utgången av innevarande århundrade kanske den folkliga visdomen myntat ett nytt ordspråk: ”Lika otroligt godtrogen som en vetenskapsman.”

Varför skulle det tyckas vara så omöjligt att anden, när den väl en gång skiljts från kroppen, kan ha förmågan att ge liv åt någon flyktig skepnad, skapad utifrån den där magiska ”psykiska” eller ”ekteniska” eller ”eteriska” kraften, med hjälp av elementaler som utrustar den med sublim materia från sina egna kroppar? Den enda svårigheten är att inse faktumet att omgivande rymd inte är tom rymd, utan en reservoar, fylld övermåttan med modellerna av alla ting som någonsin funnits, finns och alltid kommer att finnas; och med ett varande av oräkneliga raser, olika vår egen. Till synes övernaturliga fakta – övernaturliga i så motto att de öppet motsäger uppvisade naturliga gravitationslagar som i det ovannämnda fallet av levitation – erkänns av många forskare. Alla som vågat sig på att utföra en grundlig undersökning har funnit sig själva tvungna att erkänna deras existens; endast i sina misslyckade ansträngningar att tillskriva fenomenen sådana teorier som baseras på redan kända lagar, har vissa i kretsen bland forskningens högsta företrädare, trasslat in sig själva i hopplösa svårigheter!

I de Mirvilles Resumé, beskrivs argumentationen hos dessa spriritualismens motståndare bestå av fem paradoxer som han benämner avledande faktorer.

Första avledaren: Faradays, som förklarar bordsfenomenet, med att bordet knuffar dig ”förorsakat av den resistens som knuffar det tillbaka”.

Andra avledaren: Babinets, som förklarar allt kommunicerande (av knackningar) skapade, som han uttrycker det, ” i god tro och med fullständig samvetsgrannhet, på alla sätt och vis korrekt – genom buktaleri, ” vars förmåga nödvändigtvis kräver – trolöshet.

Tredje avledaren: Dr. Chevreuils, som förklarar färdigheten att flytta möbler utan beröring, som det förberedande förvärvandet av den förmågan.

Fjärde avledaren: Franska Institutets och dess medlemmar, som samtycker till ett accepterande av miraklerna, under förutsättning av att de senare inte på något vis kommer att motsäga de naturliga lagar som de redan är bekanta med.

Femte avledaren: Markis de Gasparins, som presenterar det fenomen som alla avvisar, som ett mycket enkelt och fullkomligt elementärt fenomen, just för att ingen någonsin hade skådat dess like.*

Medan de stora världskända forskarna ger efter för sådana fantastiska teorier, finner vissa mindre kända neurologer en förklaring till alla slags ockulta

––––––––––––––––––––––––––––––––––––
* De Mirville: Des Esprits, sid 159.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 117                               STEKTA GRÄSHOPPOR KONTRA ODÖDLIGHET. sidan 117

fenomen genom en abnorm avdunstning, förorsakad av epilepsi.* Vi kan också anta att någon annan kunde ha behandlat medier – och poeter – med asafoetida [dyvelsträck] och ammoniak † och förklara alla dem som tror på spirituella manifestationer, för galningar och hallucinerande mystiker.

Åt den sistnämnde föreläsaren och bildade patologen, kan rekommenderas det kloka råd som återfinns i Nya Testamentet: ”Läkare, hela dig själv .”Sannerligen, skulle ingen människa som är vid sina sinnens fulla bruk, i så svepande ordalag anklaga fyrahundrafyrtiosex miljoner människor världen som tror på en förbindelse mellan sig själva och andliga väsen, för galenskap!

Om man betraktar allt detta, återstår det bara för oss att förundra sig över de orimliga antagandena hos dessa män, vilka genom sin skolning yrkar på att betraktas som forskningens överstepräster under det att de klassificerar ett fenomen de inte vet något om. Visst skulle åtskilliga miljoner människor bland deras landsmän, ifall de vilseförts, åtminstone förtjäna lika mycket uppmärksamhet som potatisbaggar eller gräshoppor gör! Men vad återfinner vi istället? Förenta Staternas lagstiftande församling, stiftar på begäran av the American Association for the Advancement of Science [AAAS] , lagar, för organiserandet av nationella insektskommittéer; kemister är upptagna med att koka grodor och skalbaggar; geologer roar sig på fritiden med osteologiska [ryggradsdjurens skellett] undersökningar av bepansrade ganoider [underklass av fiskar] och diskuterar odontologin hos de skilda arterna av dinichtys [förhistorisk fisk]; och entomologerna [insektolog] får finna sig i att deras entusiasm tar dem ända till superandet av gräshoppor, kokta, stekta och i soppan. ‡ Under tiden, förlorar miljontals amerikaner sig själva, antingen i en labyrint av ”galna illusioner”, enligt vissa av dessa väldigt lärda encyklopedisters åsikt, eller dukar under rent fysiskt, av ”nervösa rubbningar” igångsatta eller framsläppta av mediumistisk diates [rubbning i de kroppsliga funktionerna].

Under en period fanns det skäl att hoppas på att de ryska forskarna skulle ha åtagit sig uppgiften att ge fenomenet en noggrann och opartisk undersökning. En kommitté tillsattes av det Kejserliga universitetet i S:t Petersburg, med professor Mendeleyeff, den store fysikern, som överhuvud. Det utannonserade programmet tillhandhöll en serie av fyrtio seanser för testning av medier och inbjudningar gick ut till alla inom den kategorin, som var villiga att komma till den ryska huvudstaden och låta sina krafter genomgå prövning. Som regel vägrade de – sannolikt utifrån en föraning om den fälla som gillrats åt dem. Efter åtta sittningar, orsakat av ett ytligt svepskäl och just precis när manifestationerna började bli intressanta, uttalade kommittén ett för tidigt omdöme om fallet och publicerade ett beslut som var negativt inställt till yrkandena på mediumskap. Istället för att sträva efter värdiga, vetenskapliga metoder, placerade de spioner att kika

––––––––––––––––––––––––––––––––––––

* Se F. Gerry Fairfields ”Ten Years with Spiritual Mediums”, New York, 1875.

† Marvin: ”Lecture on Mediomania.

‡ ”Scientific American,” N. Y., 1875.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 118                                                                     ISIS SLÖJA. sidan 118

genom nyckelhålen. Professor Mendeleyeff deklarerade under en allmän föreläsning, att spiritualism, eller vilken annan tro som helst, på vår själs odödlighet, var en blandning av vidskeplighet, villfarelse och bedrägeri; och la till att varje ”manifestation” av det slaget – inklusive tankeläsning, trans och andra psykologiska fenomen, måste vi förmoda – kunna vara och var åstadkomna med hjälp av intelligenta apparater och maskinell utrustning, fördolda under mediumskapets förklädnad!

Efter ett sådant allmänt förevisande av okunnighet och fördom, fick Butlerof, professor i kemi vid universitetet i St. Petersburg och Aksakof, departementschef i samma stad, vilka blivit inbjudna att vara behjälpliga i kommittén för medier, en sådan avsmak att de drog sig ur det hela. Efter att ha publicerat sina protester i de ryska tidningarna, fick de stöd av en majoritet bland pressen, vilken inte heller förskonade Mendeleyeff eller hans inofficiella kommission sina sarkasmer. Allmänheten uppträdde öppet och ärligt under detta förfarande. Etthundratrettio namn bland de mest inflytelserika individerna inom St. Petersburgs förnämsta samhällsklass, skrev under den här välförtjänta protesten, flera av dem var inte alls spiritualister utan helt enkelt forskare.

Den ofrånkomliga utgången av en dylik process följde; den spirituella frågan blev allmänt uppmärksammad; privata cirklar organiserades i hela kejsardömet; vissa av de mest liberala tidningarna började diskutera ämnet; och medan vi skriver, organiseras en ny kommitté för att slutföra det avbrutna spörsmålet.

Självklart är de nu mindre villiga än någonsin att göra sin plikt. De har ett bättre svepskäl än de någonsin haft, i mediet Slades påstådda exposé av professor Lankester från London. Sant är, att enligt bevisföringen från en forskare och hans vän – Lankester och Donkin – motsatte sig den anklagade vittnesmålen från Wallace, Crooke och en grupp andra, vilket totalt ogiltigförklarar en anklagelse som baseras enbart på situationsbundna bevis och fördomar. Som the London Spectator mycket lägligt konstaterar:

”Det är verkligen ren vidskepelse och ingenting annat, att ta för givet att vi till den milda grad skulle vara så pass insatta i naturens lagar, att till och med noga undersökta fakta vilka bevittnats av en erfaren observatör borde läggas åt sidan som ytterst ovärdiga ett erkännande, enbart på grund av att de vid första anblicken inte tycks stämma överens med vad som redan finns fullständigt klarlagt. Att ta för givet, såsom professor Lankester tycks göra, att eftersom det existerar svindlerier och godtrogenhet i mycket av det som kan kopplas samman med dessa fakta – vilket det gör, utan tvivel, i samband med störningar i nervsystemet – samma svindleri och lättrogenhet tillskrivs alla dessa noggrant bevittnade utlåtanden av korrekta och samvetsgranna observatörer, innebär att från kunskapens träd såga av den blotta gren som den induktiva forskningen nödvändigtvis vilar på och resulterar i att hela strukturen fälls till marken”.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 119                               GROTT-KAMMRARNA I LOURDES. sidan 119

Men vad bryr sig forskarna om allt detta? Den ström av vidskeplighet som enligt dem sveper med sig miljontals skärpta intellekt under sitt kraftfulla förlopp, kan inte nå dem. Den moderna syndaflod som kallas spiritualism, är oförmögen att alls ha någon effekt på deras mäktiga sinnen; och flodens gyttjiga svall måste lösa upp deras rasande ursinne utan att ens blöta ned sulorna på deras stövlar. Det är säkert bara sedvanlig envishet från Skaparens sida som hindrar honom från att bekänna vilken utsiktslös chans hans mirakler har under våra dagar av bländande, lärda forskare. Vid det här laget borde även Han veta och ha uppmärksammat, att de på sin pelargång, vid universitet och lärosäten, beslutade sig för att skriva:

                              Vetenskapen befaller att Gud inte ska
                              utföra mirakler på denna plats!*

Både de otrogna spiritualisterna och de ortodoxa romerska katolikerna tycks detta år ha lierat sig emot materialismens ikonoklastiska [bildstormande] yrkanden. Ökningen av skepticism har på senare tid åstadkommit en liknande ökning av godtrogenhet. Förkämparna för Bibelns ”gudomliga” mirakler rivaliserar med lovprisarens mediumistiska fenomen och den medeltida tidsåldern får nytt liv under det artonde århundradet. Än en gång får vi se Jungfru Maria återuppta sin skriftliga korrespondens med sin kyrkas trogna barn; och alltmedan ”änglavännerna” rafsar ihop meddelanden till spiritualister via sina medier, släpper ”Guds moder” ned brev direkt från himlen, till jorden. Helgongraven, Notre Dame de Lourdes [Vår Fru av Lourdes] har blivit ett spiritualistiskt kabinett för ”materialisationer”, medan kabinetten hos populära amerikanska medier förvandlas till heliga helgedomar, till vilka Mohammed, biskop Polk, Jeanne d’Arc och andra aristokratiska andeväsen från den andra sidan av ”mörkrets flod”, stigit ned och ”förkroppsligat sig” helt öppet. Och utifall Jungfru Maria syns ta sin dagliga promenad i skogarna kring Lourdes i full mänsklig gestalt, varför inte islams apostel och den framlidne biskopen av Louisiana? Antingen är båda ”miraklerna” möjliga, eller så är båda slagen av dessa manifestationer, den ”gudomliga” lika väl som den ”spiritualistiska”, äkta bedrägerier. Tiden ensamt, får utvisa vilket; men under tiden, när vetenskapen vägrar låna ut sin magiska lampa för att skapa klarhet kring mysterierna, måste vanligt folk stappla vidare oavsett om de kört fast i dyn eller inte.

Efter att de senaste ”miraklerna” vid Lourdes, avhandlats på ett ofördelaktigt vis i Londontidningarna, delger Monsignor Capel, the Times, den romerska kyrkans åskådningar med följande termer:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––

* ”De par le Roi, defense a Dieu,
    De faire miracle, en ces lieux.”

    [Kungen befaller att Gud
   inte ska utföra mirakler på denna plats]

En satir som återfanns skriven på kyrkogårdens mur vid tiden för de jansenismiska miraklerna och den franska polisens förbjudande av dem.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 120                                                                     ISIS SLÖJA. sidan 120

”Beträffande följderna av de mirakulösa tillfrisknandena, skulle jag vilja hänvisa era läsare till det sansade, omdömesgilla verket, La Grotte de Lourdes, skriven av dr Dozous, en eminent utövare boendes på platsen, uppsyningsman för epidemiska sjukdomar inom distriktet och medicinsk assistent hos domstolsväsendet. Han inleder med ett antal detaljerade fall av mirakulösa tillfrisknanden som han säger sig ha studerat med stor omsorg och uthållighet, i följande termer: ’Jag intygar att dessa tillfrisknanden, som haft sin upprinnelse vid Lourdes helgedom med hjälp av vattnet från källan, har styrkt sin övernaturliga karaktär under överinseende av människor med god tro. Jag bör nog erkänna att mitt förnuft, är föga benäget att lyssna till mirakulösa förklaringar av allehanda slag, förutan dessa tillfrisknanden, skulle haft stora svårigheter att acceptera till och med detta faktum (andesynen), som är anmärkningsvärd ur så många synvinklar. Men tillfrisknandena, vilka jag så ofta blivit ögonvittne till, har gett mitt förnuft ett ljus som inte tillåter mig att ignorera betydelsen av Bernadettes besök i Grottan och realiteten av de uppenbarelser med vilka hon gynnades.’ Vittnesbörden från en framstående man inom läkekonsten, som från allra första början, noggrant observerat Bernadette och de mirakulösa tillfrisknandena vid grottan, förtjänar åtminstone respektfullt övervägande. Jag kan tillägga att den övervägande delen av det stora antal som kommer till grottan, gör så för att ångra sina synder, öka sin fromhet, bedja för pånyttfödelsen av sitt land och för att offentligen tillkännage sin tro på Guds son och hans obefläckade Moder. Många kommer för att bli botade från kroppsliga krämpor; och enligt ögonvittnesskildringar återvänder åtskilliga hem befriade från sina sjukdomar. Att klandra dessa som även använder sig av vatten från Pyrenéerna, för icke-troende, som din artikel gör, är lika förnuftigt som att man, för bristande otro, skulle anklaga de domare som ålägger bestraffning på de egendomliga människor som vägrar ta emot medicinsk hjälp. Mitt hälsotillstånd tvingade mig att tillbringa vintrarna vid Pau, under åren 1860 till 1867. Detta gav mig tillfälle att utföra de mest grundliga undersökningar om uppenbarelsen vid Lourdes. Efter täta och långvariga undersökningar av Bernadette och om vissa av de mirakler som följde i dess spår, är jag övertygad om att, ifall fakta ska betraktas utifrån mänskliga vittnesmål, så kan uppenbarelsen vid Lourdes göra anspråk på att tas emot som ett obestridligt faktum”. Det hör hur som helst inte samman med den katolska tron och kan accepteras eller avvisas av vilken katolik som helst utan minsta beröm eller fördömelse.”

Låt läsaren uppmärksamma den mening vi kursiverat. Denna klargör att den katolska kyrkan, sin ofelbarhet till trots och sin frikostigt frankoförsedda överenskommelse med Himmelriket, nöjer sig med att till och med acceptera giltigheten i gudomliga mirakler utifrån mänskliga vittnesmål. När vi nu vänder oss till Huxleys senaste föreläsningar om evolution, finner vi honom säga att vi ”när det gäller den övervägande delen av vår kunskap om det förflutna, är beroende av den historiska bevisföringen från människor.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 121                                     HUXLEY FASTSTÄLLER VAD SOM ÄR BEVISNING. sidan 121

”Under en biologilektion sa han ” . . . varje människa som i sitt hjärta är intresserad av sanningen, måste ärligen önska att varje välformulerad och rättvis kritik, som kan göras, ska göras; men det är väsentligt . . . att kritikern vet vad han talar om.” En aforism som författaren borde dra sig till minnes när han gör uttalanden om psykologiska ämnen. Lägg detta till hans åskådningar, såsom de uttrycks ovan och vem skulle kunna begära en bättre plattform under sitt möte med honom?

Här har vi en representativ materialist och en representativ katolsk prelat, som formulerar ett identiskt synsätt gällande tillräckligheten i mänskliga vittnesmål i syfte att bevisa fakta så att de passar in på vars och ens förutfattade meningar. Vad finns efter detta för behov hos ockultismens student, eller till och med spiritualismens, att jaga runt efter godkännanden på det argument de så länge och outtröttligt lagt fram, att de forntida och moderna taumaturgernas psykologiska fenomen, som redan via mänskliga vittnesmål blivit bevisade i så överflödande mått, måste accepteras som fakta? Eftersom kyrka och lärosäte vädjat till domstolen i fråga om mänsklig bevisföring, kan de inte förneka resten av mänskligheten samma privilegium. En av frukterna från det senaste meningsutbytet i London, i ämnet mediala fenomen, är sättet att formulera sig rörande några anmärkningsvärt liberala synsätt från den världsliga pressens håll. ”I vart fall, är vi för, att tillåta spiritualismen en plats bland de accepterade trosåskådningarna och i enlighet med detta låta den vara ifred”, sägs det i Londonbaserade Daily News, år 1876. ”Den har många hängivna anhängare som är lika intelligenta som de flesta av oss och som i fråga om vilken som helst självklar och påtaglig defekt i den bevisföring som har till syfte att övertyga, måste ha blivit uppenbart och påtagligt för länge sedan. Vissa av de klokaste individerna i världen trodde på spöken och skulle ha fortsatt göra så även om ett halvt dussin individer på rad, skulle ha förklarats skyldiga till att ha skrämt upp människor med simulerade troll.”

Det är inte första gången i världshistorien, som den osynliga världen har att tävla mot den materialistiska skepticismen hos själsligt blinda sadducéer. Platon beklagar sådan otro och hänvisar mer än en gång till denna ödeläggande tendens, i sina verk.

Alltifrån den hinduiska filosofen Kapila, som flera århundraden före Kristus gjorde invändningar mot yrkandena från mystiska yogier om att en människa under extas, ansikte mot ansikte, har kraft att beskåda den Gudomligas ansikte och samtala med de ”högsta” varelserna, ned till Voltairs anhängare under det sjuttonde århundradet, som skrattade åt allt som hölls för heligt av andra människor, hade varje era sina egna misstrogna Thomasar. Lyckades de någonsin hindra sanningens framåtskridande? Inga fler än de okunniga bigotterna, som satte sig till doms över Galileo, hindrade framåtskridandet av jordens rörelse. Inget blottställande överhuvudtaget, är förmöget att livskraftigt påverka stabiliteten eller instabiliteten i en trosåskådning som mänskligheten ärvt från människans första släkten, dessa, som – om vi

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 122                                                                    ISIS SLÖJA. sidan 122

förmå tro på utvecklingen av den andliga människan, som vi gör på den fysiska – mottog den stora sanningen från sina föregångares läppar, deras fäders gudar, ”som befann sig på andra sidan floden.” Bibelns identitet med sina legender om de hinduiska heliga böckerna och andra nationers kosmogonier, måste läggas fram någon dag i framtiden. Fablerna om de mytopoeitska tidsåldrarna kommer att visa sig att bara ha allegoriserat de största sanningarna inom geologin och antropologin. Det är i dessa skrattretande framställda fabler, som forskningen behöver söka efter sina ”felande länkar.”

Varifrån härstammar annars sådana märkliga ”sammanträffanden” hos de så vitt skilda nationernas och folkens respektive historia? När egenarten i de primitiva föreställningarna, om än kallade fabler och legender numera, inte desto mindre inom sig, innehåller de historiska faktumens kärna, den sanning som överväxts så kraftigt med de moderna utsmyckningarnas yttre skal, men som ändå är en sanning? Jämför bara den här versen från Första Mosebok VI: ”Och det hände sig när människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem, sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i . . . . Vid den tiden levde jättarna på jorden”, etc., med den delen av den hinduiska kosmogonin i Vedaböckerna, som talar om nedstigningen av Brahmanerna. Den första Brahman klagar på att han är ensam utan en fru bland alla sina bröder. Trots att den Evige råder honom att uteslutande ägna sina dagar åt studiet av den Heliga Kunskapen (Veda), håller mänsklighetens förstfödde fast vid sin ståndpunkt. Provocerad av en sådan otacksamhet, gav evigheten Brahman en fru från Dianternas ras, eller jättarnas, utifrån vilken alla Brahmanerna stiger ned, på mödernet. Sålunda är hela det hinduiska prästerskapet nedstiget, å ena sidan, från de högre stående andeväsendena (Guds söner) och utifrån Daintany, en dotter härrörande från de jordiska giganterna, den primitiva människan.* ”Och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.” †

Detsamma återfinns inom den skandinaviska kosmogonins brottstycken. I Eddan, skänks berättelsen vidare till Gangler, av Har, en av tre källor (Har, Jafuhar och Tredi) av den första människan, som kallas Bur, ”vilken är Bors far, som tog Besla till fru, dotter till jätten Bolthara, från de primitiva jättarnas ras.” Hela den här intressanta berättelsen återfinns i Prose Edda, vers. 4-8, i Mallets Northern Antiquities. ‡

Samma grund bildar underlaget till de grekiska fablerna om Titanerna; och kan återfinnas i mexikanernas legend – hos de fyra efterföljande raser av Popol Vuh. Den tillhandahåller en av de många ändar som kan återfinnas hos

––––––––––––––––––––––––––––––––––––

* Polier: ”Mythologie des Indous”.

† Första Mosebok kap 6:4

‡ Mallett: ”Northern Antiquities”, Bohns utgåva, sidorna 401-405.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 123                                       EN KRISTEN TIDNING OPPONERAR SIG. sidan 123

människans tilltrasslade och till synes oupplösliga garndocka, sett som ett psykologiskt fenomen. Tron på det övernaturliga skulle annars vara omöjligt att förklara. Att påstå att den uppstod, växte och förgrenade sig genom oräkneliga tidsåldrar utan vare sig någon orsak eller minsta fasta grund att vila på, utan bara som en innehållslös nyck, var som en lika stor absurditet att prångla ut att den teologiska lärans uppfattning vilken bestod i att universum skapades ur ingenting.

Det är försent nu att sparka mot ett bevismaterial som uppenbarar sig själv som det skarpa ljuset under middagstid. Liberala, lika väl som kristna tidningar och språkrören bland de mest framstående vetenskapliga auktoriteterna, börjar enhälligt protestera emot dogmatismen och de icke fullärdas, trångsynta fördomar. The Christian World, en religiös tidning, lägger sin röst till den icke troende pressen i London. Följande, visar prov på dess sunda förnuft:

”Ifall ett medium, ” påstår man, * ”om än aldrig så slutgiltigt kan bevisas vara en bedragare, kommer vi fortfarande att opponera oss mot de framställanden som görs i frågor som rör vetenskapliga spörsmål från vissa auktoritära individer, att rynka på näsan och skaka på huvudet åt alla noggranna undersökningar i de ämnen Barett anförde i sin avhandling inför det brittiska Vetenskapssamfundet. Bara för att spiritualister hängivit sig åt många absurditeter, utgör detta inget skäl för att det fenomen som tilltalar dem, ska ratas som ovärdigt ett granskande. Dessa kan vara hypnos eller klärvoajans eller något annat. Men låt våra kloka män säga oss vilka dessa är och inte tillrättavisa oss på samma vis som okunnigt folk alltför ofta tillrättarvisar nyfikna unga, genom de enkla men frustrerande visdomsorden, ’Små barn ska inte ställa frågor.’ ”

Den tid har av allt att döma infunnit sig då forskarna förlorat all rätt att bli titulerade med den Miltonska versraden, ”O du, som för det sanna vittnesbördets skull, skapat allmän vanära!” Ett sorgligt urartande och ett som erinrar om utropet från den där ”doktorn i fysik” som omnämndes för etthundraåttioen år sedan av dr. Henry More och som, under det att han hörde den historia som berättades om trumslagaren från Tedworth och om Ann Walker, ”kort därefter skrek ut; ifall detta är sant, har jag befunnit mig i fel fack under hela den här tiden och måste börja om på nytt med min redogörelse.” †

Men under vårt århundrade, om man bortser från Huxleys undertecknande av de ”mänskliga vittnesmålens” värde, har till och med dr. Henry More blivit ”en entusiast och visionär, vilka förenade i en och samma person, utgör en skrymtande vettvilling.”‡

––––––––––––––––––––––––––––––––––––

* I magasinet ”Quarterly Review” från år 1859, återger Graham en märklig redogörelse för många nu övergivna städer i Fjärran Östern, där dörrarna i sten har enorma dimensioner, ofta till synes helt oproportionerliga med byggnaderna själva och anmärker vidare att alla boningar och dörrar tycks bära prägeln av en ras bestående av giganter.

† Dr. More: ”Letter to Glanvil, author of ’Saducismus Triumphatus’”.

‡ J. S. Y.” Demonologia, or Natural Knowledge Revealed”, år 1827, sid. 219.

_______________________________________________________________________________________________________
Original edition, The Veil of Isis, page 124                                                                     ISIS SLÖJA. sidan 124

Det är inte fakta att psykologin länge har lidit brist på göra sina mystiska lagar bättre förstådda och tillämpbara på vanliga lika väl som på extraordinära spörsmål i tillvaron. Dessa har de haft i överflöd. Behovet har bestått i uppteckningar och klassificeringar – av erfarna observatörer och kunniga analytiker. Dessa borde ha tillhandahållits från vetenskapligt håll. Ifall felaktigheterna tagit överhanden och vidskepligheten härjat vilt under alla dessa århundraden av kristenhet, är det den lilla människans olycka och vetenskapens vanära. Generationer har kommit och gått, var och en har fyllt sin kvot med martyrer åt samvetet och det moraliska modet och psykologin är lite bättre förstådd under våra dagar än den var när Vatikanens tunga hand sände dessa modiga, olyckligt lottade, till sin för tidiga dödsdom och brännmärkte deras minne med kätteriets och svartkonstens stigma.

Slut på kapitel 4

länk till Översättarnas fotnoter, kommentarer och tillägg (på gång)
Isis Unveiled volym 1
_____________________________________________

länk till Huvudindex
Isis Unveiled volym 1
_____________________________________________

| till Helena Blavatsky Online | till ULTs hemsida |

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad